Forskningsledare Kruawun Jankaew sitter i en grop som visar att fyra stora tsunamin har inträffat de senaste 2500 åren. Tsunamin år 2004 avspeglar sig i det översta ljusa sandlagret. Foto Brian Atwater.

Forskningsledare Kruawun Jankaew sitter i en grop som visar att fyra stora tsunamin har inträffat de senaste 2500 åren. Tsunamin år 2004 avspeglar sig i det översta ljusa sandlagret. Foto Brian Atwater.

Nya data skvallrar om tsunami

Den katastrofala tsunamin i Indiska oceanen år 2004 var inte en engångsföreteelse. Det visar nya geologiska data.

Nya data skvallrar om tsunami

Klockan 07.58.50 den 26 december år 2004 gled den Indiska kontinentalplattan ner under den Burmesiska. I havet utanför Sumatra frigjordes en energi motsvarande 23 000 Hiroshima-bomber. Energin fördes över till vattenmassorna, och orsakade en av historiens värsta havsvågor. På grunt vatten pressades de upp till 20 - 30 meter och sköljde in över kustområdena runt Indiska Oceanen. Hela samhällen raderades ut och 300 000 människor miste livet.

Tsunamin i Indiska oceanen är en av de värsta som drabbat människan i modern tid. Men den var inte den första av den storleken som drabbat området. I dagens nummer av Nature rapporterar två oberoende internationella grupper av geologer att tre lika kraftiga tsunamier drabbat området tidigare.

Genom att studera sedimentära avlagringar från de senaste 2500 åren konstaterar forskarna att en lika stor katastrof tycks ha drabbat kustområdena för 600 till 700 år sedan. Ytterligare en av samma storleksordning inträffade runt år 790 till 990 samt runt år 200.

Slutsatsen efter att ha studerat 100-tals sedimentprover är att det tar runt 600 år för spänningen mellan de två kontinentalplattorna att byggas upp till en storlek, som när den släpper, orsakar vertikala kast som frigör energimängder av samma storleksordning som tsunamin år 2004.

-Det här är mycket viktig information för att samhället ska kunna förbereda sig, säger Jörn Lauterjung, vid tyska National research center for geosciences , till Nature.

Jörn Lauterjung koordinerar införandet av ett system i Indiska oceanen som ska varna för tsunamier i ett tidigt skede. Han och hans kollegor funderar nu på hur man ska kunna motivera länderna runt Indiska oceanen för de kostnader det medför att ha ett system för en tidigt varning, om det nu är så att de uppträder så sällan. Systemet har redan utfärdat flera varningar för tsunamin, men ingen av dem har varit allvarlig.

Om katastrofala tsunamier inträffar med så långt tidsspann som 600 till 700 år kan det också bli svårt att få människor att inte bosätta sig nära havet, menar forskarna. Inte minst som många i befolkningen livnär sig på fiske.

Å andra sidan visar forskningsresultaten att tsunamin återkommer med jämna mellanrum.

- Folk i drabbade områden vill gärna tro att det aldrig kommer att hända igen, säger forskningsledare Kruawun Jankaew vid Chulalongkorn University i Thailand.

Fler artiklar av: Ulla Karlsson-Ottosson

Fakta Jordbävningar som skördat flest offer

1. Shaanxi, Kina år 1556 döda: 830 000

2. Indiska Oceanen 2004 - 283 000 (enligt USA-s geologiska insitut )

3. Tangshan, Kina 1976 - 242 000 (officiella kinesiska uppgifter, inofficiellt 655 000 - 750 000)

4. Syrien år 1138 - 230 000 döda

5. Iran år 856 - 200 000 döda

6. Gansu, Kina år 1920 - 200 000 döda

7. Tsinghai, Kina år 1927 - 200 000 döda

8. Arbidil, Iran år 893 - 150 000 döda

9. Tokyo-Yokohama, Japan år 1923 - 143 000 döda

10. Turkmenistan år 1948 - 110 000 döda

Källa: Wikipedia

Annons
Annons

Bloggar som länkar hit

Kommentarer

Senaste inlagd av Per-Erik 12 november 2008 15:18 Sortera: Senaste överst

No shit Sherlock

Öhhhhh...alltså....en fråga bara:vad är nyheten egentligen? Självklart har det inträffat flera tsunamis tidigare!!!

Anmäl

Ja, antagligen old news.

Nyheten bör väl vara att de vet om tsunamin var en freak accident som händer en gång på 10000 år eller betydligt oftare. Fast att geologi hade varit en helt okänd vetenskap i Thailand innan låter konstigt och rimligtvis borde någon geolog grävt en grop tidigare med, och sedimentskikten borde vara dokumenterade sedan tidigare.

Anmäl

Dokumenterat?

Har det funnit tsunamis av denna jättestorlek tidigare borde dom väl vara omtalade i gamla skrifter tycker man.

Anmäl

Svar till Burt Munro

Tex Noa och arken för 4000år sedan.

Anmäl

Stor tsunami

Tsunami:n i i indiska oceanen för några år sen klassas inte ens som en står sådan. Tsunamis precis som andra naturfenomen har en naturlig variation. En sak som skiljer Tsunamis från andra naturfenomen är att Tsunamin i sig bara är reslutatet, och något annat är orsaken. Orsaken kan vara en jordbävning, explotion, jordskred eller igenltigen lite vad som helst.

Det som hände i thailand har inget med att tsunamin var stor som uppmärksamandes, utan snarare att de inträffa i ett mycket tätbefolkat område där de fanns många svenskar. Faktum är att indonesien drabbades betydlgit hårdare än thailand, men de strunta man fullständigt i i svenska medier.

Den största tsunamin i känd historia inträffade 1883 när krakatoa fullständigt exploderade. Tsunamin efter den explotionen var över 30meter höga. Explotionen var så enorm så att geologerna i london, på andra sidan jorden kunde mäta explotionen... inte bara en gång, utan igen och igen medan shockvågen färdades varv efter var runt jorden, först på 7:e varvet dog chockvågen ner så mycket att de inte längre kunde mäta den.

Krakatoa har sedan 1883 växt till sig betydligt, så om du är i närheten, dvs relativt sett (typ sydafrika, indien, norraaustralien eller så, så ta de försiktigt!

Anmäl

Inte okända tidigare...

Efter tsunamin läste jag på en del om jordbävningar och tsunamis i det området. I litteraturen (geologiska siter på Internet) står det att det historiskt har skett tre större jordbävningar inom 60år med ca 600års mellanrum och att det var dags igen...
...det står även att tsunamis i samband med dessa inte är ovanliga.

SÅ en nyhet är det inte...
...vad man bör notera är alltså att det kommer att vara ytterligare två stora jordbävningar inom 60 år om historien upprepar sig, och det gör den nog.

Anmäl

Svar till Burt Munro

Finns massor med dokumentation, men man måste söka för att finna.

Anmäl

Svar till Burt Munro

Det var en tsunami omkring Portugal eller Italien på 1700-talet. Jag har också hört om en tsunami i Norge på 1930-talet då en stor klippa eller liknande rasade ned i en sjö, skapade en tsunami som orsakade omkring 100 döda.

Anmäl

Nyheter/Innovation

Forskare prisas för algbatteri

Forskare prisas för algbatteri

Uppgiften om att svenska forskare använt grönalger för att skapa ett lågprisbatteri blev en världsnyhet för sex månader sedan. Nu prisas en av de drivande forskarna, Albert Mihranyan, för sin insats i utvecklingen.

Baldos II i Monaco.

Baldos, Beakon och Minesto tillbaka från Monaco

Ferrari i all ära, men den lilla röda studentbilen Baldos från Luleå fick posera mest framför filmkamerorna utanför casinot i Monaco förra veckan. (9 kommentarer)

Pet-pavan blir flaska på nytt

Pet-pavan blir
flaska på nytt

Forskare vid IBM och Stanford har kommit på hur pet-flaskor kan återvinnas om och om igen. Ett genombrott, hävdar gruppen. (14 kommentarer)

LFV har krav på sig att förbättra miljön vid Arlanda flygplats och grönt jetbränsle är en av flera möjligheter att klara miljökraven.

Grönt jetbränsle till Arlanda

Tekniken finns och första kalkylen är gjord. Nu fattas "bara" en konkret projektering, villiga intressenter och 5-7 miljarder kronor i investeringskapital för att starta tillverkning av grönt jetbränsle vid Arlanda. (44 kommentarer)

ESA vill ta ner rymdtekniken på jorden

ESA vill ta ner rymdtekniken på jorden

I många år har den europeiska rymdorganisationen ESA försökt få användning av rymdteknik även på jorden. Nu startas en ny riskkapitalfond för unga teknikbolag som vill ta rymdinnovationer till marknaden.

Tapeten kan bli livsviktig

Väggar som larmar om faror och skyddar ditt hem. Det kan bli verklighet om ny tapetmodell med fiberoptik lanseras.

- Satsa biståndet på system som larmar

Ett isländskt system hade gett Haiti en chans, skriver seismolog Ragnar Slunga i ett debattinlägg på nyteknik.se. Nu vill han satsa biståndspengar på att bygga seismiska nät i riskområden. Ny Teknik ställer fem frågor.

Energin väller fram som en tsunamivåg i nanoröret

Värme kramar
kraft ur nanorör

Genom att elda i ena änden av ett kolnanorör kan man jaga ut elektroner i andra änden. Det är ett helt nytt fysikaliskt fenomen som upptäckts av forskare vid MIT i USA. Tekniken kan användas för att strömförsörja extremt små sensorer. (4 kommentarer)

Esab börjar forska på Lindholmen

Svetskoncernen Esab lägger ner sina sju forskningscentrum i världen och bygger ett nytt forsknings- och utvecklingscentrum på Lindholmen i Göteborg.

Tyrannosaurus Rex.

Giftigt regn tog kål på dinosaurierna

För 65,5 miljoner år sedan slog en asteroid ned utanför Yucatanhalvön i Mexico. Solen förmörkades, giftigt regn föll och växternas fotosyntes slutade fungera. Massdöden bland dinosaurierna var ett faktum.

Michael J Fox

Michael J Fox hedersdoktor på KI

Skådespelaren Michael J Fox promoveras till hedersdoktor vid Karolinska Institutet för sin insats vid forskning om Parkinsons sjukdom. (5 kommentarer)

Eldrift i miniformat för småsatelliter

Eldrift i miniformat för småsatelliter

Elektrisk framdrift av minisatelliter intresserar amerikanska flygvapnet som låtit testa en liten jonthruster.

Feta råttor sätter krokben för forskarna

Mycket mat och lite motion i råttburarna snedvrider forskarnas resultat. De feta labbråttorna dör av sin sunkiga livsstil, inte av försöken. (2 kommentarer)

Här är principen för Daewoos och Sargas flytande kolkraftverk. Allting kan byggas färdigt på varvet - pråmen, kraftverket och koldioxidtvätten - och bogseras till sjöss till beställaren.

En pråm kommer lastad med ett koldioxidfritt kolkraftverk

Den sydkoreanska varvsjätten Daewoo ska bygga koldioxidfria, flytande kolkraftverk med unik skandinavisk teknik från norsk-svenska Sargas i Oslo och Finspång. (79 kommentarer)

LHC igång på halvfart

Återigen har protonerna börjat snurra i Cerns stora partikelaccelerator. Under några veckor framöver kommer de två motriktade partikelstrålarna att trimmas in och accelereras till allt högre energier. (9 kommentarer)

Därför släcker Astra Zenica ned i Lund

Omkring 900 anställda drabbas när Astra Zeneca lägger ner sin forskningsanläggning i Lund. De flesta förlorar jobben. Men Lund är inte ensamt. (10 kommentarer)

Han skriver ut blodkärl

Byt bläcket mot celler och skriv ut en 3d-struktur. Nu finns den första skrivaren av mänsklig vävnad på marknaden.

Partikelkarusellen stängs av - i ett år

Den stora partikelkrockaren LHC utanför Genève kommer inte att kunna gå för fullt förrän 2013. Risken för en ny olycka är fortfarande överhängande. Det konstaterar Cerns utredare i en nyutkommen rapport. (5 kommentarer)

Bilderna avslöjar om du har cancer

Signalfel ställer till problem, både i trafiken och i våra celler. Skillnaden är att felen i cellen inte går att se - till nu. Ett företag i Uppsala har tekniken som kan revolutionera cancerdiagnostiken och hitta behandlingen som biter.

KIs rektor vill ha internrevision

De  30 miljoner kronor som getts till framstående professorer kan dras in och fördelningen kan komma att göras om. Det säger KIs rektor Harriet Wallberg-Henriksson, som vill ha en internutredning.

Chill Grip, pjäxspännaren som ökar handkraften tre gånger.

Pjäxspännaren från Västerås går upp i UF-final

Chill Grip är ett genialiskt enkelt verktyg som gör det lätt att spänna skidpjäxorna även när fingrarna fryser. Nu väntar regionfinalen i UF:s företagartävling den 16 mars. (21 kommentarer)

Grafen nära hjärtat

Mirakelmaterialet grafen visar sig nu passa ihop med biologisk vävnad. Amerikanska forskare har gjort transistorer av grafen för att upprätta kontakt med hjärtceller.

Bill Gates satsar miljoner dollar på reaktortekniken Travelling Wave, som går och går och ger nästan inget avfall.

Bill Gates dröm om
kärnkraft
utan avfall

Som en stor fet cigarr som kan pyra i hundratals år utan att ta slut. Och då blir det bara lite aska kvar. Så fungerar den kärnreaktor som Bill Gates har satsat hundratal miljoner dollar på. (140 kommentarer)

Minesto och Beakon söker lyckan i Monaco

De båda cleantechföretagen Minesto från Göteborg och Beakon från Lund är på väg till Monaco för att träffa internationella investerare på Clean Equity-mässan som hålls för tredje året i rad.

Nu startar bygget av Max IV

Nu startar bygget av Max IV

Nu är det klart vem som ska uppföra forskningsanläggningen Max IV i Lund. Bygg- och fastighetsbolagen Peab och Wihlborgs får tillsammans 900 miljoner kronor för att bygga husen som ska rymma den gigantiska röntgenkällan nere i den skånska myllan. (17 kommentarer)

Syredrink mot baksmälla

Lite syre i drinken hindrar baksmällan. Det hävdar två sydkoreanska forskare som testat sin nya cocktailblandning på 49 frivilliga försökspersoner. (5 kommentarer)

Hon ger hopp åt handikappade

Hon ger hopp
åt handikappade

Att vara barn och inte kunna hoppa och snurra är en sorg. Dessutom leder det till sämre balans och skörare skelett. Ylva Dalén har uppfunnit maskinen som löser problemet. Nu får hon pris som årets kvinnliga uppfinnare. (7 kommentarer)

Fononer ljuder i första "sasern"

Två skilda forskargrupper, en i Storbritannien och en i USA, har nu visat upp varsin saser, eller ljudlaser. Sasern avger ljud på ungefär samma sätt som lasern avger ljus, men istället för fotoner är det "fononer" som kommer ut ur den. (15 kommentarer)

Vertical Winds första vindkraftverk i Falkenberg.

Torkvindan snurrar snart
i Falkenberg

Nu står det första av de fyra planerade vertikala vindkraftverken på plats i Falkenberg. Det är Uppsalaföretaget Vertical Wind som bygger och Eon, Falkenberg Energi och Energimyndigheten som betalar. (129 kommentarer)

Bara chefen Christian Ehrenborg kvar i Ikea Greentech.

Ikea monterar ned
sitt greentechbolag

Ikea Greentech, riskkapitalbolaget som med 500 miljoner kronor ska hitta ny miljövänlig teknik, har nu lagt in i Ikeas sortimentsbolag Ikea of Sweden. Bara chefen Christian Ehrenborg är kvar. (7 kommentarer)

Annons

Jobb 122 st

Annons
Information från företag

Ny Teknik Klipp

Hur fungerar moderna solfångare?

Visa alla

Vill du synas med dina klipp här?
Kontakta Jens Ander 0736-257680 eller jens@clipsource.se


Teknik & IT

Ny Teknik i samarbete med Hi Media
Annons