Likt elever i skolbänken sitter de fyra allianspartiledarna och lyssnar. KTH-professor Mathias Uhlén förklarar att var och en har 20 000 byggstenar i sina kroppar.

– Det låter mycket men är egentligen otroligt lite med tanke på hur komplex människan är, säger han.

Platsen är forskningscentret Science for Life Laboratory vid Karolinska institutet i Solna där Mathias Uhlén är vetenskaplig ledare. Partiledarna guidas runt i de nya, ljusa lokalerna som är fyllda av de senaste apparaterna för att läsa, kartlägga och analysera dna, rna och proteiner.

Därefter avslöjar de vid en presskonferens att de årliga anslagen till forskning ska höjas med fyra miljarder fram till 2016. I morgon, torsdag, presenteras hela budgetpropositionen.

Att den hålls här beror på att forskningsbudgeten innehåller en särskild satsning på bioteknik och medicin. 600 miljoner öronmärks till det som kallas livsvetenskap. 200 av dessa går till Scilifelab som förutom i Stockholm även har verksamhet i Uppsala.

Planerna är stora. Trots att Scilifelab startade för bara två år sedan finns redan 350 forskare i huset. Ett till byggs vägg i vägg där ytterligare 350 forskare flyttar in inom ett år.

– Målet är att bli världsledande inom medicin men också inom miljö, säger Mathias Uhlén.

Då gäller det att kunna konkurrera med institut som brittiska Sanger, amerikanska Broad och Beijing Genomics.

För att nå dit krävs samarbete mellan medicinare, naturvetare och ingenjörer.

Som civilingenjör i botten och med bas på KTH tycker Mathias Uhlén att det är häftigt att se hur biologin blir alltmer ingenjörsmässig. Han uppskattar att ungefär en fjärdedel av dem som jobbar inom Scilifelab är ingenjörer.

– Vi generar tre terabyte varje dag. Fiberkabeln till Uppsala räcker inte till, så ibland är vi faktiskt tvungna att skicka hårddiskar. Hur vi sparar, lagrar och skickar data till olika superdatorcenter tar upp mycket av min tid.

Billigare och snabbare teknik driver på utvecklingen. Ett exempel är avläsningen av människans dna. När det gjordes för första gången för tio år sedan kostade det 20 miljarder. I dag är det nere på 20 000 kronor.

– Det är en hisnande utveckling. Moores lag kan slänga sig i väggen, säger Mathias Uhlén.

Det största enskilda projektet på Scilifelab är kartläggningen av människans 20 000 proteiner inom projektet Human Protein Atlas, HPA.

I den detaljerade bildatlasen kan forskare över hela värden se var i olika celler som proteinerna är aktiva.

Enligt Mathias Uhlén är kunskapen om människans proteiner nyckeln till att förstå hur vi fungerar, vad som händer när vi blir sjuka och hur sjukdomar ska behandlas.

– Jag skulle bli besviken om inte majoriteten av alla nya läkemedel om 30 år på något sätt har använt sig av data från den svenska proteinatlasen, säger Mathias Uhlén.

Ett annat område där Scilifelab kommer att få stor betydelse är utvecklingen av individanpassad medicin, speciellt på cancersidan.

Trots att Astra Zeneca nu lägger ner delar av sin forskning i Sverige tror han att Sverige har en framtid inom läkemedelsutveckling.

– Det är inte bara i Sverige som de multinationella företagen drar ner. Den satsning som regeringen nu gör kan bidra till att vi ändå kan behålla kunskap och kompetens.

Han ger den nya forskningsbudgeten MVG och välkomnar att det kommer särskilda pengar till en elitsatsning för unga forskare.

– Vi har en tendens i Sverige att svältföda dem. Risken är att de blir gnälliga och bittra när de inte kan blomma ut och utnyttja sin potential.

Mathias Uhlén tycker att det är relevant att jämföra forskning med idrott. Men trots att han haft mer än 100 doktorander säger han att det är nästan omöjligt att på ett tidigt stadium avgöra vem som blir en forskningens Zlatan.

– Idrott är talang, svett och tårar. Forskning är svårare. Det kräver att du dessutom är i rätt fält, har rätt kontakter och är bra på marknadsföring och kommunikation.

Han tror absolut det är möjligt att Scilifelab kan föda fram en blivande Nobelpristagare – men det är inget mål.

– Nobelpristagare föder man inte fram. De kommer från himlen. För mig är det viktigare att ligga i forskningsfronten. Det ger ny kunskap som leder till nya produkter och i slutändan till nya jobb och exportintäkter.