Varje år listar MITs tekniktidning Technology Review de tio viktigaste framväxande teknikområdena som är på väg ut ur labbet. Här kommer en sammanfattning av årets lista:

1. Grön betong lagrar koldioxid

Dagens cementindustri är en riktig klimatbov som står för cirka fem procent av koldioxidutsläppen i världen. Men flera unga teknikbolag experimenterar med nya recept för att få starka byggmaterial som fungerar som koldioxidfälla istället.

Ett lovande exempel är brittiska Novacem som har lyckats tillverka cement av magnesiumsilikat istället för kolrik kalksten. Det ger en betong som fångar mer koldioxid än vad som släpps ut vid tillverkningen. Inom ett år ska materialets mekaniska egenskaper vara lika bra som dagens cement, enligt företaget. Sedan gäller det att skala upp tekniken till industriell skala.

2. Biobränsle av koldioxid

Det är onödigt att gå vägen om grödor som majs eller sockerrör för att framställa biobränslen. Det anser flera utvecklingsföretag som istället vill ta solen till hjälp för att förvandla utsläppt koldioxid till olika biobränslen.

En känd förespråkare för tekniken är genforskaren och entreprenören Craig Venter. Hans företag Synthetic Genomics använder genförändrade alger för att tillverka kolväten av solljus och koldioxid.

Ett annat exempel är amerikanska Joule Biotechnologies. Företaget utvecklar en process där genförändrade, fotosyntetiska mikroorganismer omvandlar koldioxid till etanol eller diesel med hjälp av solljus. Men företaget är fortfarande långt från storskalig tillverkning. Den första pilotanläggningen ska stå klar nu i sommar i Texas.

3. Implantat som bryts ner i kroppen

Placera optik och elektronik på strukturer av silkesprotein. Resultatet blir ett medicinskt implantat som inte retar kroppens immunförsvar.

Tekniken kan användas för att övervaka kroppen från insidan eller att portionera ut små doser av läkemedel under lång tid. När implantatet fullgjort sitt jobb bryts silket ner till ofarliga beståndsdelar. Kvar blir bara små mängder kisel och andra material som använts i elektroniken.

De nya silkesimplantaten, som utvecklas vid amerikanska Tufts University, har hittills testats i djur med gott resultat. Om två, tre år hoppas forskarna testa en första tillämpning på människor. Det blir förmodligen ett nät av elektroder som övervakar hjärnans aktivitet.

4. Mer effektiva solceller med plasmoner

Även om priserna sjunker på solceller så är de fortfarande inte lönsamma utan subventioner. Det gäller även andra generationens solceller där det förhållandevis tjocka kisellagret i det solfångade skiktet ersätts av en tunn film av till exempel amorft kisel eller kadmiumtellurid.

Problemet är att när det solfångande skiktet blir tunnare så minskar också mängden solljus som solcellen kan suga åt sig. Nu pågår på flera håll experiment med tunnfilmssolceller som innehåller plasmoniska nanopartiklar.

Dessa partiklar har egenskaper som gör att ljuset som träffar solcellen inte går rakt igenom utan reflekteras i cellen vilket ökar effektiviteten. Ett av de företag som utvecklar tekniken är kinesiska Suntech Power, ett av världens största solcellsföretag.

5. Internetsök i realtid

En jordbävning inträffar. Omedelbart sprids meddelanden om jordbävningen via twitter, facebook, bloggar och nyhetssidor. Men den som söker på till exempel Google får inte träff på alla dessa strömmar utan bara på det som sökmotorn hunnit analysera.

Nu utvecklar både Google och Microsoft sina sökalgoritmer för att ranka även det som strömmar ut på nätet. Problemet är att sålla i flödet på bråkdelen av en sekund. Ett sätt att ranka innehållet kan vara att ge större vikt åt ett inlägg av en twittrare som många följer och som ofta refereras av andra. En annan idé är att koppla inlägg till var personen befinner sig, vilket är möjligt om inlägget skrivs från till exempel en smart telefon. En person som bloggar nära jordbävningens epicentrum får då större vikt än en person som befinner sig långt därifrån.

6. Omprogrammerade stamceller

En ny typ av stamceller kan få stor betydelse för läkemedelsindustrin. De kallas ips-celler och tillverkas av vuxna celler som tillförs fyra gener som normalt bara är aktiva hos embryon. Precis som vanliga stamceller kan de nya cellerna utvecklas till vilken celltyp som helst i människokroppen. Men man slipper de etiska och politiska frågorna kring att använda stamceller från mänskliga embryon.

Ips-tekniken kan i framtiden ge reservdelar till skadad eller sjuk vävnad. Forskarna hoppas även på helt nya möjligheter att studera sjukdomsförlopp och att utföra riskfria tester av läkemedel.

7. 3D i mobilen

Med programvara från amerikanska Dynamic Digital Depth, DDD, omvandlas vanliga filmer till 3d i realtid. Tillsammans med en skärm med vertikala linser kan det lösa en av de största stötestenarna med 3d - att användaren behöver speciella glasögon.

Företagets algoritmer uppskattar djupet för olika objekt i existerande 2d-filmer. Sedan skapas två olika bilder till höger och vänster öga. Tekniken används idag i mobiler från Samsung samt i pc-spel.

8. Dubbelverkande antikroppar

Läkemedel i form av antikroppar är ett viktigt vapen mot cancer. Men medicinen är dyr och cancercellerna kan bli resistenta mot medicinen. Det amerikanska bioteknikföretaget Genentech utvecklar en ny typ av dubbelverkande antikroppar som kan göra behandlingen både billigare och mer effektiv. Normalt sett binder antikroppar till endast ett ämne, men Genentech har lyckats utveckla en antikropp som binder mot två olika skadliga ämnen som bidrar till cancer. Nu pågår försök mot bröstcancer med den nya medicinen.

9. Tv:n blir social

Trots att tittarsiffrorna sjunker sedan flera år tillbaka så ökar tv-tittandet vid stora evenemang som vinter-OS. En förklaring är att tv-tittarna fått nya vanor – de använder sociala medier för att chatta och twittra om det de betraktar.

Nu vill tv-branschen stärka den trenden för att behålla publiken, och flera företag och forskare utvecklar nya lösningar för att kommunicera med tittare som sitter utspridda på olika platser. MIT-forskaren Marie-José Montpetit har fått mycket uppmärksamhet för en prototyp som bygger på en kombination av mobil- och bredbandstjänster.

10. Nytt programmeringsspråk för molnet

En musiksajt på nätet vill gärna ha koll på vilka trender som gäller för att snabbt kunna lägga upp specialerbjudande kring en viss artist. Problemet är att hålla reda på alla data som finns på datacenter runt om i värden och som dessutom ständigt förändras.

Vid Berkeley-universitetet i USA utvecklas ett nytt programmeringsspår som kallas Bloom och som är direkt anpassat för stora dynamiska datamängder och som ska lanseras i slutet av det här året.