Så tvättas vattnet rent från mediciner

Renat avloppsvatten är inte alltid så rent. Rester från medicinerna vi äter går ofta rakt ut i sjön.I ett unikt projekt utvärderas nu sex reningsmetoder vid Henriksdalsverket.

Här är metoderna som Stockholm Vatten testar. Grafik: Ny Teknik/Jonas Askergren

Här är metoderna som Stockholm Vatten testar. Grafik: Ny Teknik/Jonas Askergren

Spolar du ner mediciner?

Se resultatet
  • Ja 3%
  • Nej 93%
  • Det händer 5%
Rösta

Taggar

Taggar kan liknas vid nyckelord och gör det lätt att hitta innehåll som hör samman. Klicka så får du se:

Insprängt i Henriksdalsberget ligger ett av Europas största reningsverk. Det är hit avloppsvattnet från stockholmarnas hushåll rinner för att renas från ämnen som kan skada vår miljö.

I takt med att forskarna upptäckt nya faror har verket kompletterats med reningssteg efter reningssteg. Nu förebereder man sig för att bygga ytterligare ett, som ska kunna fånga in läkemedel som sköljs ur våra kroppar via urinen.

- Dagens reningsverk är inte byggda för att ta bort läkemedel, konstaterar Berndt Björlenius, utvecklingsingenjör vid Stockholm Vatten.

Därför slinker många av dem också rätt igenom. 48 av de 60 läkemedel som hittas

i avloppsvattnet före reningen finns kvar även efter alla reningssteg. Det visar unika data från Henriksdalsverket. Forskarna har bland annat hittat östrogen från p-piller, medicin mot högt blodtryck samt antidepressiva och lugnande medel.

- Det handlar om låga halter, som ligger långt under vad som anses ha effekt på människor. Men vår bedömning är att halterna kommer att öka i takt med att medicinanvändningen i samhället ökar.

Sedan fyra år tillbaka arbetar därför Berndt Björlenius och hans kolleger med att hitta reningsprocesser som kan lösa problemet på ett miljösmart sätt.

Här på Henriksdalsverket har sex olika pilotanläggningar byggts upp. Samtliga ska kunna hängas på som ett extra, sista, steg i ett reningsverk.

Utmaningen för varje pilotanläggning är att rena bort så många som möjligt av 95 utvalda läkemedelssubstanser.

Smärtstillande medel som paracetamol i Alvedon och Panodil verkar alla klara av. Andra är svårare. Dit hör diklofenak, som finns i inflammationsdämpande medel som Voltaren. Även det smärtstillande preparatet Tramadol är knepigt, konstaterar Berndt Björlenius.

Ett ämne hamnar i en svårighetsklass för sig. Det är risperidon, som finns i läkemedel mot schizofreni och vissa demenssjukdomar.

Men forskarna nöjer sig inte med att enbart testa reningsförmågan. I samarbete med Sahlgrenska akademin, ITM vid Stockholms universitet och SLU i Uppsala, studerar de även om vattnet som renats med de olika metoderna ger några biologiska effekter. Vattnet leds därför vidare till sex akvarier där regnbågsöring, som ännu inte är könsmogen, simmar omkring under två veckors tid. På plats finns också två referensakvarier.

När Ny Teknik kommer på besök står akvarierna tomma. Totalt har 514 öringar gått vidare till ekotoxikologer som analyserar deras blod, lever och hjärta.

- Det finns förändringar hos fiskarna som beror på vilket akvarium de simmat i, säger Berndt Björlenius. Det gäller framför allt hormoner och fettomsättningen. Men ekotoxikologerna i projektet är inte klara med sin utvärdering ännu, säger Berndt Björlenius.

Cajsa Wahlberg är miljökemist vid Stockholm Vatten och koordinator för projektet.

- Det unika med projektet är att så många reningstekniker testas parallellt och kan jämföras med varandra. Resultatet kommer att ligga till grund för om, och hur, vi i framtiden ska rena bort de läkemedel som vi trots allt måste använda.

Projektet avslutas i höst, men redan nu pekar Berndt Björlenius ut två av reningsteknikerna som mer lovande än andra.

- Aktivt kol och rening med ozon är huvudkandidaterna.

Fler artiklar av: Ulla Karlsson-Ottosson

Fakta Minska dina egna utsläpp av läkemedel

* Spola aldrig ner medicin i handfatet eller toaletten.

* Lämna läkemedelsplåster, till exempel hormonplåster, till apoteket. Det gäller även de som är använda, det finns mycket kvar i dem ändå.

* Lämna in medicin som blir över

efter en behandling.

* Förpackningar som innehåller synliga rester av läkemedel ska också lämnas till apoteket.

* Hämta bara ut de läkemedel du behöver.

Annons
Annons

Bloggar som länkar hit

Kommentarer

Senaste inlagd av Joakim M 15 juni 2009 09:50 Sortera: Senaste överst

Umeå

Umeås uniersitet håller också på att göra en analys av narkotikaklassade läkemedel i avloppsvattnet. Denna skall inriktas mest på tramadol och kodein och Analysen ska ligga till grund för att mäta den illegala användningen av narkotikaklassade mediciner, det kan bli intressant.

Anmäl

Svar till Adam

Jag tror det blir svårt att se några konkreta förändringar i bruket av dessa preparat. Fast det är klart, någon form av stora mönster kanske framgår.

Är inte Tramadol "på väg bort" så att säga. Det är ju tydligen så extremt beroendeframkallande.

Själv har jag testat preparatet och jag fick absolut ingen smärtlindring och kände mig inte det minsta sugen på att fortsätta efter min låda var slut.
Men man kanske måste käka det i några månader?

Svara
Anmäl

Frågan

Frågan kanske borde vara "Kissar du när du ätit medicin" istället eftersom mycket av beståndsdelarna går rakti igenom:-)

Anmäl

Dum fråga

"Spolar du ner mediciner?" lyder frågan!

Den medicin som inte bryts ner i kroppen hamnar i avloppet endera via urin eller avföring.

Vad tror den som har skrivit frågan?
Att folk spolar ner sina piller i toaletten?
Ha, ha

Anmäl

Svar till $

Tro det eller ej men det var rätt poppis för i tiden. Nu hoppas jag att folk vet bättre men skulle nog inte sätta för mycket pengar på det.

Frågan är om man inte bör attackera orsaken med. Behöver verkligen folk käka så mycket medicin eller är det gammla vanliga "maximera profiten" som talar. (efter allt 30% av budgeten på PR blir nog rätt bra resultat då man har omsättning som läkemedelsbranschen).

Svara
Anmäl

Svar till $

Frågan har INGEN relevans i den här artikeln. Ställ en bättre passande fråga eller INTE.

Svara
Anmäl

Svar till N. Roheda

Visst sjutton har den relevans! När folk inte vågar slänga medeciner i soporna, då hamnar de i toan. Där hamnar också mycket annat som folk tror är skadlig i köksavloppet, t exempelvis lösningsmedel o. s. v.

Svara
Anmäl

Svar till Bertil S.

Absolut relevant och det är också som du exemplifierar.

Svara
Anmäl

Svar till Bertil S.

Vågar slänga medicin i soporna? Medicin SKA lämnas tillbaka på apoteket. Har inte folk förstått det? Då är det bara att ge upp. Men mängden som slängs är bara promille av det som äts & kommer ut den naturliga vägen. DET ÄR PROBLEMET.

Svara
Anmäl

Svar till N. Roheda

Slängs de i soporna är det inget problem. Där bränns de på ett sätt som gör att det inte kommer ut. Det år många gånger bättre än att spola ner det. Polisens nakotikabeslag går den vägen, det skulle inte förvåna mig om det återlämnade till apoteken också hamnar där. Så du behöver inte bli så upprörd.

Svara
Anmäl

Svar till Daniel

Det läggs fortfarande en del direkt på deponi + att askan som blir vid förbränning skall deponeras. Polisen slänger INTE narkotika i de vanliga soporna, de går direkt till SAKAB. (Enl. deras egna rutiner iaf, men om det är så i verkligheten vet jag inte)

Svara
Anmäl

Svar till N. Roheda

Frågan är fullkomligt relevant, man väckas till och inse att allt man gör har efterverkningar, även om man gör allt man kan för att minska verkan. I fallet här: Nej, jag spolar inte ner mediciner, de ska man lämna till Apoteket. För att inse, när jag läser artikeln, jo... det gör jag visst. Tänkte inte på det...

Svara
Anmäl

Inget nytt

Aktivt kol och ozon är ju redan väl kända i dessa sammanhang.

Anmäl

Låt läkemedelsbolagen betala notan

Många frågor uppstår som synes i bloggen här.
Oavsett hur det kommer ut till reningsverken så sker detta vare sig det går genom kroppen eller direkt utspolning.
Källan/orsaken bör alltid framkomma i sammanhang där det blir en påfrestning på delar i vårt system; i detta fall vårt livsviktiga ekosystem. Källan och orsaken är, som i många fall vid förgiftningar, läkemedelsbolagen. Dessa bör vara med vid finansiering - eller bötfällning - då det uppenbart är de som gm sina syntetiskt/kemiskt framställda läkemedel är stora miljöbovar.
När skall människan inse att det finns alternativ till dessa gifter. De flesta sjukdomar/symptom som vi får kan härledas till brist på vitaminer, spårämnen och mineraler. Det finns på marknaden idag naturliga medel som klart t.o.m. botar oss från åkommor. Säg en medicin som botar..??!! nja dina symptom kan minska men du har säkert blivit beroende eller fått andra åkommor/biverkningar.
Sätt press på dessa...kan man pressa varenda bilist att köra miljövänligt (optimerat) kan säkert lagstiftning ålägga läkemedelsbolagen att vara mera aktsamma mot vår natur, oss människor och andra levande organismer.
Inte konstigt att de gröna får en skjuts framåt i bl a EU-valet...folk börjar tröttna på den hänsynslöshet som stora skruppelfria bolag uppvisar.

Anmäl

Svar till John

Vilket flum!
Att naturmedel skulle vara ofarligare är rent nonsens.
Många av de s.k. naturläkemedlen kommer från växtriket och är starka nervgifter som växterna skyddar sig med för att slippa bli uppätna.
Vitaminer....
... menar du att det hjälper att äta vitaminer om man har cancer?

Svara
Anmäl

Svar till $

Nej, men ät du dina läkemedel så lovar jag dig att du drabbas av cancer. Jag bor i området som kallas Medicon Valley, alltså i den regionen det kryllar av läkemedelsbolag, Skåne, Danmark, och har således många bekanta som jobbar och framför allt har jobbat inom denna korrupta industri. De som slutat gjorde det pga av de skämdes..de uttrycker sig i ord om att de lika gärna kunde jobbat inom vapenindustrin..vi dödar minst lika många om inte fler.
När du får MRSA eller något annat där dina läkemedel inte hjälper, är du välkommen att skriva igen. Jag kan hjälpa dig..och du blir förvånad..den enda bieffekten..

Svara
Anmäl

Svar till John

Naturmedel dödar också folk i mängd dels för att dom inte fungerar och dels för att dom har okontrollerade funktioner. Men visst det finns nog en o annan som kan må bra av ett eller annat tillskott också.

Mediciner som botar sjukdomar borde få bättre patentvillkor än sådant som bara upphäver symptom eller bromsar förlopp. Sådant skulle ge bolagen motivation till bättre preparat.

Det här är fö en riktig miljöfråga som får väldigt lite pengar i förhållande till klimatmytens oändliga pengaströmmar till den gigantiska CO2 bluffen

Svara
Anmäl

Sukralos?

Med reservation för typo. Går rätt igenom kroppen och klorföreningar har tidigare visat sig inte vara så ofakiga som forskarna trott.
Det skulle vara bra att få bort det ur avloppsvattnet.

Anmäl

Bra initiativ.

Bra initiativ, men jag är övertygad om att vi inte behöver dom mesta av dessa "symptom behandlande kemikalier" som dom kallar för "läkemedel". Vi kan ju även jobba i den änden.

Anmäl

Läkemedelstillverkaren skall stå för kostnaden

Jämför läkemedelsföroreningar med övrigt avfall/återvinning.
Låt läkemedelstillverkaren stå för kostnaden för rening.

Anmäl

Svar till lirå

"Låt läkemedelstillverkaren stå för kostnaden för rening." skriver du.

Vad skulle det göra för skillnad?
Vad tror du händer med läkemedelskostnaden om läkemedelstillverkaren får stå för kostnaden för rening?
I slutänden får alltid vi konsumenter stå för alla kostnader.
Visste inte du det?

Svara
Anmäl

Svar till $

Hej, Självklart vet jag det. Men kostnaden kan kanske tas på vinsten, det finns många gånger alternativa mediciner som kanske inte innehåller dom skadliga ämnena.

Svara
Anmäl

Svar till $

Om läkemedelsbolagen tvingas betala för att de skitar ner naturen så flyttas kostnaden från allmänheten till de som brukar/missbrukar medicinerna. Å andra sidan bekostar ju allmänheten fortfarande subventionerna så det går ju inte att flytta kostnaden hel och hållet.
Hur som helst är skillnaden påtaglig.

Svara
Anmäl

Ut i naturen

I artikeln beskrivs hur mätningar görs efter reningsverket. Men hur stabila är dessa ämnen ute i naturen? Kommer de finnas flera år (och anrikas) eller kan man tänka sig en naturlig UV-oxidation när vattnet rinner ut i sjön?

Anmäl

Svar till Clas

Heja Clas ! Det är klart att det är solens uv ljus som bryter ner.Då borde de pasienter som äter exepelvis cellgifter/av medecin tillverkarna kända ämnen som inte bryts ner i befintligasystem få särskilda toaleter/sanitet kärl, som förkomposterar bryter ner,(längre tid tills det skall spolas)var av ex UV*ljus är en källa till att bryta ner,även som nänmts tidigare ex värme.Vid större anlägningar/sjukhus motsvarande kan en loka premetur nedbrytning ske i anläggning med större kapasitet.

Svara
Anmäl

Nyheter/Innovation

Tål att gå på

Malaysier lär sig
gå på äggskal

Äggskal är värdefullt avfall som kan användas som byggmaterial anser fem malaysiska forskare som utvecklar äggskalsbaserade golvklinkers.

El-forest spolas av efter nattlig trailertransport i snöstorm natten till den 11 mars 2009.

Så klarade El-forest transportkrisen

Det var nära att Energimyndighetens generaldirektör Tomas Kåberger inte fick köra den stora hybriddrivna skogsmaskinen El-forest på Energitinget förra året. Nu berättar El-forests vd Gunnar Bäck hur han löste krisen. (20 kommentarer)

Bakteriedöd

Bakteriens död fångad på bild

Titta på bilden. Cellväggarna hos e-kolibakterien har börjat lösas upp efter att ha utsatts för en bakteriedödande substans. (1 kommentar)

SKL analyserar dödade svenskarnas kläder

Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, i Linköping ska nu undersöka utrustning från de  två svenska soldater som dödades i Afghanistan för fem veckor sedan.

Ny Teknik fick provköra Smite på Energitingen 2010 i Älvsjö på tisdagen.

Världspremiär för Smite på Energitinget

Ny Teknik fick i går chansen att provköra den lilla miljövänliga trehjulingen Smite på Energitinget i Älvsjö. Men det dröjer ett år till innan den finns att köpa på riktigt. (44 kommentarer)

Tävlingar fixar genombrotten

Bygg en robot, skicka den till månen, låt den åka minst 500 meter och skicka bilder och data tillbaka till jorden. Lyckas du före alla andra vinner du drygt 140 miljoner kronor.

Kåberger: Risk att det stannar vid prototyper

Allt fler vill driva på teknikutvecklingen med olika pristävlingar. Det amerikanska energidepartementet lovar 70 miljoner kronor till den som kan ersätta 60-wattslampan.

Marcel Warntjes.

Han snabbar upp magnetkameran

Snabbare undersökning och bättre underlag för att ställa diagnos. En programvara från ett litet Linköpingsbolag gör dagens magnetkameror till vassare och billigare diagnosmaskiner.

Göteborgsföretaget Lameras sandwichmaterial Hybrix ser ut som en vanlig plåt men är fylld med luft och fibrer.

Lamera - riskkapitalets bästa val på Energitinget

En ihålig laminerad plåt vann riskkapitaljuryns gillande på Energitingets Investerarforum i Älvsjö på tisdagseftermiddagen. Sandwichplåten väger bara hälften så mycket som en vanlig plåt. (4 kommentarer)

Starka trådar

MIT löser silkets gåta

En unik kristallstruktur förklarar silkets paradox: extremt starkt, men samtidigt tänjbart. Upptäckten kan bana vägen för superstarka syntetiska material. (5 kommentarer)

Installation av Absolicons hybridsolfångare på Närvård Härnösand.

Se världspremiären
för svenska solkylan

På Härnösands sjukhus finns nu världens första solenergianläggning som ger el, värme och kyla – samtidigt. Ett resultat av samarbetet mellan de två svenska cleantechbolagen Absolicon och Climatewell. (17 kommentarer)

Forskare prisas för algbatteri

Forskare prisas för algbatteri

Uppgiften om att svenska forskare använt grönalger för att skapa ett lågprisbatteri blev en världsnyhet för sex månader sedan. Nu prisas en av de drivande forskarna, Albert Mihranyan, för sin insats i utvecklingen.

Baldos II i Monaco.

Baldos, Beakon och Minesto tillbaka från Monaco

Ferrari i all ära, men den lilla röda studentbilen Baldos från Luleå fick posera mest framför filmkamerorna utanför casinot i Monaco förra veckan. (15 kommentarer)

Pet-pavan blir flaska på nytt

Pet-pavan blir
flaska på nytt

Forskare vid IBM och Stanford har kommit på hur pet-flaskor kan återvinnas om och om igen. Ett genombrott, hävdar gruppen. (16 kommentarer)

LFV har krav på sig att förbättra miljön vid Arlanda flygplats och grönt jetbränsle är en av flera möjligheter att klara miljökraven.

Grönt jetbränsle till Arlanda

Tekniken finns och första kalkylen är gjord. Nu fattas "bara" en konkret projektering, villiga intressenter och 5-7 miljarder kronor i investeringskapital för att starta tillverkning av grönt jetbränsle vid Arlanda. (48 kommentarer)

ESA vill ta ner rymdtekniken på jorden

ESA vill ta ner rymdtekniken på jorden

I många år har den europeiska rymdorganisationen ESA försökt få användning av rymdteknik även på jorden. Nu startas en ny riskkapitalfond för unga teknikbolag som vill ta rymdinnovationer till marknaden.

Jordskalvet i Chile fick rikgit stora konsekvenser. Många människor har dött och andra förlorat alla de äger. I framtiden kanske konsekvenserna vid ett skalv kan lindras.

Tapeten kan bli livsviktig

Väggar som larmar om faror och skyddar ditt hem. Det kan bli verklighet om ny tapetmodell med fiberoptik lanseras. (4 kommentarer)

- Satsa biståndet på system som larmar

Ett isländskt system hade gett Haiti en chans, skriver seismolog Ragnar Slunga i ett debattinlägg på nyteknik.se. Nu vill han satsa biståndspengar på att bygga seismiska nät i riskområden. Ny Teknik ställer fem frågor.

Energin väller fram som en tsunamivåg i nanoröret

Värme kramar
kraft ur nanorör

Genom att elda i ena änden av ett kolnanorör kan man jaga ut elektroner i andra änden. Det är ett helt nytt fysikaliskt fenomen som upptäckts av forskare vid MIT i USA. Tekniken kan användas för att strömförsörja extremt små sensorer. (4 kommentarer)

Esab börjar forska på Lindholmen

Svetskoncernen Esab lägger ner sina sju forskningscentrum i världen och bygger ett nytt forsknings- och utvecklingscentrum på Lindholmen i Göteborg.

Tyrannosaurus Rex.

Giftigt regn tog kål på dinosaurierna

För 65,5 miljoner år sedan slog en asteroid ned utanför Yucatanhalvön i Mexico. Solen förmörkades, giftigt regn föll och växternas fotosyntes slutade fungera. Massdöden bland dinosaurierna var ett faktum.

Michael J Fox

Michael J Fox hedersdoktor på KI

Skådespelaren Michael J Fox promoveras till hedersdoktor vid Karolinska Institutet för sin insats vid forskning om Parkinsons sjukdom. (5 kommentarer)

Eldrift i miniformat för småsatelliter

Eldrift i miniformat för småsatelliter

Elektrisk framdrift av minisatelliter intresserar amerikanska flygvapnet som låtit testa en liten jonthruster.

Feta råttor sätter krokben för forskarna

Mycket mat och lite motion i råttburarna snedvrider forskarnas resultat. De feta labbråttorna dör av sin sunkiga livsstil, inte av försöken. (2 kommentarer)

Här är principen för Daewoos och Sargas flytande kolkraftverk. Allting kan byggas färdigt på varvet - pråmen, kraftverket och koldioxidtvätten - och bogseras till sjöss till beställaren.

En pråm kommer lastad med ett koldioxidfritt kolkraftverk

Den sydkoreanska varvsjätten Daewoo ska bygga koldioxidfria, flytande kolkraftverk med unik skandinavisk teknik från norsk-svenska Sargas i Oslo och Finspång. (80 kommentarer)

LHC igång på halvfart

Återigen har protonerna börjat snurra i Cerns stora partikelaccelerator. Under några veckor framöver kommer de två motriktade partikelstrålarna att trimmas in och accelereras till allt högre energier. (9 kommentarer)

Därför släcker Astra Zenica ned i Lund

Omkring 900 anställda drabbas när Astra Zeneca lägger ner sin forskningsanläggning i Lund. De flesta förlorar jobben. Men Lund är inte ensamt. (10 kommentarer)

Han skriver ut blodkärl

Byt bläcket mot celler och skriv ut en 3d-struktur. Nu finns den första skrivaren av mänsklig vävnad på marknaden.

Partikelkarusellen stängs av - i ett år

Den stora partikelkrockaren LHC utanför Genève kommer inte att kunna gå för fullt förrän 2013. Risken för en ny olycka är fortfarande överhängande. Det konstaterar Cerns utredare i en nyutkommen rapport. (6 kommentarer)

Annons

Taggar

Taggar kan liknas vid nyckelord och gör det lätt att hitta innehåll som hör samman. Klicka så får du se:

Alla taggar
Annons
Annons

Jobb 145 st

Annons
Information från företag

Ny Teknik Klipp

Hur fungerar moderna solfångare?

Visa alla

Vill du synas med dina klipp här?
Kontakta Jens Ander 0736-257680 eller jens@clipsource.se


Annons

Teknik & IT

Ny Teknik i samarbete med Hi Media
Diskprotes kan rädda ryggen Slipp steloperation

Diskprotes kan
rädda ryggen

Niklas Winde Han är den nya filmens
biografmaskinist

Biopalatset styrs som en process i industrin

Annons