Vinnova satsar på klimatsmart räls

Den statliga innovationsmyndigheten Vinnova bidrar med 4, 4 miljoner till fortsatta tester av den klimatsmarta järnvägsrälsen Rerail från Luleå.

Rerails slitbana av borstål gör att järnvägsräls håller längre. Klicka för större bild.

Rerails slitbana av borstål gör att järnvägsräls håller längre. Klicka för större bild. Foto: Rerail

Taggar

Taggar kan liknas vid nyckelord och gör det lätt att hitta innehåll som hör samman. Klicka så får du se:

Rälsen, som utvecklats sedan 2006 men ännu inte är färdigutvecklad, kommer under de närmaste tre åren dels att provas på Luleå tekniska universitet, dels vid en stor testanläggning i Colorado, USA.

Försöken på universitetet har pågått en tid. Rälsen har också provkörts på ett industrispår på LKAB, en kort sträcka trafikerad av vagnar som väger uppemot 600 ton.

- Det återstår en del försök innan vi bevisat att rälsen verkligen fungerar, säger Innovatören Anders Sundgren på företaget Rerail.

Det är också en del nya EU-standarder som måste uppfyllas.

Hårdare räls med borstål
Rälsen från Luleå, som är tillverkad av borstål och därför betydligt hårdare och starkare än konventionella räler, är egentligen inga kompletta järnvägsräler. Rerailrälsen är bara den översta slitytan - som snäpps eller klickas fast ovanpå den gamla utslitna rälsen.

Med en slitbana från Luleå skulle Banverket och liknande bolag dels slippa delar av den energikrävande nytillverkningen av räls, dels inte behöva byta ut gammal sliten räls; det skulle räcka att belägga den med en slityta från Rerail.

Underhållet blir billigare. Och ju mindre räls som tillverkas desto lägre blir utsläppen av koldioxid. Att tillverka ett ton järnvägsräls medför koldioxidutsläpp på två ton.

Dessutom visar tidigare tester att den nya slitbanan håller dubbelt så länge som den gamla typen.

Se bilder och filmer på Rerails hårda slitbana.

Fler artiklar av: Hans Dahlquist

Annons
Annons

Bloggar som länkar hit

Kommentarer

Senaste inlagd av Anders 16 februari 2010 08:55 Sortera: Senaste överst

Testet är utfört på SSAB i Luleå och inte LKAB

Bara en notering... Jag tyckte att 600 ton/vagn var mycket för malm eller malmpellets men fick förklaringen när jag insåg att det var "Cigarrtåget" med flytande stål som passerade.

Anmäl

Klimatsmart?

Gud vad gulligt det är att ni på ny teknik klamrar er fast vid dessa politiskt korrekta modeord.

Och detta samma dag som brittiska Greenpeace har begärt Pachauris avgång för att man inser att han är ansvarig för att hela IPCC-korthuset håller på att rämna.

Anmäl

Heja.

Roligt med någon som gör och försöker.

Anmäl

Låter ju klockrent!

Hoppas det håller ända till affär!

Anmäl

Utmärkt om det fungerar som utlovat

Alldeles utmärkt om det funkar och man kan minska kostnaderna samt resursåtgången(inkl. energi) för att underhålla järnvägsräls. Men om klimatet blir så mycket smartare av det vet jag tusan.

Anmäl

Spårvidd.

En stilla undran, om rälsen snäpps på den befintliga rälsen minskar ju spårvidden.

Anmäl

Svar till Hasse

Nä, man fräser ju ner en del av rälsen innan man "snäpper" på den nya biten, så att den yttre dimensionen behå¨lls.

Svara
Anmäl

Svar till Hasse

Rälen slits även slits även sidledes i kurvor ..

Svara
Anmäl

Svar till Hasse

Spårvidden är densamma eftersom det gamla rälshuvudet frästs ner!

Svara
Anmäl

Transparent?

Är det en finess att den nya slitbanan kastar skugga, men inte basrälsen?

Anmäl

Fungerar det verkligen.

Jag har svårt att se att det verkligen skulle fungera. I o m den valsning som blir varje gång en vagn passerar kommer "flänsarna" att böjas utåt och då släpper "reparationskittet" från rälsen.

Anmäl

Svar till Sven P

Valsas inte slitbanans topp att bli bredare så att klämkraften istället ökar?

Svara
Anmäl

Svar till Klämman

Säkerheten mot valsning är ca 10 ggr. Att valas ett 10 mm tjockt material med aktuell sträckgräns kräver ca 250 ton. Max last i Sverige f.n. är 15 ton/hjul (Malmbanan)

Svara
Anmäl

Clip-on räls

Vilket svammel.
Vem vill åka i 300km/h med clip-on räls.

Anmäl

Svar till Konkret

Vem = Du (i detta fall)

Svara
Anmäl

Svar till Abstrakt

Den kraft som krävs för att skjuva 10m slitbana mot stommen är 2500 ton. Skall nog mer till än 300 km/t för att åstadkomma detta

Svara
Anmäl

Vinnova...

...har alldeles för mycket pengar att röra sig med, så mycket är ganska klart.
Klimatsmart, det argumentet verkar legitimera det mesta nu för tiden?

Anmäl

Svar till Wino

Avvakta testet,så får vi se. Kan vara riktigt smart lösning. Funkar det blir spårunderhåll billigare. Kan väl inte vara helt negativt om koldioxidutsläppet minskar heller.Men så klart, varför ska vi slösa bort pengar på att försöka förbättra något som sett i stort sett lika ut i 150 år?

Svara
Anmäl

Svar till kan inte äta pengar

Vanlig myt, men tvärt om har rälsen utvecklats högst betydligt.
http://en.wikipedia.org/wiki/Rail_profile

Svara
Anmäl

Svar till Wino

Nu tror jag du gör dig dummare än du är.
En "bieffekt" av att vara klimatsmart är ofta att man sparar pengar, investerar en fabrik i en ny maskin är ROI kanske 5-10år, gör man lokalerna klimatsmarta kan det röra sig om så lite som 3månader.
Sedan finns det antimiljömuppar som tycker att allt som har med miljövänlighet är skit och gärna betalar lite extra för att slippa spara på miljön (t.ex. genom att inte isolera etc.)

Svara
Anmäl

Svar till Wino

Varför inte skriva "billig räls" när det är den positiva delen som skulle göra att den säljer? Allt som marknadsförs som "klimatsmart" brukar vara sämre och dyrare eller bara på konceptstadiet. Sen har jag några funderingar, blir det inte en fin spalt som korroderar mellan gamla och nya beläggningen? Hur mycket energi går det att fräsa bort den gamla rälsen ute på spåret? Det kan mycket väl vara en bra produkt men klimatsmart är ett struntord som signalerar att det ska sälja på dåligt samvete och inte på några egna meriter.

Svara
Anmäl

Svar till Fundersam

Din fråga som lyder..."Sen har jag några funderingar, blir det inte en fin spalt som korroderar mellan gamla och nya beläggningen?"

Gå in på företagets "hemsida", där finns svaret beskrivet!

De lägger alltså in någon slags polymer emellan i denna tunna "spalt", vilket förutom att det eliminerar korrosionsrisken, även dämpar ljudbildningen!

Svara
Anmäl

Svar till Berra

Helt korrekt. Spaltkorrosion och fretting är några av de frågor som vi just nu studerar. Det finns ett antal lösningar men helt klart måste mellanrummet vara tätt.

Svara
Anmäl

Då slits hjulen mer

Om rälsen blir hårdare, så flyttas slitaget till hjulen. Det är klart att hjulslitage är enklare och billigare än att lyfta upp och byta räls. Men kostnaden flyttas till någon annan- tågoperatören och därmed resenären.

Anmäl

Svar till Jake

Vem, om inte slutkunderna, ska betala för underhåll av samtliga komponenter i tågtrafiken?

Skattsedeln?

Svara
Anmäl

Svar till Göran

I sj's fall har du rätt i att det blir skattebetalarna men ho övriga operatörer blir det det bolaget. Sedan tror jag att en hel och fin rälls sliter mindre än en nedsliten.

Svara
Anmäl

Svar till Jake

Hursomhelst så blir det mindre friktion och därmed mindre slitage om man använder hårdare stål på rullande kontaktytor. Ingen linjär funktion kanske men förmodligen värt att lägga lite forskningspengar på att undersöka.

Svara
Anmäl

Välkänd som föreläsare

Innovatören Anders Sundgren har jag stött på på en föreläsning 1992. Han är minst sagt kreativ och sprutar idéer som ingen annan, men det mesta han håller på med fungerar inte i praktiken. En del skulle kalla honom för tockstolle, men han tycks leva gott på det han gör.

Anmäl

Svar till Sven P

Lever du gott på att anonymt svärta ner andra?

Svara
Anmäl

Svar till Tockstolle

Hej Sven och tack för ditt inlägg. Några av de produkter där några av mina 25 patent finns är, Porsche, Ford Mustang, Focus, Jaguar, Scania m.fl. Kul att du minns mig.

Svara
Anmäl

Utmattning

Är det smart att använda begagnad räl som redan nått gränsen för utmattning? Det handlar inte bara om slitstyrka i huvudet.

Anmäl

Luleås Tekniska Lekskola

Så typiskt "Universitetet" i Luleå, att med sitt akademiskt begränsade studentunderlag befatta sig med sånt här trams.

När man vid köksbordet frågar sig själv "Vad ska vi uppfinna idag då?", borde det alltid åtföljas av; "Varför har ingen kommit på det här tidigare?"

Det är faktiskt så att det är väldigt få tekniska framsteg som kommer ur rena snilleblixtar.

Anmäl

Svar till Wino

Ännu mindre tekniska framsteg kommer ur förmågan att anse precis allt för ogenomförbart.

Svara
Anmäl

Nyheter/Innovation

Tål att gå på

Malaysier lär sig
gå på äggskal

Äggskal är värdefullt avfall som kan användas som byggmaterial anser fem malaysiska forskare som utvecklar äggskalsbaserade golvklinkers.

El-forest spolas av efter nattlig trailertransport i snöstorm natten till den 11 mars 2009.

Så klarade El-forest transportkrisen

Det var nära att Energimyndighetens generaldirektör Tomas Kåberger inte fick köra den stora hybriddrivna skogsmaskinen El-forest på Energitinget förra året. Nu berättar El-forests vd Gunnar Bäck hur han löste krisen. (22 kommentarer)

Bakteriedöd

Bakteriens död fångad på bild

Titta på bilden. Cellväggarna hos e-kolibakterien har börjat lösas upp efter att ha utsatts för en bakteriedödande substans. (1 kommentar)

SKL analyserar dödade svenskarnas kläder

Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, i Linköping ska nu undersöka utrustning från de  två svenska soldater som dödades i Afghanistan för fem veckor sedan.

Ny Teknik fick provköra Smite på Energitingen 2010 i Älvsjö på tisdagen.

Världspremiär för Smite på Energitinget

Ny Teknik fick i går chansen att provköra den lilla miljövänliga trehjulingen Smite på Energitinget i Älvsjö. Men det dröjer ett år till innan den finns att köpa på riktigt. (44 kommentarer)

Tävlingar fixar genombrotten

Bygg en robot, skicka den till månen, låt den åka minst 500 meter och skicka bilder och data tillbaka till jorden. Lyckas du före alla andra vinner du drygt 140 miljoner kronor.

Kåberger: Risk att det stannar vid prototyper

Allt fler vill driva på teknikutvecklingen med olika pristävlingar. Det amerikanska energidepartementet lovar 70 miljoner kronor till den som kan ersätta 60-wattslampan.

Marcel Warntjes.

Han snabbar upp magnetkameran

Snabbare undersökning och bättre underlag för att ställa diagnos. En programvara från ett litet Linköpingsbolag gör dagens magnetkameror till vassare och billigare diagnosmaskiner.

Göteborgsföretaget Lameras sandwichmaterial Hybrix ser ut som en vanlig plåt men är fylld med luft och fibrer.

Lamera - riskkapitalets bästa val på Energitinget

En ihålig laminerad plåt vann riskkapitaljuryns gillande på Energitingets Investerarforum i Älvsjö på tisdagseftermiddagen. Sandwichplåten väger bara hälften så mycket som en vanlig plåt. (4 kommentarer)

Starka trådar

MIT löser silkets gåta

En unik kristallstruktur förklarar silkets paradox: extremt starkt, men samtidigt tänjbart. Upptäckten kan bana vägen för superstarka syntetiska material. (5 kommentarer)

Installation av Absolicons hybridsolfångare på Närvård Härnösand.

Se världspremiären
för svenska solkylan

På Härnösands sjukhus finns nu världens första solenergianläggning som ger el, värme och kyla – samtidigt. Ett resultat av samarbetet mellan de två svenska cleantechbolagen Absolicon och Climatewell. (17 kommentarer)

Forskare prisas för algbatteri

Forskare prisas för algbatteri

Uppgiften om att svenska forskare använt grönalger för att skapa ett lågprisbatteri blev en världsnyhet för sex månader sedan. Nu prisas en av de drivande forskarna, Albert Mihranyan, för sin insats i utvecklingen. (1 kommentar)

Baldos II i Monaco.

Baldos, Beakon och Minesto tillbaka från Monaco

Ferrari i all ära, men den lilla röda studentbilen Baldos från Luleå fick posera mest framför filmkamerorna utanför casinot i Monaco förra veckan. (15 kommentarer)

Pet-pavan blir flaska på nytt

Pet-pavan blir
flaska på nytt

Forskare vid IBM och Stanford har kommit på hur pet-flaskor kan återvinnas om och om igen. Ett genombrott, hävdar gruppen. (16 kommentarer)

LFV har krav på sig att förbättra miljön vid Arlanda flygplats och grönt jetbränsle är en av flera möjligheter att klara miljökraven.

Grönt jetbränsle till Arlanda

Tekniken finns och första kalkylen är gjord. Nu fattas "bara" en konkret projektering, villiga intressenter och 5-7 miljarder kronor i investeringskapital för att starta tillverkning av grönt jetbränsle vid Arlanda. (48 kommentarer)

ESA vill ta ner rymdtekniken på jorden

ESA vill ta ner rymdtekniken på jorden

I många år har den europeiska rymdorganisationen ESA försökt få användning av rymdteknik även på jorden. Nu startas en ny riskkapitalfond för unga teknikbolag som vill ta rymdinnovationer till marknaden.

Jordskalvet i Chile fick rikgit stora konsekvenser. Många människor har dött och andra förlorat alla de äger. I framtiden kanske konsekvenserna vid ett skalv kan lindras.

Tapeten kan bli livsviktig

Väggar som larmar om faror och skyddar ditt hem. Det kan bli verklighet om ny tapetmodell med fiberoptik lanseras. (4 kommentarer)

- Satsa biståndet på system som larmar

Ett isländskt system hade gett Haiti en chans, skriver seismolog Ragnar Slunga i ett debattinlägg på nyteknik.se. Nu vill han satsa biståndspengar på att bygga seismiska nät i riskområden. Ny Teknik ställer fem frågor.

Energin väller fram som en tsunamivåg i nanoröret

Värme kramar
kraft ur nanorör

Genom att elda i ena änden av ett kolnanorör kan man jaga ut elektroner i andra änden. Det är ett helt nytt fysikaliskt fenomen som upptäckts av forskare vid MIT i USA. Tekniken kan användas för att strömförsörja extremt små sensorer. (4 kommentarer)

Esab börjar forska på Lindholmen

Svetskoncernen Esab lägger ner sina sju forskningscentrum i världen och bygger ett nytt forsknings- och utvecklingscentrum på Lindholmen i Göteborg.

Tyrannosaurus Rex.

Giftigt regn tog kål på dinosaurierna

För 65,5 miljoner år sedan slog en asteroid ned utanför Yucatanhalvön i Mexico. Solen förmörkades, giftigt regn föll och växternas fotosyntes slutade fungera. Massdöden bland dinosaurierna var ett faktum.

Michael J Fox

Michael J Fox hedersdoktor på KI

Skådespelaren Michael J Fox promoveras till hedersdoktor vid Karolinska Institutet för sin insats vid forskning om Parkinsons sjukdom. (5 kommentarer)

Eldrift i miniformat för småsatelliter

Eldrift i miniformat för småsatelliter

Elektrisk framdrift av minisatelliter intresserar amerikanska flygvapnet som låtit testa en liten jonthruster.

Feta råttor sätter krokben för forskarna

Mycket mat och lite motion i råttburarna snedvrider forskarnas resultat. De feta labbråttorna dör av sin sunkiga livsstil, inte av försöken. (2 kommentarer)

Här är principen för Daewoos och Sargas flytande kolkraftverk. Allting kan byggas färdigt på varvet - pråmen, kraftverket och koldioxidtvätten - och bogseras till sjöss till beställaren.

En pråm kommer lastad med ett koldioxidfritt kolkraftverk

Den sydkoreanska varvsjätten Daewoo ska bygga koldioxidfria, flytande kolkraftverk med unik skandinavisk teknik från norsk-svenska Sargas i Oslo och Finspång. (80 kommentarer)

LHC igång på halvfart

Återigen har protonerna börjat snurra i Cerns stora partikelaccelerator. Under några veckor framöver kommer de två motriktade partikelstrålarna att trimmas in och accelereras till allt högre energier. (9 kommentarer)

Därför släcker Astra Zenica ned i Lund

Omkring 900 anställda drabbas när Astra Zeneca lägger ner sin forskningsanläggning i Lund. De flesta förlorar jobben. Men Lund är inte ensamt. (10 kommentarer)

Han skriver ut blodkärl

Byt bläcket mot celler och skriv ut en 3d-struktur. Nu finns den första skrivaren av mänsklig vävnad på marknaden.

Partikelkarusellen stängs av - i ett år

Den stora partikelkrockaren LHC utanför Genève kommer inte att kunna gå för fullt förrän 2013. Risken för en ny olycka är fortfarande överhängande. Det konstaterar Cerns utredare i en nyutkommen rapport. (6 kommentarer)

Annons

Taggar

Taggar kan liknas vid nyckelord och gör det lätt att hitta innehåll som hör samman. Klicka så får du se:

Alla taggar
Annons
Annons

Jobb 140 st

Annons
Information från företag

Ny Teknik Klipp

Hur fungerar moderna solfångare?

Visa alla

Vill du synas med dina klipp här?
Kontakta Jens Ander 0736-257680 eller jens@clipsource.se


Annons

Teknik & IT

Ny Teknik i samarbete med Hi Media

Teknik & IT

Ny Teknik i samarbete med Hi Media
Diskprotes kan rädda ryggen Slipp steloperation

Diskprotes kan
rädda ryggen

Niklas Winde Han är den nya filmens
biografmaskinist

Biopalatset styrs som en process i industrin

Annons