Insprängt i Henriksdalsberget ligger ett av Europas största reningsverk. Det är hit avloppsvattnet från stockholmarnas hushåll rinner för att renas från ämnen som kan skada vår miljö.

I takt med att forskarna upptäckt nya faror har verket kompletterats med reningssteg efter reningssteg. Nu förebereder man sig för att bygga ytterligare ett, som ska kunna fånga in läkemedel som sköljs ur våra kroppar via urinen.

-?Dagens reningsverk är inte byggda för att ta bort läkemedel, konstaterar Berndt Björlenius, utvecklingsingenjör vid Stockholm Vatten.

Därför slinker många av dem också rätt igenom. 48 av de 60 läkemedel som hittas

i avloppsvattnet före reningen finns kvar även efter alla reningssteg. Det visar unika data från Henriksdalsverket. Forskarna har bland annat hittat östrogen från p-piller, medicin mot högt blodtryck samt antidepressiva och lugnande medel.

-?Det handlar om låga halter, som ligger långt under vad som anses ha effekt på människor. Men vår bedömning är att halterna kommer att öka i takt med att medicinanvändningen i samhället ökar.

Sedan fyra år tillbaka arbetar därför Berndt Björlenius och hans kolleger med att hitta reningsprocesser som kan lösa problemet på ett miljösmart sätt.

Här på Henriksdalsverket har sex olika pilotanläggningar byggts upp. Samtliga ska kunna hängas på som ett extra, sista, steg i ett reningsverk.

Utmaningen för varje pilotanläggning är att rena bort så många som möjligt av 95 utvalda läkemedelssubstanser.

Smärtstillande medel som paracetamol i Alvedon och Panodil verkar alla klara av. Andra är svårare. Dit hör diklofenak, som finns i inflammationsdämpande medel som Voltaren. Även det smärtstillande preparatet Tramadol är knepigt, konstaterar Berndt Björlenius.

Ett ämne hamnar i en svårighetsklass för sig. Det är risperidon, som finns i läkemedel mot schizofreni och vissa demenssjukdomar.

Men forskarna nöjer sig inte med att enbart testa reningsförmågan. I samarbete med Sahlgrenska akademin, ITM vid Stockholms universitet och SLU i Uppsala, studerar de även om vattnet som renats med de olika metoderna ger några biologiska effekter. Vattnet leds därför vidare till sex akvarier där regnbågsöring, som ännu inte är könsmogen, simmar omkring under två veckors tid. På plats finns också två referensakvarier.

När Ny Teknik kommer på besök står akvarierna tomma. Totalt har 514 öringar gått vidare till ekotoxikologer som analyserar deras blod, lever och hjärta.

-?Det finns förändringar hos fiskarna som beror på vilket akvarium de simmat i, säger Berndt Björlenius. Det gäller framför allt hormoner och fettomsättningen. Men ekotoxikologerna i projektet är inte klara med sin utvärdering ännu, säger Berndt Björlenius.

Cajsa Wahlberg är miljökemist vid Stockholm Vatten och koordinator för projektet.

-?Det unika med projektet är att så många reningstekniker testas parallellt och kan jämföras med varandra. Resultatet kommer att ligga till grund för om, och hur, vi i framtiden ska rena bort de läkemedel som vi trots allt måste använda.

Projektet avslutas i höst, men redan nu pekar Berndt Björlenius ut två av reningsteknikerna som mer lovande än andra.

-?Aktivt kol och rening med ozon är huvudkandidaterna.