Amputerade fingrar på återväxt
Av: Ulla Karlsson-Ottosson
Publicerad 27 mars 2007 16:00
Amputerade fingrar som växer ut, trasiga hjärtan som lagar sig själva och höftledsimplantat som håller hela livet. På måndag går startskottet för forskningsprogrammet, som ska väcka kroppens slumrande förmåga till reparation.
Fingrar på utväxt.
Spjutspetsforskare inom biomaterial och stamcellsforskning går nu samman med svensk industri i forskningsprogrammet Biomatcell. Med 210 miljoner kronor i kassan ska de under de närmaste 10 åren utveckla framtidens biologiskt aktiva implantat och proteser. På agendan står implantat som ska hjälpa diabetiker att läka sår, höftledsproteser som ger en snabbare läkning och aldrig behöver bytas ut samt hjärtan som reparerar sig själva.
- Men vi har också ett projekt där vi ska försöka få ett amputerat finger att växa ut, säger Peter Thomsen, professor vid Göteborgs universitet och initiativtagare till projektet. Det kallar vi för vårt månlandarprojekt, eftersom det är en större utmaning.
För att lyckas med det vill forskarna återuppväcka en förmåga vi människor mist under evolutionen: att få avhuggna extremiteter att växa ut igen. Fenomenet kallas epimorfos och finns hos exempelvis ödlor.
Enligt Anders Lindahl, professor på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, som ansvarar för stamcellsdelen av projektet, har vi kvar rester av förmågan. Hos barn är den tydligast, en fingerspets som huggits av kan växa ut igen, om nagelroten finns kvar. Men den finns även hos vuxna, kapar vi bort en bit av levern växer den ut till sin ursprungliga storlek.
Dessutom har vi cellfabriker, eller så kallade stamcells-nischer i huden, benmärgen och tarmluddet. Under vår livstid producerar de tre ton blod, byter ut din hud efter två veckor och skapar fräscha celler till tarmluddet var och varannan dag. Det är också stamcellsnischerna som är föremål för forskarnas nyfikenhet.
- Först ska vi studera de stamceller som finns i brosk och ben för att se om de kan stimuleras till en reparationsprocess i kroppen, säger Anders Lindahl.
- I ett andra steg kommer vi att använda stamceller och försöka styra dem till att bilda brosk, ben och muskelvävnad. Första målet är att kunna göra mindre delar som fingerleder, fingerben och delar av knäleder.
Slutmålet är att kunna skapa ett helt finger. Dit är det minst 10 år.
- Genom att skapa 3d-strukturer i ett keramiskt eller polymert material och låta det fungera som en bärare av stamceller skulle ett amputerat finger kunna fås att växa ut, samtidigt som det keramiska materialet bryts ner i kroppen, säger Jukka Lausmaa vid SP Statens tekniska forskningsinstut.
Jukka Lausmaa ansvarar för materialdelen av projektet. Där ska biologiskt aktiva ytfilmer, som gör höftledsproteser mer långlivade, tas fram liksom nya, mer vävnadsvänliga material.
Men människan blir inte försökskanin. De första försöken sker i provrör och sedan på djur. För ingen vet i dag vad stamcellerna behöver för att fungera som i kroppen. Kanske skulle ett nytt finger bli ett barnfinger, eller ett jättefinger.
- Det vet vi inte, säger Peter Thomsen. Ingen har hittills vågat tänka så här. Men vi har tillgång till kunskap och råmaterial.
Att de har utsikt att lyckas visar det faktum att forskare i USA har lyckats få en ny tass att växa ut på en mus.
Fakta
Biomatcell samlar forskningen * Biomatcell är ett av 15 så kallade Vinn Excellence Center. De utses av Vinnova, som också finansierar en tredjedel. Resten betalas av företag, högskolor och forskningsinstitut. * Företag som deltar är materialtillverkaren Sandvik, pacemakerföretaget Saint Jude Medical, stamcellsbolaget Cellartis, Arcam, som är specialist på friformsfabricering, ortopedi-företaget Integrum samt TATAA Biocenter, som är specialiserat på genanalyser. Deltar gör också kliniker inom Västra Götalandsregionen, Chalmers, Uppsala universitet samt SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Stamcell: Cell som inte är färdigspecialiserad. När den delar sig bildas dels en ny stamcell, dels en cell som utvecklas vidare till någon av de celltyper vi har i kroppen. Mesodermala stamceller: Stamceller som har förmågan att bilda brosk, ben och senor.
Av:
Ulla Karlsson-Ottosson
Mejla reportern
Bloggar som länkar hit
Under fyra år ska forskare vid Chalmers komponera bränslet för framtidens kärnreaktorer. Målet är att få fram ett kärnbränsle som är så effektivt som möjlig och ger så lite atomsopor som möjligt.
Japanen Shuji Nakamura är känd som LED-lampans upphovsman. Nu har hans nya företag visat upp en ny effektiv LED-lampa.
Under parollen "We Solve For X" har Google lanserat ett forum för att lösa de största världproblemen. Ingredienserna är tre: Stort problem, radikal lösning och lovande teknik som faktiskt kan leda dit.
Sannolikheten för att det verkligen var Higgspartikeln som visade sig i partikelacceleratorn vid Cern har ökat.
Med nedläggningen i Södertälje har Astra Zeneca mer än halverat sin forskning i Sverige på fem år. Nu växer oron för hur det ska påverka hela det svenska forskningssamhället.
Kemister vid amerikanska Sandia Labs har uppfunnit en ny metod att fånga upp radioaktiv jod. Det kan lösa problem vid upparbetning av kärnbränsle.
Nedläggningen av Astra Zenecas forskning inom neurovetenskap i Södertälje rörde upp känslorna i Forskarsverige förra veckan. Kanske inte så mycket för att 1 200 kvalificerade forskare blir av med jobbet. Deras kvalifikationer räcker sannolikt för att göra dem attraktiva på annat håll.
Wavetube är inte bara en helt ny idé för vågkraftverk. Nytt är också sättet som utvecklingen drivs framåt – en sorts exjobb-stafett för att få grepp om potential och begränsningar.
Fosfor är en huvudingrediens i handelsgödsel. Flera forskargrupper varnar för allvarlig brist i framtiden.
Utan fosfor står världens matförsörjning inför en katastrof. En ny svensk teknik gör det lönsamt att utvinna det åtråvärda ämnet ur avloppsslam och gruvavfall.
En ny typ av ljuskänslig, snabb bildsensor har utvecklats av tyska forskare. Sensorn bygger på billig CMOS-teknik, men har betydligt bättre prestanda än dagens enkla bildplattor.
Av de 25 mest lovande unga miljöteknikbolagen i Norden är tio svenska. Det anser i alla fall den 60-hövdade juryn i tävlingen Nordic Cleantech Open.
Ett nytt forskningscentrum bildas nu av Karolinska Institutet och Astra Zeneca. Syftet är att hitta substanser som kan bli framtida läkemedel.
MIT Media Lab meddelade nyligen att man lyckats fånga en ljuspuls i flykten med en supersnabb kamera. I själva verket var dock forskare vid KTH först med bedriften – för över 30 år sedan.
UPPDATERAD. Astra Zeneca lägger ner sin forskning och utveckling som varit inriktad mot neurovetenskap. I Sverige berörs cirka 1 200 forskartjänster, de flesta i Södertälje.
Linus Wiebe har utsetts till ny innovationsdirektör vid Lunds universitet. Ny Teknik har ställt fem frågor.
Ett nytt material kan lösa bristen på diesel. Genom sin porösa struktur har materialet unika egenskaper för att omvandla bensin direkt till diesel.
Eurokris och svajig konjunktur. Men flera storföretag planerar ändå att öka sina satsningar på FoU i år.
Två av Sveriges FoU-jättar drar ner på forskningen i år. Ericsson räknar med att sänka sin FoU med upp mot 3,6 miljarder. Samtidigt fortsätter minskningen av antalet forskartjänster på Astra Zeneca.
Räkor från pappersbruk, abborre från industrilokaler och tilapia från inomhusbassänger. Fiskodlingar på land kan bli framtidens livsmedelsindustri.
Den första odlade gösen har nått fiskdiskarna. Nu vill göspionjär Mikael Björk omvandla en industrilokal i Stockholm till en storskalig fiskfabrik.
Ett material som fungerar som geckoödlans fot. Det har brittiska forskare lyckats designa.
En ny optisk pekteknik är redo för marknaden. Svenska Flatfrog lanserar sin första produkt: en 32-tummare som klarar 40 fingrar samtidigt.
Forskningen på dödliga varianter av fågelinfluensan är nödvändig för att stoppa framtida globala epidemier. Det skriver Yoshihiro Kawaoka i Nature. Kawaoka leder en av de forskargrupper som den amerikanska regeringen nyligen tvingade till time-out.
Tyska marinkoncernen Thyssenkrupp står i begrepp att sälja ut svenska försvarshemligheter. Man vill knoppa av kompositverkstaden och kompositteknologin vid Kockums till ett hemlighetsfullt nybildat svenskt bolag. FMV tänker stoppa affären.
Även den nya svenska prestigeubåten A26 planeras att få paneler från Kockums kompositverkstad som Thyssenkrupp nu vill sälja.
Ericssons resultat för årets sista kvartal blev väsentligt lägre än väntat. Bolaget räknar med att sänka sin FoU med upp mot 3,6 miljarder kronor i år. Här förklarar Hans Vestberg varför.
Jobb som flyttats från USA till andra länder ska tas tillbaka. I sitt tal till nationen i natt lovade president Barack Obama kraftfulla åtgärder för att lyfta USA:s tillverkningsindustri.
Appicentrum är Malmöregionens nya smeknamn. På Malmö högskola finns några av landets första kurser i app-utveckling – och staden har redan flera framgångsrika appbolag.
Läkemedel med samma effekt som motion. Det kan snart bli verklighet tack vare en svensk forskare vid Harvard.
