Illamående, olustkänsla eller till och med fallskador. Att chaufförens sätt att köra bussen eller tåget påverkar passageraren vet de flesta. För att komma till rätta med problemet har Karl Kottenhoff och hans kolleger på KTH studerat olika körstilar hos förarna i Stockholms kollektivtrafik.

Forskarna studerade förarens sätt att köra när det gällde acceleration och inbromsning, ryck i längsled, kurvtagningskraft och så kallad pumpkörning. Mätdata jämfördes sedan med passagerarnas betyg på hur resan upplevdes.

Resultatet visa att var tionde buss- och tunnelbaneförare kör uselt. Lika många kör riktigt bra. Övriga kör acceptabelt.

Hastiga stoppryck är det som passagerarna tycker är värst. Men också pumpkörning upplevs som jobbigt. Särskilt flickor kan bli åksjuka av det, konstaterar Karl Kottenhoff och påpekar att förarna ofta inte tänker på det om de kör mjukt och trafiksäkert i övrigt.

– En annan aspekt är att man inte kan ersätta spårtrafik med busstrafik och säga att det blir lika komfortabelt. Det handlar enligt våra mätningar ofta om dubbelt så stora krafter i busstrafiken, säger Karl Kottenhoff på institutionen för infrastrukturplanering.

Nu går forskarna vidare för att ta fram tekniska lösningar som ska hjälpa chaufförer som inte har passagerarvänlig körning i blodet. För enligt forskarna är situationen i kollektivtrafiken inte acceptabel i dag.

Vibrationer i förarsätet, en hink på skärmen som skvalpar över om föraren kör ryckigt eller en ackumulerande mätare är alternativ som diskuteras just nu.

Forskningsprojektet utförs i samarbete med Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, och finansieras av Vinnova, Banverket, Trafikverket och SL.