Den nu pensionerade elektronikingenjören från Ericsson vill med sin annons i Ny Teknik berätta om teorin, som beskriver allt från elektromagnetism och gravitation till elementarpartiklar och kvantfysik.

- Jag har forskat på det här i fyrtio år, och hittat på en bra grej som är värd att visa upp för allmänheten, säger Ove Tedenstig.

- Pricken över i är min teori om elementarpartiklarna. Den är så bra att jag vill nå ut lite bättre med den.

- Jag har predikterat ett antal elementarpartiklar, och när man kör igång LHC kommer man att hitta dem, hoppas han.

Enligt Ove Tedenstig kunde hans teori förutspå Z-partikeln långt innan Carlo Rubbia fick nobelpriset för den 1984. Och det finns andra partiklar på hans lista som har registrerats vid olika experiment, men aldrig godkänts av det akademiska etablissemanget. De strider nämligen mot den vedertagna Standardmodellen.

- Mitt mål är att slå hål på den där eländiga teorin, säger Ove Tedenstig.

Annonsen i Ny Teknik, som kostat honom 45 000 kronor, är en stor investering. Men han anser sig inte kunna nå ut med sin teori på annat sätt. De etablerade forskarna vill inte lyssna på en amatörforskare som Ove Tedenstig.

- Det retar mig att de aldrig, över huvud taget, ansträngt sig för att bemöta mig, säger han.

- Jag bryr mig inte om deras attityd, men vill givetvis höra deras kritik. Det är välkommet, eftersom jag vill ha en så bra teori som möjligt.

Annonsen kommer som slutpunkten efter ett långt liv ägnat åt den grundläggande fysikteorin. Nu är "Matter Unified" komplett, och Ove Tedenstig har gjort sitt.

- Nu orkar jag inte mer. Jag är pensionär sedan tre år och nästan blind, säger han.

Teorin finns beskriven i en 900 sidor tjock bok, publicerad på Ove Tedenstigs hemsida. I femton kapitel behandlar han hela fysiken, från Newton och framåt. Och allt hänger ihop, hävdar han.

Partikelteorin, som är en del av hela teoribygget, föddes samtidigt som elektronacceleratorn, LEP, byggdes vid Cern för tjugofem år sedan.

Nu, när den nya protonacceleratorn, LHC, står färdig, är det ett lämpligt tillfälle att presentera teorin, anser han:

- Det är ett sätt att sätta press på dem som håller på med det här. Har man väl publicerat sig, så kan de inte bara ignorera det jag kommit fram till.

Trots att många akademiker skakar på huvudet åt hans amatörforskande, känner han sig säker på sin sak.

- Och jag är absolut ingen knäppgök. Det kan du glömma, säger han.