En etikett med inbyggd biosensor larmar om kartongen med leverpastej stått för länge på lastkajen eller om kyllagret varit för varmt. Etiketten är grunden för nystartade Bioetts system som ska hålla koll på kedjan från tillverkare till butik.

Utvecklingschefen Ernst Wehtje plockar fram en etikett och vänder upp baksidan. Den ser ut som en labyrint med ett slingrigt ledningsmönster i blåaktig metallfolie, som tillsammans bildar en svängningskrets med spole och kondensator. Utifrån syns biosensorn bara som en extra yta på etiketten som är lite tjockare och täckt av grå tejpfolie. Under tejpen sker en kemisk reaktion som fungerar som en modell för hur livsmedel och andra varor reagerar för olika temperaturer.

- Det här är samma mönster som på en vanlig stöldskyddsetikett. Skillnaden är att stöldskyddsetiketten alltid är aktiv. Vi börjar med en etikett som är passiv. Sedan gör biosensorn att signalstyrkan ökar efter hand.

Ernst Wehtje är docent i kemi och har deltagit i projektet på uppdrag sedan ett år tillbaka. I somras lämnade han tjänsten vid Lunds universitet och anställdes av Bioett som då fått sex miljoner kronor i riskkapital från Industrifonden, Malmöhus Invest, Teknoseed och Centrecourt och dessutom option på ytterligare fyra miljoner.

Många livsmedel ska kylförvaras för att inte försämras. Det gäller också för flera andra varor som snittblommor och vissa läkemedel. Några timmars temperaturhöjning har bara en liten inverkan. Men varar den längre kan den helt förstöra varan. Bioetts etikett summerar effekten av temperaturvariationerna över tiden.

Inom dagligvarubranschen talar man om "kylkedjan", att varorna ska hållas kylda både hos tillverkare och grossist och under transporter ända tills de når butikens kyldiskar.

Stämplingen med bästföredatum utgår från att kylkedjan fungerat. Men om den inte gjort det kanske varan borde ha sålts ut tidigare. Och om lager och lastbil råkat vara någon grad kallare än vanligt så skulle varorna i gengäld kunna säljas under ytterligare några dagar.

I de första testerna är Bioetts etikett anpassad för en kylkedja med normaltemperaturen fyra grader under fem dagar. Men den är möjlig att "programmera" om för andra förlopp genom att ändra proportionerna mellan enzym och urea.

Tanken är att etiketterna ska klistras på transportförpackningarna direkt i packlinjen. De görs som halvfabrikat som aktiveras genom att biosensorn fylls med vätska och försluts. Samtidigt stämplas etiketterna med en unik streckkod för varje förpackning.

Varje gång transportkartongen passerar en ny länk i kylkedjan läses etiketten av med en handhållen avläsare som registrerar etikettens nummer och signalstyrka. Avläsaren utvecklas tillsammans med ett företag inom stöldskyddsbranschen. Informationen laddas in i en statistikdatabas. Ur den går det att i efterhand se i vilket led eventuella problem brukar uppstå.

Etiketten är betydligt billigare än de elektroniska tid- och temperaturloggar som livsmedelsindustri och transportföretag använder idag. På sikt tror företaget att priset kan bli någon krona per etikett.

En prototyp till etikettmaskin ska testas i liten skala hos två till tre livsmedelsföretag under november. Avsikten är att göra fälttest under första kvartalet nästa år och lansera Bioettsystemet kommersiellt under det andra kvartalet. Samtidigt arbetar man med att göra en biosensor som passar för frysta varor och på att få fram en sensor för fuktmätningar.

En av de största utmaningarna för företaget blir att övertyga de tilltänkta kunderna om lönsamheten i att upptäcka egna brister i kylhanteringen. Eller som Bioetts vd, Bengt Sahlberg, uttrycker det:

- Vår största konkurrent är oviljan att veta.

Flera av de personer inom transportföretag, livsmedelsindustri och detaljhandel som Ny Teknik talat med instämmer i att det finns ett behov av bättre temperaturmätning. Samtidigt anser de att systemen måste vara så automatiserade som möjligt: "Vi kan inte bygga på att man ska ha manuella avläsningar i vartenda led." Dessutom måste tekniken bli accepterad som en de facto-standard. Annars kan den till exempel inte användas som argument vid en reklamation av en transport eller en vara.

En konkurrerande etiketteknik har sedan 1970-talet utvecklats av svenska Vitsab. Företaget ägs idag av amerikanska Cox Technologies. Deras etiketter ändrar färg på grund av en liknande enzymreaktion. Trots att de länge funnits på marknaden har färgetiketterna inte fått något stort genomslag.

Den elektroniska avläsningen och möjligheten att lagra informationen skiljer Bioett från liknande färgetiketter.

- Med dem måste man läsa av etiketten optiskt och avgöra hur mycket de ändrat i färg. Det är svårt att dokumentera vad som hänt med den tekniken, säger Bengt Sahlberg.

Kanske är de konkurrerande etiketterna snarast till fördel för Bioett. De har redan "plogat" vägen mot marknaden genom att öka intresset för tid-temperaturmätning. Samtidigt som färgetiketterna kanske kan få genomslag som märkning på konsumentförpackningar är Bioett inriktade på transportkartonger där det är viktigt med statistik och systematisk bearbetning. Enligt företaget används 100 miljoner transportförpackningar för kylda varor varje dag världen över.