Regeringen vill införa avgifter för studenter från länder utanför EES. Från och med 2010 kan de få betala 80 000 kronor per läsår för att plugga vid svenska högskolor och universitet.

Bland de tekniska högskolorna tar KTH, Chalmers och Blekinge emot flest utomeuropeiska studenter. Bara på KTH är de omkring 1500.

- Vi vet ännu inte hur de här förändringarna kommer att slå, men skulle avgifterna införas utan ett väl fungerande system för stipendier finns en risk att vi tappar en stor del av de internationella studenterna, säger KTHs rektor Peter Gudmundson.

Enligt regeringen kommer ett stipendiesystem att införas för studenter som annars inte skulle ha råd att läsa i Sverige. Men hur det ska utformas är ännu inte klart. Peter Gudmundson vill att stipendierna ska delas ut av högskolorna.

– Jag tror det är bra med studieavgifter under förutsättning att vi kan ge stipendier till duktiga studenter precis som i USA.

Enligt Högskoleverket kommer flest utomeuropeiska studenter från Kina, Pakistan och Indien. På de tekniska högskolorna läser de framförallt tvååriga så kallade master-utbildningar.

Erfarenheter bland annat från Danmark visar att de utländska studenterna svek när studieavgifter infördes.

Ursula Hass, rektor vid Blekinge tekniska högskola, BTH, är emot avgifterna och tror att de skulle få samma effekt i Sverige.

– Om studieavgifter skulle införas rakt av idag uppskattar jag att en tredjedel av våra utomeuropeiska studenter skulle försvinna, säger Ursula Hass,

Avgiftsfriheten är idag det viktigaste argumentet för att söka sig till BTH tätt följt av utbildningens kvalitet.

Enligt Ursula Hass betyder de mycket för Sveriges utveckling.

- Sverige har ett försprång gentemot andra länder. Genom de utländska studenterna får vi kompetens och även kontakter med tillväxtländer som Indien och Kina.