Fysikåret som gått
Av: Anders Wallerius
Publicerad 29 december 2008 14:14
Starten av LHC vid Cern är kanske det största som hänt inom fysiken under det gångna året. Men en rad andra händelser förtjänar att nämnas, skriver Physics World:
Under januari gjorde fysikerna en ny typ av ”osynlighetsmantel”., denna gång för ljud istället för ljus. De utvecklade ett så kallat metamaterial som effektivt stängde ute ljudvågor. Andra forskare utvecklade ett liknande material som stängde ute havsvågor för att skydda oljeplattformar till sjöss.
I februari avslöjades två olika sätt att fånga energi ur mänskliga rörelser. Ett forskarlag lyckades klämma ut fem watt ur en anordning som fästes på knäleden. Andra forskare tillverkade ett ”tyg” som kunde sys byxor för liftare. På så sätt skulle de kunna ladda en mobil.
I mars månad upptäcktes ett nytt material som var supraledande vid höga temperaturer. Det bestod av järn och arsenik, och teoretikerna frågade oförstående hur ett magnetiskt material kunde bli supraledande. Hursomhelst fick forskningen på supraledning ett uppsving av upptäckten.
I april ansågs ”dåligt ledarskap och förlamat beslutsfattande” vara orsaken till det engelska vetenskapsrådets (STFC, Science and Technology Facilities Council) gigantiskt underskott. Motsvarande 700 miljoner kronor hade klantats bort, och de engelska forskarna såg sina anslag och löner ryka all världens väg. Och parlamentet vägrade kompensera för schabblet.
Under maj flydde flera framstående engelska forskare landet, på grund av skandalen kring forskningspengarna. Däribland kosmologen Neil Turok, som flyttade till Kanada för att bli chef för Perimeter Institute. Han lyckades också värva Stephen Hawking till institutet.
I juni florerade en mängd rykten om vad som skulle inträffa när LHC drog igång vid Cern. I acceleratorn kunde mikroskopiska svarta hål bildas, som sög åt sig all materia omkring sig. Det kunde också bildas särmateria som smittade av sig på vår vanliga materia, och fick hela världen att stelna.
juli var grafenernas månad. Det atomlagertjocka kolskikten bildar ”världens starkaste” material, enligt forskarna. Dessutom är det en extremt bra ledare för både elektricitet och värme. Genomskinligt är det också. Idealiskt för framtidens små elektroniska kretsar, med andra ord.
I augusti togs ytterligare ett steg mot en fungerande kvantdator. Forskare lyckades göra en ”kvant-repeater” för att överföra kvantinformation över längre sträckor. Andra forskare lyckades skapa ett givet kvanttillstånd i en grupp partiklar i ett fast ämne, vilket är en förutsättning för praktiskt användbara kvantkomponenter.
September är den ödesdigra månaden för LHC. Den 10 september snurrade de första protonerna runt i den 27 kilometer stora ringen, och alla jublade. Nio dagar senare kom den nesliga olyckan som fick acceleratorn att stå stilla till åtminstone midsommar. Ett elektriskt överslag fick den flytande kylvätskan av helium att koka explosionsartat, och förstöra en del av ringen.
I oktober fick partikelfysiken sin upprättelse när tre forskare fick dela nobelpriset i fysik, för sina insatser inom området ”brutna symmetrier”. Deras teorier förklarar varför tiden går framåt, och varför det inte finns lika mycket antimateria som materia i universum.
November är den mörka materiens månad. Astrofysiker hittade en massa högenergetiska protoner i strålningen utanför jordens atmosfär. Senare hittade andra astrofysiker ett överskott av högenergetiska elektroner i den kosmiska strålningen. Positronerna och elektronerna anses vara ett spår efter mörk materia i form av osynliga, tunga ”wimpar”.
I december utsåg USAs tillträdande president, Barack Obama, sina ministrar och rådgivare. Fysikern Steven Chu, som fick nobelpris för att ha fångat atomer med sin laserkylare, blir energiminister. Chu anser att människan förstör klimatet och att nya metoder att producera energi måste utvecklas. Fysikern John Holdren utsågs samtidigt till Obamas vetenskaplige rådsgivare. Även Holdren är en inbiten miljövän.











