Under sitt besök i Sverige i april deklarerade Kinas premiärminister Wen Jiabao oväntat att landet satsar nio miljarder kronor på ökat samarbete med Sverige inom forskning och industri.

När näringsminister Annie Lööf besökte Kina i förra veckan var ett av syftena att få klarhet i vad Wen Jiabao egentligen menade med sitt mångmiljardlöfte.

– Det jag fick reda på är att det kommer att vara innovationslån genom China Development Bank och att man skulle bli utvald genom MIIT (Kinas departement för industri och it), säger Annie Lööf till Ny Teknik.

Men vem som kan söka, till vilken typ av projekt och när det kan ske fick hon inga klara besked om vid samtalen med bland annat Kinas industriminister.

– Det är kinesiska pengar och det är Kina som styr upp ramverket, men de har ännu inte satt ner foten, säger Annie Lööf.

Klart är att Kina vill främja mindre företag. En avsiktsförklaring om att stärka innovationssamarbetet kring små och medelstora företag undertecknades vid Kinabesöket. Syftet är bland annat att skapa en bättre dialog kring frågor som immateriella rättigheter, standarder och byråkrati. Den innehåller också en artikel som kopplar den till innovationslånen.

Enligt Frédéric Cho, Kinarådgivare på Handelsbanken, kommer det att ta tid innan några lån kan betalas ut.

– Det är en tydlig avsiktsförklaring, men lånen måste baseras på konkreta projekt. Hur urvalet ska ske är ett av flera frågetecken.

För Sveriges del gäller det nu att vara med och påverka.

– Tyvärr hamnar vi alltför lätt i psykologiskt underläge när det borde vara tvärt om. Kina beundrar Sverige som teknikland. Vi kan vara med och diktera villkoren.

I Sverige finns än så länge rätt få kinesiska företag som skulle kunna delta i projekten. Frédéric Cho nämner Volvo Personvagnar, som ägs av kinesiska Geely, Huawei och ZTE.

– Det kommer att komma fler, men det blir ingen massinvasion. Snarare kan lånen gå till svenska företag som har en intressant teknik att erbjuda kinesiska företag.

Frédéric Cho påminner om att Sverige ställde upp med stora lån till Kina under 1980- och 90-talen. Pengarna användes för att hjälpa svenska företag att exportera till Kina.

Han säger att det inte är något nytt att Kina ställer upp med stora lån till andra länder genom Kinas utvecklingsbank.

– Men hittills har de främst varit riktade mot Afrika, Mellanöstern och Latinamerika. Nu börjar de också gå in i mer utvecklade länder. Det är en medveten satsning med fokus på bland annat teknik och innovation.