På Luciamorgonen började vingarna för första gången röra sig på Hans Bernhoffs nya konstruktion.
- Den här konstruktionen är mycket enklare än ett vanligt vindkraftverk med propeller, säger Hans Bernhoff.

Den har inga vridbara propellerhus, inga vinkelväxlar, inga tunga generatorer högt upp i luften och inga avancerade styr- och reglersystem. Det enda som rör sig är vingarna och den vertikala generatoraxeln.

- Men den har ändå lika hög verkningsgrad som ett traditionellt vindkraftverk, trots att det här är en prototyp, medan propellern har utvecklats under trettio år, säger Hans Bernhoff.

Prototypen har tre vingar, fem meter långa, som är fast monterade tre meter ut från den stående axeln. Axeln, som går inuti maströret, förmedlar kraften ner till generatorn på marken. Generatorn ger runt tio kilowatt och har en diameter som är en tiondel av vindsnurrans sex meter. Det är optimalt, menar Hans Bernhoff.

Ett fullvuxet kraftverk kommer att ha en total diameter på kanske femtio meter, och en motsvarande stor generator som ger en megawatt eller mer.

Sannolikt blir det en högspänningsgenerator, en "powerformer", som tidigare uppfunnits av institutionskollegan Mats Leijon på avdelningen för elektricitetslära och åskforskning i Uppsala.

Hans Bernhoff, som på fritiden bygger segelbåtar, har till stor del konstruerat vindkraftverket själv.

Hittills har projektet fått cirka 800.000 kronor netto i anslag från Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare, CFs miljöfond och Statens energimyndighet.

Tillsammans med Mats Leijon har Hans Bernhoff patenterat konstruktionen, och bildat bolaget Swedish Vertical Wind. I och med att han nu fått snurr på sitt kraftverk, är första delen av projektet avslutat.

Nu återstår en rad elektriska och meteorologiska mätningar i och runt anläggningen. Den stabila konstruktionen, och den belastningståliga generatorn, gör att vindkraftverket tål hård vind.

- Sexton till tjugo meter i sekunden är inga problem, säger Hans Bernhoff.

När vindsnurran går för fort bromsas den effektivt genom att öka belastningen på generatorn. I prototypen sker det genom att koppla in fler elektriska element, vilket gör gott i universitetets utkylda väderstation i Märsta norr om Uppsala, där vindkraftverket är inhyst.