Det mesta i regeringens forskningsproposition är känt sedan tidigare. Mest kontroversiellt är kanske konkurrensutsättningen av lärosätenas forskningsanslag, som Jan Björklund beskrev i ett debattinlägg i torsdagens Dagens Nyheter.

Förslaget innebär att utländska forskare ska utvärdera svensk forskning var fjärde eller femte år, och utvärderingen kommer sedan att ligga till grund för fördelningen av anslag till lärosätena.

Det nuvarande fördelningssystemet, som bygger på bibliometri, det vill säga hur ofta forskare blir citerade i vetenskapliga tidskrifter, har ett antal brister, enligt utbildningsminister Jan Björklund (Fp). Systemet missgynnar risktagande och premierar att forskare satsar på säkra projekt.

-De stora avgörande forskningsgenombrotten sker när man vågar ställa de svåra och utmanande frågorna, sa Jan Björklund på torsdagens pressträff.

En annan brist är att humaniora och samhällsvetenskap blir de stora förlorarna, bland annat på grund av att det inte finns lika många vetenskapliga tidskrifter för forskarna att publicera sina resultat i.

-Vi vill övergå till peer review. Vi är övertygade om att det är ett bättre system än bibliometri, sa Jan Björklund.

Systemet har dock kritiserats i en utredning. Utbildningsministern håller med om att det nya systemet kommer att bli dyrt att genomföra, men är övertygad om att vinsten kommer att överstiga priset.

Vetenskapsrådet kommer att få i uppdrag att utreda förslaget om utländsk forskningsgranskning och det kommer därför att dröja några år innan det genomförs.

-Helst skulle jag vilja att allt fördelas enligt det nya sättet, men det går inte. Jag skulle gissa att de medel som tillförs 2014 ges enligt det nuvarande systemet, medan de ytterligare medel som tillförs 2016 ges enligt det nya systemet. Men det kan jag inte lova, sa Jan Björklund.

Den del av lärosätenas anslag som ska konkurrensutsättas kommer att dubbleras från 10 procent till 20 procent, det vill säga till närmare tre miljarder kronor per år. Men Jan Björklund poängterade också att huvuddelen av anslagen till forskning kommer att fortsätta vara ostyrd.

Som Ny Teknik tidigare har berättat innebär forskningspropositionen en höjning av anslagen till forskning med fyra miljarder kronor för åren 2013–2016. Mest pengar går till anslagen till universitet och högskolor. Från och med 2016 får lärosätena 900 miljoner kronor mer.

Regeringen vill också vässa spetsen inom svensk forskning genom att avsätta pengar så att lärosätena kan öka rekryteringen av internationella toppforskare, samt att skapa ett program för att finansiera yngre forskares studier.

-Forskningsråden har en tendens att belöna den som redan har åstadkommit mycket, då blir det en viss senioritet. Vi vill gå in med en särskild pott för särskilt talangfulla yngre forskare, sa Jan Björklund.

I forskningspropositionen ingår också en satsning om 600 miljoner kronor på life science. Pengarna går bland annat till forskningscentrumet Scifilab, samt forskning om antibiotikaresistens, klinisk behandlingsforskning och registerbaserad forskning.

Ett institut för hållbar processutveckling och katalys får 150 miljoner kronor för åren 2013–2016. Det är ett sätt att ta tillvara på en del av Astra Zenecas resurser vid nedläggningen i Södertälje.

-För just Södertälje ingår att vi upprättar ett läkemedelsinstitut. Det är helt enkelt så att de lokaler som finns där med labb och annat är väldigt ändamålsenliga, sa Jan Björklund.

Regeringen avsätter också pengar för riktade satsningar på evidensbaserad skola och förskola, konstnärlig forskning och rymdforskning.