1. LHC, Large hadron collider.
Partikelacceleratorn LHC vid Cern i Geneve ligger överst på fyrsikforskningens fem-i-topplista.

Accelerator-ringen är nästan färdigbyggd och experimentstationerna färdigställs för kommande mätningar. Mycket arbete läggs ned på datahantering och datanät för att kunna ta hand om de enorma datamängder som skapas vid experimenten.

LHC för forskarna tretton miljarder år tillbaka i tiden.

När protonerna krockar med nära ljushastigheten i acceleratorringen uppenbarar sig märkliga partiklar från universums födelse. Förhoppningsvis även "Higgs boson", den förutspådda men hittills oupptäckta partikel som förklarar varför tingen har massa.

- Under hösten fyller vi ringen med protoner, och nästa vinter kommer vi successivt att öka energierna, säger Torsten Åkesson, som är ny ordförande i Cerns styrelse.

- Under 2008 kommer experimenten i gång på allvar, säger han till Ny Teknik.

2. Iter, International Thermonuclear Experimental Reactor
Beslutet att bygga den internationella reaktorn för fusionsforskning är redan taget, och "någon gång under 2007" tas första spadtaget i franska Cadarache.

Vid Iter ska framtidens energikälla, fusionskraften, utvecklas och prövas på allvar.

- Hälften av världens befolkning finns representerat i projektet, och alla deltagarländer kommer att få del av kunskapen, säger James Drake, som leder svensk fusionsforskning och ingår i EUs Iter-grupp.

- När fusionskraften blir kommersiellt tillgänglig, om kanske femtio år, kommer den att få stor betydelse för miljön, säger James Drake.

3. ESS, European spallation source
Forskarvärlden väntar nu på besked från regeringen om Sverige ska erbjuda sig stå värd för neutronkanonen ESS. I så fall föreslås att ESS byggs på Skåneslätten.

Om regeringen säger "ja" påbörjas förhandlingar om medfinansiering från bland andra Storbritannien och Tyskland. Värsta konkurrent om bygget är Spanien, som säger sig redan ha finansieringen klar.

Den intensiva neutronstrålningen från ESS ska användas för att ge detaljerade bilder av hur molekyler och ytor ser ut och fungerar.

- ESS är viktigt om Sverige ska behålla sin ledande roll inom materialforskning, energiforskning och medicinsk forskning, säger Karl-Fredrik Berggren, som leder det svenska projektet att bygga ESS på Skåneslätten.

ESS är en av tre anläggningar som ska ge forskarna möjlighet att studera materien på atomnivå.

4. XFEL, X-Ray Free-Electronic Laser är en frielektronlaser som avger extremt korta men kraftiga röntgenpulser.

Under året pågår internationella förhandlingar om att bygga XFEL i Tyskland. Blir jättelasern av kommer Sverige att vara med, åtminstone om Vetenskapsrådet får bestämma.

Svenska forskare är redan nu med i konstruktionsarbetet.

Laserns röntgenblixtar ska användas för att ge detaljerade bilder på hur exempelvis enskilda biomolekyler ser ut och sekvenser av hur de uppför sig.

5. Max IV-projektet i Lund
Max IV är en synkrotronljuskällan som forskarna vill bygga vid Maxlab i Lund.

Under året väntas beslut och pengar för att fortsätta projektering av acceleratorringen för elektroner. Anläggningen ger extremt väldefinierat ljus för att ge noggranna bilder av molekyler och ytor.

- De tre anläggningarna kompletterar varandra, säger Nils Mårtensson, chef för Maxlab.