Bordet ser ut som en jättelik Iphone. På skärmen syns en kvinna, som dött i en bilolycka. Bilden är sammansatt av tusentals snittbilder från en datortomograf, och skimrar i silver. Nu används den för att demonstrera att det går att skala av våra kroppar lager för lager utan att ta till kniven.

Med hjälp av den senaste tekniken inom medicinsk visualisering, en pc och en 46 tum stor tryckkänslig skärm, har svenska forskare skapat det enda virtuella obduktionsbordet i världen. Det är utvecklat av forskare vid Norrköpings Visualiseringcenter och står nu i korridoren på Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, CMIV, i Linköping.

När Ny Teknik är på besök har bordet precis kommit tillbaka efter en tripp till Japan.

Bilden av kvinnan i bordet är inte otäck, snarare vacker och fridfull. Jag pekar på ikonen som visar röda muskler, och för ut fingret över kroppen. Efter några sekunder träder ett skelett klätt med muskler fram. En benpipa sticker ut ur vänster lårmuskel, och den ena knäskålen ser konstig ut.

Genom att sätta fingret på ikonen med ett skelett på och dra det över kroppen får jag musklerna att försvinna. Nu syns även andra skelettskador. Höger fot och knä har frakturer, skenbenet och vaden på vänster sida likaså.

För att se hur ryggsidan ser ut sätter jag händerna på bilden och drar dem mot mig. Kroppen rullar runt och ligger nu på magen. En kota i ryggen är bruten och nacken ser konstig ut. Därför för jag händerna över huvudet. Det får bilden att förstoras. Nu råder ingen tvekan, nacken är bruten.

- Den här kvinnans skador var tydliga, och lätta att se, säger Anders Persson, överläkare och föreståndare vid CMIV. Men vi kan också få fram data som är svåra att hitta vid en vanlig obduktion. Det kan till exempel handla om pyttesmå fragment från en bomb som trängt in i hjärtat, eller fett från ett benbrott som vandrat ut i blodet och satt igen en lunga.

Vid CMIV har läkare utfört virtuella obduktioner sedan år 2003, men fram till nu har det krävt kraftfulla datorer och helt andra skärmar för att studera resultatet.

- I Sverige är tekniken ett komplement till vanliga obduktioner. Men den kan vara ett alternativ i länder där obduktioner normalt sett inte tillåts av religiösa skäl, säger Anders Persson.

Tekniken kan också användas inom rättsmedicin för att till exempel identifiera dödsoffer efter en naturkatastrof.

- Systemet klarar att identifiera 138 olika typer av tandlagningar. De skiljer sig åt i olika länder.

Men också levande personer kan ha nytta av att studeras i bordet. Det gäller till exempel ett fall där en kvinna opererades akut för hjärnblödning, och där läkarna ville utesluta att det fanns fler blodkärl med bråck som kunde brista.

Genom att skapa tredimensionella bilder från datortomografibilder av hennes huvud, gick det att studera kärlen ur alla möjliga vinklar och se att allt såg bra ut.

- I dag ser vi tre givna användningsområden för det virtuella obduktionsbordet; rent kliniska tillämpningar, undervisning på universitetsnivå samt på olika Science Center, säger Anders Persson.

- Men det finns säkert fler tillämpningar som vi inte har tänkt på ännu.