Avancerad signalbehandling ska minska antalet akuta kejsarsnitt. Göteborgsföretaget Neoventa har utvecklat en metod för att övervaka fostrets hjärtfunktion under själva förlossningen. Medicinska studier visar att antalet akuta kejsarsnitt kan halveras med metoden, något som är positivt både för föräldrarna och sjukvården.

- För föräldrarna är ett akut kejsarsnitt en mycket otäck upplevelse eftersom allt går så fort. Dessutom är det väldigt kostsamt för vården. Ett akut kejsarsnitt kostar en bit över 30 000 kronor, medan en normal förlossning kostar runt 17 000, säger KG Rosén, medicinsk direktör på Neoventa och mannen bakom forskningen som företaget bygger sin verksamhet på.

När den traditionella övervakningsmetoden CTG, cardiotocography, används förlöses 2,9 procent av fostren med akuta kejsarsnitt. Med Stan S 21, Neoventas övervakningsmaskin, minskar antalet akuta kejsarsnitt till 1,9 procent. Dessutom minskar risken att barnet utsätts för syrebrist från 1,44 procent till 0,57 procent.

CTG har använts i trettio år. Fostrets puls mäts med ultraljud och sätts i relation till mammans värkar. En pulsstegring i samband med värkar kan innebära att fostret drabbats av syrebrist. Men det kan också finnas andra förklaringar. Naturliga variationer är en möjlighet, feber en annan. Men för att inte riskera skador till följd av syrebrist förlöses fler barn än nödvändigt med akuta kejsarsnitt.

För att få bättre information om fostrets hälsotillstånd tas ibland blodprov från barnets huvud under förlossningen för att komplettera CTG. Genom att analysera blodet går det att avgöra om fostret drabbats av syrebrist. Ett högt pH tyder på att tillgången på syre är för dålig.

Ett experiment på marsvinsfoster den 23 november 1971 var upptakten till vad som skulle bli en avhandling. Syftet var att ta reda på orsakerna till nedgången i puls när ett foster utsätts för syrebrist. En felplacerad elektrod på marsvinsfostret gav dock ett oväntat utseende på EKG:t.

I mitten av 1980-talet hade KG Rosén fört i bevis vad han hade insett redan 1971: en höjning av EKG:ts T-våg, som motsvarar hjärtats förberedelser för nästa hjärtslag, betyder att fostret är utsatt för syrebrist.

- Syrebrist leder till att fostret förbränner glykogen som finns lagrat i hjärtat. Då frigörs kalium som är bundet till glykogenet och resultatet blir en höjning av T-vågen, säger KG Rosén.

Att det tagit så lång tid att omsätta upptäckten i en praktisk tillämpning har flera förklaringar. Först skulle de fysiologiska sambanden undersökas och bevisas. Eftersom det bland annat skedde genom undersökningar på dräktiga får tog det flera år innan tillräckligt med information hade samlats in. Får är bara dräktiga några månader under hösten, resten av året bearbetade forskarna resultaten.

De fysiologiska sambanden var utredda i mitten av 1980-talet. Men först på 1990-talet var tekniken för att fånga upp och analysera signalen tillräckligt billig för att en övervakningsmaskin skulle vara möjlig kommersiellt.

- När EKG:t fångas upp kommer mycket bakgrundsbrus med, bland annat från mammans muskler, från omgivningen och från elektrodernas rörelser. Men med hjälp av digitala filter och medelvärdesanalys lyckas vi få ut ett EKG som är tillräckligt tydligt för att kunna användas, säger Arne Samuelsson, teknisk direktör på Neoventa.

Ett EKG fångas upp med en elektrod som förs in genom mammans slida och fästs på fostrets huvud. Höjden på QRS-komplexet, som visar hjärtats sammandragning, fungerar som referens till T-vågen i analysen. Beroende på förändringar i kvoten kan förlossningspersonalen dra slutsatser om fostrets hälsotillstånd. En långvarig stegring är exempelvis mer allvarlig än en snabb stegring som följs av en tillbakagång.

- Men det är aldrig maskinen själv som fattar beslut om ett eventuellt kejsarsnitt, säger KG Rosén. Det saknas en massa information för att det skulle vara möjligt, till exempel hur länge förlossningen har pågått och mammans hälsotillstånd.

Sedan slutet av förra året finns Stan S 21 färdig till försäljning. Idag används den vid 25 förlossningsavdelningar i Europa, Sverige och Norge. Men målsättningen är att etablera företaget och Stan S 21 på en världsmarknad.

- För att få lönsamhet i den här satsningen räcker det inte att bara satsa på Sverige eller Europa. Vi måste bli stora i världen, säger Kent Olsson, vd på Neoventa.

Först måste Neoventa få acceptans för metoden och de bakomliggande fysiologiska resonemangen. Sen ska sjukhusen övertygas om att byta ut den befintliga CTG-utrustningen.

Lars Gatenbeck, vd på riskkapitalbolaget H&B Capital och nybliven styrelseledamot i Neoventa, ser några hinder på vägen innan ett genombrott för Stan S 21 blir ett faktum.

- Vi måste övertyga köparna om att apparaten verkligen fungerar. Dessutom är inköpskostnaden hög, så vi måste också visa att det faktiskt är en kostnadseffektiv investering. Det största hindret är att förlossningspersonalen är väl inkörd på CTG och lever med dess brister och inte ifrågasätter metoden. Men jag är övertygad om att Stan S 21 kommer få ett genombrott, även om det tar lite tid, säger han.

Arbetet med att få acceptans för metoden och teorin, har pågått sedan länge. Nyligen presenterades resultatet från den medicinska studien i den ansedda tidskriften The Lancet. Dessutom har företaget etablerat ett tiotal utbildningscentrum runt om i Europa, något som har skett med ekonomiskt stöd från EU-kommissionen. I april 2000 fick Neoventa ett bidrag på 17 miljoner kronor för att sprida kunskaperna om sin övervakningsmetod.

Men medicinsk succé och kommersiell succé är två skilda saker. En Stan S 21 kostar dubbelt så mycket som en traditionell CTG-apparat, drygt 200 000 kronor. För Neoventa gäller det att övertyga sjukhusens personal om att investeringen betalar sig också ekonomiskt. Men på sjukhusen konkurrerar Neoventa med säljare från jättar som Hewlett-Packard och General Electrics. Trots det är Kent Olsson inte orolig.

- Jättarnas övervakningsmetoder och marknadsföring kommer inte att räcka. Även om man aldrig ska underskatta konkurrenterna kan jag inte se annat än att Stan S 21 blir rutin inom västerländsk sjukvård, fortsätter han.

- Vi har ett brett patent som skyddar vårt sätt att fånga upp EKG-signalen, filtreringsmetoden och signalbehandlingen. Kanske går det att samla in tillräckligt bra data på annat sätt, men det är inte självklart, säger Arne Samuelsson.

Ett alternativ om lanseringen skulle misslyckas är att licensiera ut tekniken till andra tillverkare. Men Kent Olsson är tveksam till att gå den vägen.

- Användarna av Stan S 21 behöver en god teoretisk grund att stå på och hjälp att föra in metodiken i vården. De företag som möjligen skulle kunna licensiera vår teknik har ingen tradition av att jobba på det sättet. I vår affärsidé ligger också att ta ett ansvar för introduktionen av våra produkter i vården.