- Ett superframsteg inom neuroområdet, säger Agneta Richter-Dahlfors, professor i cellulär mikrobiologi vid Karolinska institutet i Solna.

Den lilla vita plastelektroden ser inte så märkvärdig ut vid en första anblick. I ena änden matas den med elektroner från ett batteri, precis som vanlig elektronik. Det intressanta händer i den smala spetsen i andra änden. Där pumpas väl kontrollerade doser av joner eller signalsubstanser ut. Exempelvis kalciumjoner eller glutamat, ämnen som kroppens egna celler använder för att kommunicera.

- Vi skapar artificiella nervceller, säger Agneta Richter-Dahlfors.

Målet är att koppla de konstgjorda cellerna till människokroppens celler och vävnader för att styra viktiga funktioner. På sikt hoppas forskarna att plastelektroniken ska ge helt nya typer av implantat för syn- och hörselskador eller nya sätt att tillföra läkemedel för såväl muskelsjukdomar som sjukdomar i hjärnan, som parkinson och allvarlig epilepsi.

Den jonpumpande plastelektroden kan redan nu styra funktionen hos levande celler. Det har Linköpingsforskaren Daniel Simon visat i experiment med marsvin. Deras hörsel stängdes av med hjälp av en elektrod som pumpade ut glutamat utanför membranet som täcker öronsnäckans benlabyrint. Rönen har publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature Materials.

Plastelektroniken är ett bättre alternativ för att stimulera nerver än de kiselelektroder eller kemiska pumpar som används i dag, enligt forskargruppen. En stor fördel är att endast de celler som har receptorer för den aktuella signalsubstansen påverkas. Ett annat plus är att känslig vävnad inte skadas av tryckförändringar eller vätskeflöden.

- Och plast trivs bra ihop med levande celler. Materialet är dessutom mjukt, flexibelt och lätt att tillverka, säger Magnus Berggren, professor i organisk elektronik vid Linköpings universitet.

Tillverkningen sköts av Acreo, som har stor erfarenhet av tryckt plastelektronik.