Även ogräset blir resistent av genmanipulering

Odling av grödor som genmanipulerats för att tåla bekämpningsmedel, har lett till att även ogräset har utvecklat motsvarande resistens.

Taggar

Taggar kan liknas vid nyckelord och gör det lätt att hitta innehåll som hör samman. Klicka så får du se:

Det har en grupp amerikanska forskare nu kunnat slå fast. I gruppen ingår även forskare från Monsanto, som är den största leverantören av genmanipulerade grödor.

Forskarna har kunnat påvisa glyfosat-resistens i kvarnamarant; ett ogräs som drabbar amerikanska bomullsodlingar. Det resistenta ogräset har hittats i fem delstater i östra USA, där den genmodifierade bomullen odlas, skriver Lantbrukets affärstidning ATL. Resistensen finns dessutom i ytterligare sexton ogräsarter.

Fler artiklar av: Anders Wallerius

Annons
Annons

Bloggar som länkar hit

Kommentarer

Senaste inlagd av genväg 13 februari 2010 21:09 Sortera: Senaste överst

Orsak?

Orsaken framgår inte i texten.
Är det resistens som utvecklats den vanliga vägen genom "naturligt" urval? Eller är det de modifierade generna som hoppat från bomullen?

Anmäl

Svar till Torulf

Jag kan ingen växtmolekylärbiologi, men gener kan nog inte hoppa från en växtart till en annan, i alla fall kan jag inte föreställa mig det. Det kanske är en subpopulation av ogräs som från början uppvisat motstånd mot medlet, men som tagit tid på sig att sprida sig över fälten, eller så är det en process av naturligt urval som gynnat specifika mutationer.

Svara
Anmäl

Svar till Atle

Har hört att det finns en mekanism som överför... vet inte hur det fungerar dock... bakterier å virus kanske?

Svara
Anmäl

Svar till mrr

Det har något med detta att göra:
http://en.wikipedia.org/wiki/Horizontal_gene_transfer

Svara
Anmäl

Svar till mrr

Nä, det har det högst troligt inte. En mycket troligare förklaring är att ogräsarterna helt enkelt utvecklat resistens genom selektion genom att man överexponerat grödorna ogräsbekämpningsmedel. Kopplingen till GMO-grödor är "bara" att den möjliggjort ett sådant omfattande ogräsanvändande.

Svara
Anmäl

Svar till Ola

Jag menade bara som svar på Atles fråga att det finns mekanismer som kan överföra DNA fast det är tydligen högst osannolikt för växter.

Svara
Anmäl

Svar till mrr

Nope horizontal gene transfer gäller för bakterier genom att de överför genetiskt material inom samma generation. Växter har ett annat system för att inom samma generation överföra DNA, deras rötter bildar nätverk och sedan kan de dels kommunicera och dels utbyta protein.

Svara
Anmäl

Svar till Atle

Jo, gener kan faktiskt hoppa från en växtart till en annan, genvandring kallas det.

Ett dokumenterat sätt det kan ske på för åtminstone några grödor är genom en bakterie som för med sig DNA från en gröda till en annan.

En närmare koll ger följande artikel på Wikipedia, agrobacterium:

http://en.wikipedia.org/wiki/Agrobacterium

"Agrobacterium is well known for its ability to transfer DNA between itself and plants, and for this reason it has become an important tool for plant improvement by genetic engineering."

Den kan alltså föra över gener horisontellt mellan olika grödor...

Svara
Anmäl

Svar till cornubot.blogspot.com

Det fordras mycket grundläggande biologi för att förstå att effekterna av denna genöverföring. Agrobacterium är en jordlevande bakterie som kan överföra genetiskt material till växternas rotceller. Men inkorporerat material i rotcellerna kan inte flytta sig upp till äggceller och pollen och kan därför inte påverka egenskaper som överförs med den normala sexuella förökningen av växter. Så svaret är nej, denna tolerans mot Roundup kan inte överföras till andra växter på detta sätt och sedan föras vidare med normal försökning. Det som har hänt i fallen med ogrästoleranta ogräs ar att uppstått mutationer som ger Rounduptolerans och de har selekterats fram i fält där Roundup använts. Denna typ av tolerans mot ogräsmedel har inträffat många gånger och långt tidigare än när genmodifierade grödor började odlas. Tänk på att alla grödor har tolerans mot vissa ogräsmedel naturligt vilket gör att vi använda ogräsmedlet och bekämpa ogräsen medan grödan klarar sig.

Svara
Anmäl

Haha!

Så blir det när forskarna tror de kan vara smartare än den kamp växterna har fört i hundra tals milijoner år, mot varandra och andra externa faktorer.

Anmäl

NyTeknik poltiskt vinklat.

Tidigare under veckan har NyTeknik tydligt visat att de som tidning är emot kärnkraft. Nu visar de att de även emot genmodifiering.

Genmodifiering är den korrekta termen, man modifierar gener. Modifiera betyder förändra. Även manipulera betyder förändra, men de har en negativ betydelse. Ändra orsaken att använda ett ord med negativ betydelse i stället för neutral är att man tydligt vill visa att man är emot det.

Det finns en motsvarande positiv term för genförändring, den kallas genförbättring. Termen Genförbätring har inte exakt samma betydelse, men är mer korrekt eftersom den mer exakt beskriver vad man faktiskt göra. Syftet med genmodifieringar är att göra dem bättre, inte sämre.

Vad även artikeln har underlåtit sig att förklara är att ogräset inte blivit resistent på grund av genmodifieringen, utan snarare genom naturligt urval.

Om inte detta vore nog så är de än värre vinklat än så. De faktum att reistenten mycket väl kan uppkommit helt oberoende av genförändringen är något som överhuvudtaget inte nämns. Faktum är att detta sättet inte bara är möjligt, utan även mer troligt. Dvs att sprutmedel har använts även på ställen där icke resistenta grödor finns, på exempelvis fält i träda (vilket är mycket vanligt), och på så vis stimulerat naturliga urvalet att utveckla resistens.

Att de nämns att de funnit resistenta ogräs i delstater som har odlat bomullen visar på ytterligare oneutralitet, frågan om även dessa ogräs finns i andra delstater lämnas helt obesvarade och med de uppenbara syftet att få läsaren att tro att de inte är fallet.

Även att nämna att forskare från bolag som utvecklar grödor är inblandade är tämligen oseriöst. Forskningsgrupper har ofta forskare inblandade från flera olika företag, om de även finns forskare med från bolag som inte hanterar genförändrade grödor nämns inte, och även detta lämnas åt läsaren att tolka som att de inte är fallet.

Mängden vinklade påståenden i den här artikeln är ofattbara, skärpning.

Anmäl

Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/

Till viss del har du rätt , det är framför allt ett problem smed överanvändning av ogräsbekämpningsmedel. Dock hade ju inte ogräset blivit resistent om man inte haft den genmodifierade grödan till at börja med.

I övrigt rekommenderar dig jag att läsa wikipedias artikel om roundup, specifikt källorna 64-67. http://en.wikipedia.org/wiki/Roundup

Svara
Anmäl

Svar till Ola

Det är ju klart att om man har genmodifierat grödan använder man bekämpningsmedlet mer flitigt, vilket i sin tur leder till snabbare resistans. Men har ju i grund och botten inget med själva modifieringen att göra, bara sättet man utnyttjar möjligheten.

Svara
Anmäl

Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/

Och så har vi förstås genimanipulation vilket kanske är det farligaste.

Svara
Anmäl

Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/

Man skall inte glömma affärsmöjligheterna för Monsanto här. De har ju patent på de gener som ger resistens mot Roundup, och kan därmed stämma alla markägare som har ogräs med samma gener. Detta har iaf Mosanto tillämpat på bönder vars majs naturligt korspollinerat med Monsantos genmanipulerade majs. Mångmiljonbelopp och konkurs. Fina killar, Monsanto.

Svara
Anmäl

Svar till Ola

Nu skall man ju inte heller glömma affärsmöjligheterna för Monstanto här. De har ju patent på de inplanterade generna för resistens mot RoundUp(tm), och om de förekommer i ogräs någonstans så har markägaren därmed begått ett patentintrång och kan som vanligt stämmas på mångmiljonbelopp av Monsanto. Vilket också skett, åtminstone när t ex genmanipulerad majs råkat korspollinera med grannbönders majs, och dessa då blivit stämda av Monsato för patentintrång.

Fina killar.

Svara
Anmäl

Svar till cornubot.blogspot.com

Nej så kan de inte göra. Patent på gener fungerar inte på de viset.

Svara
Anmäl

Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/

Felvinkling är tillåtet.
Att få läsaren att uppfatta saker tvärt om görs ständigt i media (ex.vis med statistik)

Svara
Anmäl

Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/

Felvinkling är tillåtet.
Folk fås ständigt att tro tvärt om (ex.vis med statistik).

Svara
Anmäl

Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/

Genförbättring eller försämring, allt går ut på att öka avkastningen. Men naturen är "smartare" & kommer att klara alla preparat som vi hittar på. Det är anser jag väldigt svårt, omöjligt, att förutse vad som kommer att hända med människans lek med naturen.

Svara
Anmäl

Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/

Men sü kan väl inte göra? Monsanto kann! De har dessutom tagit patent pü gener som funnits i ris i flera tusen ür, och tvingar smübönder att köpa deras genmodifierade ris istället, eller böta. Men sü kan väl inte göra? Jo Monsanto kann!

Svara
Anmäl

Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/

Monsanto är ondska och har hjälpt genmotståndarna mer än Greenpeace i kampen mot genförändring genom sitt sätt att arbeta.

När det blev snack om genförändring så hyste jag väldigt positiva känslor i början.
Men allt eftersom storbolagen visat sitt rätta ansikte blir jag mer och mer kritiskt till hur det genomförs.

Läs lite på :
http://truefoodnow.org/

Men framförallt kolla videon
http://video.google.com/videoplay?docid=6262083407501596844#

Genmodifiering hade kunnat vara/ kan fortfande bli en bra sak . Men inte under Monsantos och andra samvetslösa giriga företags ledning.

Svara
Anmäl

Risk att genmanipulation bara en temporär lösning

Den ursprungliga artikeln är "Gene amplification confers glyphosate resistance in Amaranthus palmeri" och finns på
http://www.pnas.org/content/107/3/1029. I slutet av den artikeln varnar man risken att ogräset anpassar sig.

Anmäl

Resistens

Konsesus bland kommentarerna verkar vara att detta bara är en följd av naturlig selektion på grund av användningen av bekämpningsmedel.

Detta får mig att undra följande:
Kan man dra paralleller till antibiotikaresistens? Finns det någon odlingsmetod över huvud taget som kan undvika att ogräsen anpassar sig och tar över? Finns det något annan anledning att undvika resistens, än att medlen blir mindre och mindre effektiva?

Anmäl

Svar till Pelle

Det är väll i praktiken samma effekter som agerar. Men min uppfattning är att larmen om antibiotika resistenta bakterier är gravt överdrivna.
Vist förekommer det, men ännu i mycket små mängder och forskningen går idag mycket snabbare fram en resistansen.
Man vet även att med rätt metoder så minskar man risken för resistans betydlgit.

Samma metoder går inte till fullo att använder på fälten dock.

Sedan om riskerna för resistens, vid antibiotika behandling finns ju såklart risken att patienter till slut inte får någon effekt av antibiotika. Motsvarande risk för jordbruk finns ju med, men i praktiken blir ju effekten, om detta inträffar, att man är tebax på ruta ett.

Så jag skulle ju påstå att de är i företagens intresse som tillverkar gröda att minska risken att de här inträffar, för i praktiken är de dem själva som kommer att förlora på de i slutändan. I praktiken betyder de ju, om detta är fallet, att gemene man i princip inte behöver bry sig.

Svara
Anmäl

Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/

Antibiotikaresistens ÄR ett problem.
Forskningen håller inte alls jämna steg numer.

Svara
Anmäl

Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/

"Så jag skulle ju påstå att de är i företagens intresse som tillverkar gröda att minska risken att de här inträffar, för i praktiken är de dem själva som kommer att förlora på de i slutändan."
Gör dom? de har i alla fall tjänat en jädra massa pengar på vägen.Det är väl det som är det viktigaste ( för dom).

Svara
Anmäl

Horisontell genvandring respektive agrobacterium

Agrobacterium is well known for its ability to transfer DNA between itself and plants, and for this reason it has become an important tool for plant improvement by genetic engineering.
http://en.wikipedia.org/wiki/Agrobacterium

Horizontal gene transfer (HGT), also Lateral gene transfer (LGT), is any process in which an organism incorporates genetic material from another organism without being the offspring of that organism. By contrast, vertical transfer occurs when an organism receives genetic material from its ancestor, e.g. its parent or a species from which it evolved.
http://en.wikipedia.org/wiki/Horizontal_gene_transfer

Tyvärr tror de flesta att det endast är sexuell förökning som kan sprida gener. Kanske ett resultat av för generell och trivialiserad undervisning i grundskolan. Vad vet jag.

Men en genmanipulerad växt eller bakterie riskerar alltid att sprida gener till sin omgivning, även utan naturligt urval och utan sexuell fortplantning. Den enorma mängd plantor som kan finnas på t ex en åker gör det ju också lättare. Sker genvandring en enda gång över till ett enda ogräs, så kan de inplanterade generna sprida sig mycket fort över några generationer.

Anmäl

Svar till cornubot.blogspot.com

Om generna transfers horisontellt eller vertikalt har ingen större betydelse så länge man inte kan komma över artbariären.

Såvida jag kan utläsa så är horisontell genöverföring något som främst handlar om små organismer, i synnerhet sådana som inte har möjlighet att överföra gener via sexuel fortplantning.

Att de inte undervisas i skolan tycker jag inte verkar så konstigt, de är ju en ganska ny teori.

Svara
Anmäl

Lugnt o fint tempo.

Genmanipulering har den nackdelen att saker o ting går för fort. Balansen i naturen störs på ett sätt som homo sapiens inte har möjlighet att överskåda. Ungefär som en blekfis åker till Thailand och startar med en heldag på stranden. Samma gäller klimatförändringen, att det kan bli kallare eller varmare är naturliga variationer. Problemet är tempot det sker på, går det för fort så hinner inte något (några kan nog dra nytta av förändringen i ett kort perspektiv) liv att anpassa sig tlll förändringen.

Anmäl

Ovidkommande debatt.

Det viktigaste är väl ändå att Monsanto kunnat tjäna en massa pengar, konsekvenserna, de obehagliga överraskningarna, som uppkommer kan ju någon annan stå för...eller?

Anmäl

Nyheter/Innovation

Tål att gå på

Malaysier lär sig
gå på äggskal

Äggskal är värdefullt avfall som kan användas som byggmaterial anser fem malaysiska forskare som utvecklar äggskalsbaserade golvklinkers.

El-forest spolas av efter nattlig trailertransport i snöstorm natten till den 11 mars 2009.

Så klarade El-forest transportkrisen

Det var nära att Energimyndighetens generaldirektör Tomas Kåberger inte fick köra den stora hybriddrivna skogsmaskinen El-forest på Energitinget förra året. Nu berättar El-forests vd Gunnar Bäck hur han löste krisen. (22 kommentarer)

Bakteriedöd

Bakteriens död fångad på bild

Titta på bilden. Cellväggarna hos e-kolibakterien har börjat lösas upp efter att ha utsatts för en bakteriedödande substans. (1 kommentar)

SKL analyserar dödade svenskarnas kläder

Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, i Linköping ska nu undersöka utrustning från de  två svenska soldater som dödades i Afghanistan för fem veckor sedan.

Ny Teknik fick provköra Smite på Energitingen 2010 i Älvsjö på tisdagen.

Världspremiär för Smite på Energitinget

Ny Teknik fick i går chansen att provköra den lilla miljövänliga trehjulingen Smite på Energitinget i Älvsjö. Men det dröjer ett år till innan den finns att köpa på riktigt. (49 kommentarer)

Kåberger: Risk att det stannar vid prototyper

Allt fler vill driva på teknikutvecklingen med olika pristävlingar. Det amerikanska energidepartementet lovar 70 miljoner kronor till den som kan ersätta 60-wattslampan.

Marcel Warntjes.

Han snabbar upp magnetkameran

Snabbare undersökning och bättre underlag för att ställa diagnos. En programvara från ett litet Linköpingsbolag gör dagens magnetkameror till vassare och billigare diagnosmaskiner.

Tävlingar fixar genombrotten

Bygg en robot, skicka den till månen, låt den åka minst 500 meter och skicka bilder och data tillbaka till jorden. Lyckas du före alla andra vinner du drygt 140 miljoner kronor.

Göteborgsföretaget Lameras sandwichmaterial Hybrix ser ut som en vanlig plåt men är fylld med luft och fibrer.

Lamera - riskkapitalets bästa val på Energitinget

En ihålig laminerad plåt vann riskkapitaljuryns gillande på Energitingets Investerarforum i Älvsjö på tisdagseftermiddagen. Sandwichplåten väger bara hälften så mycket som en vanlig plåt. (4 kommentarer)

Starka trådar

MIT löser silkets gåta

En unik kristallstruktur förklarar silkets paradox: extremt starkt, men samtidigt tänjbart. Upptäckten kan bana vägen för superstarka syntetiska material. (5 kommentarer)

Installation av Absolicons hybridsolfångare på Närvård Härnösand.

Se världspremiären
för svenska solkylan

På Härnösands sjukhus finns nu världens första solenergianläggning som ger el, värme och kyla – samtidigt. Ett resultat av samarbetet mellan de två svenska cleantechbolagen Absolicon och Climatewell. (17 kommentarer)

Forskare prisas för algbatteri

Forskare prisas för algbatteri

Uppgiften om att svenska forskare använt grönalger för att skapa ett lågprisbatteri blev en världsnyhet för sex månader sedan. Nu prisas en av de drivande forskarna, Albert Mihranyan, för sin insats i utvecklingen. (1 kommentar)

Baldos II i Monaco.

Baldos, Beakon och Minesto tillbaka från Monaco

Ferrari i all ära, men den lilla röda studentbilen Baldos från Luleå fick posera mest framför filmkamerorna utanför casinot i Monaco förra veckan. (15 kommentarer)

Pet-pavan blir flaska på nytt

Pet-pavan blir
flaska på nytt

Forskare vid IBM och Stanford har kommit på hur pet-flaskor kan återvinnas om och om igen. Ett genombrott, hävdar gruppen. (16 kommentarer)

LFV har krav på sig att förbättra miljön vid Arlanda flygplats och grönt jetbränsle är en av flera möjligheter att klara miljökraven.

Grönt jetbränsle till Arlanda

Tekniken finns och första kalkylen är gjord. Nu fattas "bara" en konkret projektering, villiga intressenter och 5-7 miljarder kronor i investeringskapital för att starta tillverkning av grönt jetbränsle vid Arlanda. (48 kommentarer)

ESA vill ta ner rymdtekniken på jorden

ESA vill ta ner rymdtekniken på jorden

I många år har den europeiska rymdorganisationen ESA försökt få användning av rymdteknik även på jorden. Nu startas en ny riskkapitalfond för unga teknikbolag som vill ta rymdinnovationer till marknaden.

Jordskalvet i Chile fick rikgit stora konsekvenser. Många människor har dött och andra förlorat alla de äger. I framtiden kanske konsekvenserna vid ett skalv kan lindras.

Tapeten kan bli livsviktig

Väggar som larmar om faror och skyddar ditt hem. Det kan bli verklighet om ny tapetmodell med fiberoptik lanseras. (4 kommentarer)

- Satsa biståndet på system som larmar

Ett isländskt system hade gett Haiti en chans, skriver seismolog Ragnar Slunga i ett debattinlägg på nyteknik.se. Nu vill han satsa biståndspengar på att bygga seismiska nät i riskområden. Ny Teknik ställer fem frågor.

Energin väller fram som en tsunamivåg i nanoröret

Värme kramar
kraft ur nanorör

Genom att elda i ena änden av ett kolnanorör kan man jaga ut elektroner i andra änden. Det är ett helt nytt fysikaliskt fenomen som upptäckts av forskare vid MIT i USA. Tekniken kan användas för att strömförsörja extremt små sensorer. (4 kommentarer)

Esab börjar forska på Lindholmen

Svetskoncernen Esab lägger ner sina sju forskningscentrum i världen och bygger ett nytt forsknings- och utvecklingscentrum på Lindholmen i Göteborg.

Tyrannosaurus Rex.

Giftigt regn tog kål på dinosaurierna

För 65,5 miljoner år sedan slog en asteroid ned utanför Yucatanhalvön i Mexico. Solen förmörkades, giftigt regn föll och växternas fotosyntes slutade fungera. Massdöden bland dinosaurierna var ett faktum.

Michael J Fox

Michael J Fox hedersdoktor på KI

Skådespelaren Michael J Fox promoveras till hedersdoktor vid Karolinska Institutet för sin insats vid forskning om Parkinsons sjukdom. (5 kommentarer)

Eldrift i miniformat för småsatelliter

Eldrift i miniformat för småsatelliter

Elektrisk framdrift av minisatelliter intresserar amerikanska flygvapnet som låtit testa en liten jonthruster.

Feta råttor sätter krokben för forskarna

Mycket mat och lite motion i råttburarna snedvrider forskarnas resultat. De feta labbråttorna dör av sin sunkiga livsstil, inte av försöken. (2 kommentarer)

Här är principen för Daewoos och Sargas flytande kolkraftverk. Allting kan byggas färdigt på varvet - pråmen, kraftverket och koldioxidtvätten - och bogseras till sjöss till beställaren.

En pråm kommer lastad med ett koldioxidfritt kolkraftverk

Den sydkoreanska varvsjätten Daewoo ska bygga koldioxidfria, flytande kolkraftverk med unik skandinavisk teknik från norsk-svenska Sargas i Oslo och Finspång. (80 kommentarer)

LHC igång på halvfart

Återigen har protonerna börjat snurra i Cerns stora partikelaccelerator. Under några veckor framöver kommer de två motriktade partikelstrålarna att trimmas in och accelereras till allt högre energier. (9 kommentarer)

Därför släcker Astra Zenica ned i Lund

Omkring 900 anställda drabbas när Astra Zeneca lägger ner sin forskningsanläggning i Lund. De flesta förlorar jobben. Men Lund är inte ensamt. (10 kommentarer)

Han skriver ut blodkärl

Byt bläcket mot celler och skriv ut en 3d-struktur. Nu finns den första skrivaren av mänsklig vävnad på marknaden.

Partikelkarusellen stängs av - i ett år

Den stora partikelkrockaren LHC utanför Genève kommer inte att kunna gå för fullt förrän 2013. Risken för en ny olycka är fortfarande överhängande. Det konstaterar Cerns utredare i en nyutkommen rapport. (6 kommentarer)

Annons

Taggar

Taggar kan liknas vid nyckelord och gör det lätt att hitta innehåll som hör samman. Klicka så får du se:

Alla taggar
Annons
Annons

Jobb 140 st

Annons
Information från företag

Ny Teknik Klipp

Hur fungerar moderna solfångare?

Visa alla

Vill du synas med dina klipp här?
Kontakta Jens Ander 0736-257680 eller jens@clipsource.se


Annons

Teknik & IT

Ny Teknik i samarbete med Hi Media
Diskprotes kan rädda ryggen Slipp steloperation

Diskprotes kan
rädda ryggen

Niklas Winde Han är den nya filmens
biografmaskinist

Biopalatset styrs som en process i industrin

Annons