Slående hjärta direkt ur skrivaren
Av: Charlotta von Schultz
Publicerad 7 november 2007 13:44
En amerikansk forskare bytte skrivarbläcket mot celler och skrev ut en 3D-struktur som började slå som celler i ett hjärta. På sikt kan tekniken användas för att skapa konstgjorda organ åt människor.
Olika cellers förmåga att fungera som ett hjärta
Professor Gabor Forgacs vid University of Missouri tog celler från kycklinghjärtan och skrev ut en tredimensionell form på en cellvänlig gel. Varje droppe innehöll mellan 10 000 och 40 000 hjärtceller av olika slag. Sedan skötte cellerna jobbet själva. De sorterade sig och började slå, precis som i ett hjärta.
- Den här studien visar att vi kan använda många celltyper och att vi inte behöver styra vad som händer när cellerna smälter samman. Naturen är smart nog att göra jobbet, säger Gabor Forgacs i ett uttalande.
Målet är att i framtiden kunna bygga konstgjorda organ åt människor som behöver transplanteras. Till att börja med siktar forskarna på läkemedelsindustrin. Det nystartade företaget Organovo ska förse läkemedelsbolag med konstgjord mänsklig vävnad som kan användas för att testa nya substanser på ett billigt och säkert sätt.
Missouriforskarna är långt ifrån ensamma om att använda skrivare för att skapa vävnad. Japanska forskare lyckades exempelvis skriva ut konstgjorda blodkärl i en bläckstråleskrivare i våras.
Av:
Charlotta von Schultz
Mejla reportern
Bloggar som länkar hit
Under fyra år ska forskare vid Chalmers komponera bränslet för framtidens kärnreaktorer. Målet är att få fram ett kärnbränsle som är så effektivt som möjlig och ger så lite atomsopor som möjligt.
Japanen Shuji Nakamura är känd som LED-lampans upphovsman. Nu har hans nya företag visat upp en ny effektiv LED-lampa.
Under parollen "We Solve For X" har Google lanserat ett forum för att lösa de största världproblemen. Ingredienserna är tre: Stort problem, radikal lösning och lovande teknik som faktiskt kan leda dit.
Sannolikheten för att det verkligen var Higgspartikeln som visade sig i partikelacceleratorn vid Cern har ökat.
Med nedläggningen i Södertälje har Astra Zeneca mer än halverat sin forskning i Sverige på fem år. Nu växer oron för hur det ska påverka hela det svenska forskningssamhället.
Nedläggningen av Astra Zenecas forskning inom neurovetenskap i Södertälje rörde upp känslorna i Forskarsverige förra veckan. Kanske inte så mycket för att 1 200 kvalificerade forskare blir av med jobbet. Deras kvalifikationer räcker sannolikt för att göra dem attraktiva på annat håll.
Kemister vid amerikanska Sandia Labs har uppfunnit en ny metod att fånga upp radioaktiv jod. Det kan lösa problem vid upparbetning av kärnbränsle.
Wavetube är inte bara en helt ny idé för vågkraftverk. Nytt är också sättet som utvecklingen drivs framåt – en sorts exjobb-stafett för att få grepp om potential och begränsningar.
Fosfor är en huvudingrediens i handelsgödsel. Flera forskargrupper varnar för allvarlig brist i framtiden.
Utan fosfor står världens matförsörjning inför en katastrof. En ny svensk teknik gör det lönsamt att utvinna det åtråvärda ämnet ur avloppsslam och gruvavfall.
En ny typ av ljuskänslig, snabb bildsensor har utvecklats av tyska forskare. Sensorn bygger på billig CMOS-teknik, men har betydligt bättre prestanda än dagens enkla bildplattor.
Av de 25 mest lovande unga miljöteknikbolagen i Norden är tio svenska. Det anser i alla fall den 60-hövdade juryn i tävlingen Nordic Cleantech Open.
Ett nytt forskningscentrum bildas nu av Karolinska Institutet och Astra Zeneca. Syftet är att hitta substanser som kan bli framtida läkemedel.
MIT Media Lab meddelade nyligen att man lyckats fånga en ljuspuls i flykten med en supersnabb kamera. I själva verket var dock forskare vid KTH först med bedriften – för över 30 år sedan.
UPPDATERAD. Astra Zeneca lägger ner sin forskning och utveckling som varit inriktad mot neurovetenskap. I Sverige berörs cirka 1 200 forskartjänster, de flesta i Södertälje.
Linus Wiebe har utsetts till ny innovationsdirektör vid Lunds universitet. Ny Teknik har ställt fem frågor.
Ett nytt material kan lösa bristen på diesel. Genom sin porösa struktur har materialet unika egenskaper för att omvandla bensin direkt till diesel.
Den första odlade gösen har nått fiskdiskarna. Nu vill göspionjär Mikael Björk omvandla en industrilokal i Stockholm till en storskalig fiskfabrik.
Eurokris och svajig konjunktur. Men flera storföretag planerar ändå att öka sina satsningar på FoU i år.
Två av Sveriges FoU-jättar drar ner på forskningen i år. Ericsson räknar med att sänka sin FoU med upp mot 3,6 miljarder. Samtidigt fortsätter minskningen av antalet forskartjänster på Astra Zeneca.
Räkor från pappersbruk, abborre från industrilokaler och tilapia från inomhusbassänger. Fiskodlingar på land kan bli framtidens livsmedelsindustri.
Ett material som fungerar som geckoödlans fot. Det har brittiska forskare lyckats designa.
En ny optisk pekteknik är redo för marknaden. Svenska Flatfrog lanserar sin första produkt: en 32-tummare som klarar 40 fingrar samtidigt.
Forskningen på dödliga varianter av fågelinfluensan är nödvändig för att stoppa framtida globala epidemier. Det skriver Yoshihiro Kawaoka i Nature. Kawaoka leder en av de forskargrupper som den amerikanska regeringen nyligen tvingade till time-out.
Tyska marinkoncernen Thyssenkrupp står i begrepp att sälja ut svenska försvarshemligheter. Man vill knoppa av kompositverkstaden och kompositteknologin vid Kockums till ett hemlighetsfullt nybildat svenskt bolag. FMV tänker stoppa affären.
Även den nya svenska prestigeubåten A26 planeras att få paneler från Kockums kompositverkstad som Thyssenkrupp nu vill sälja.
Ericssons resultat för årets sista kvartal blev väsentligt lägre än väntat. Bolaget räknar med att sänka sin FoU med upp mot 3,6 miljarder kronor i år. Här förklarar Hans Vestberg varför.
Jobb som flyttats från USA till andra länder ska tas tillbaka. I sitt tal till nationen i natt lovade president Barack Obama kraftfulla åtgärder för att lyfta USA:s tillverkningsindustri.
Appicentrum är Malmöregionens nya smeknamn. På Malmö högskola finns några av landets första kurser i app-utveckling – och staden har redan flera framgångsrika appbolag.
Läkemedel med samma effekt som motion. Det kan snart bli verklighet tack vare en svensk forskare vid Harvard.
