Användningen av supermaterialet grafen är i sin linda. I takt med att produkter med materialet når marknaden kommer tillverkningen att skjuta i höjden.

– Grafen är ett jättehäftigt material, och nu har vi chansen att föra in ett risktänkande i tid, säger Sverker Molander vid Miljösystemanalys på Chalmers tekniska högskola.

Tillsammans med sina kolleger har han granskat möjliga risker med grafen, dels i samtal med grafenforskare, dels genom en litteraturstudie.

Rapporten konstaterar att grafen utöver sina eftertraktade egenskaper (se faktarutan) även har egenskaper som gör materialet till en potentiell miljö- och hälsofara. Grafen bryts ner långsamt. Dessutom är det hydrofobt, det vill säga dras till fett, och kan därmed tas upp av levande organismer och ackumuleras i näringskedjan. Samma egenskaper utmärker miljögifter som pcb och ddt.

Bara få studier har gjorts om grafen och dess giftighet – i slutet av år 2011 fanns fyra publicerade undersökningar. Tre av dem utfördes på mänskliga celler och visar att grafen kan orsaka celldöd och inflammationer. Den fjärde gjordes på bakterier som fick växa på grafen. 87 till 95 procent av bakterierna dog.

– Det hela blir ännu mer komplicerat av att vi inte vet i vilken form grafen kommer att förekomma i miljön. Blir det i form av ark eller som mer hopskrynklade strukturer?

Grafen kan också rullas ihop till kolnanorör som kan användas för att skapa mekaniskt starka kompositer. Men kolnanorör har en form och storlek som påminner om asbestfibrer.

Det gör att miljötoxikologer på bland annat Karolinska institutet har fått upp ögonen för dem.

– Det finns många kunskapsluckor som behöver fyllas när det gäller grafen. Får man koll på riskerna är det lättare att designa produktionsprocesser och framtida användning inom industrin på ett sätt som inte riskerar att skada miljön eller vår hälsa, konstaterar Sverker Molander.

Forskningsstudien utfördes inom projektet Nanosphere, som bekostas av forskningsrådet Formas. Målet med projektet är bättre riskbedömningar av nanoteknik.