På Linköpings universitet kommer forskare att bedriva avancerad materialforskning i nära samarbete med industrin. Tre miljoner har utrustningen som möjliggör forskningen kostat.

-Under de år jag jobbat med arc-förångning har jag längtat efter ett mer flexibelt beläggningssystem. Det har vi fått tack vare medel från universitetet och Europeiska forskningsrådet, säger universitetslektor Johanna Rosén.

Hon började som forskarassistent för fem år sedan. Nu har hon, tillsammans med förste forskningsingenjör Lars-Åke Näslund, designat beläggningssystemet Hydra.

Grundforskningen har tidigare varit skild från verkligheten i industrin. Tack vare Hydra finns förutsättningar att forska på material i den version de förekommer inom industrin. Olika beståndsdelar kan ökas eller minskas för att studera hur det påverkar materialet.

-Det ger oss helt nya möjligheter att mixa och skapa nya material och processer, säger Johanna Rosén.

Metoden går ut på att källmaterialet, till exempel en bit titan, förångas till ett plasma med mycket hög temperatur. Plasmat består av titanjoner som riktas mot objektet, inneslutet i en vakuumkammare. Hydra gör det möjligt att använda tre materialkällor som pekar mot samma punkt inne i vakuumkammaren. Det är helt nytt.

Forskarna inleder nu projekt tillsammans med flera industriföretag.