Mängden silver i slammet från reningsverken i Henriksdal och Bromma i Stockholm stiger. Nanopartiklar av silver som tvättats ur kläder som marknadsförs som luktfria pekas ut som en viktig källa.

– I Europa står konsumentprodukter för 10 till 15 procent av utsläppen av silver i miljön. Det handlar om 110 till 220 ton silvernanopartiklar per år, säger Jonas Hedberg på KTH och IVL Svenska Miljöinstitutet.

Silverjoner dödar bakterier. Men de är även ett miljögift, minst lika giftigt som kvicksilver. Och silvernanopartiklar tvättas snabbt ur behandlade kläder. Efter tio tvättar kan de vara helt borta, konstaterar Kemikalieinspektionen i en rapport.

Silvret hamnar i reningsverken där de nyttiga vattenrenande bakterierna riskerar att slås ut.

– Det finns även en risk att nanopartiklar av tungmetaller, som silver, kan leda till att bakterier blir antibiotikaresistenta, säger Sara Hallin vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Och om slammet hamnar på åkrarna följer både resistenta bakterier och silvret med och kan spridas vidare i miljön.

Bakterier som antibiotika inte biter på är ett allvarligt globalt problem, attackerat av såväl WHO som EU. För fem år sedan hittade Åsa Melhus, professor i klinisk mikrobiologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, den första silverresistenta bakterien i klinisk miljö i Sverige. Patienten hade ett kroniskt bensår som behandlades med ett sårförband med silver.

– Efter sex omläggningar utvecklades en bakterie som var resistent mot silver och även medicinskt viktiga typer av antibiotika, säger hon.

Bakterier som utsätts för låga doser silver ändrar sina cellväggar och membran så att tungmetallen inte kan ta sig in. Men det är samma vägar som en del antibiotika använder för att ta sig in i cellen. Minskar cellväggen sin genomsläpplighet förlorar antibiotikan sin verkan, konstaterar hon.

– Vi bekämpar uppkomsten av nya resistenta bakteriestammar genom att vara återhållsamma med antibiotika, så mycket att det i vissa fall börjar gränsa till vad som är medicinskt farligt, säger Åsa Melhus.

– Samtidigt ökar användningen av produkter med bakteriedödande ämnen som silver i samhället. Det kan leda till att vi snart inte har några medel att ta till mot de mest svårbehandlade bakterierna.

Åsa Melhus är bekymrad över användningen av bakteriedödande ämnen i allt från sportkläder till pyjamasar för småbarn.

– Av allt silver är nanopartiklar de värsta. De släpper ifrån sig skadliga silverjoner ända tills partikeln är borta, men fyller ingen funktion.

På branschorganisationen Svenskt Vatten har man sedan 2009 arbetat mot användningen av silverpartiklar i textilier och andra konsumentvaror. Väckarklockan kom 2008 då Ryaverket i Göteborg rapporterade om samma trendbrott som nu syns i reningsverken i Stockholm – att halterna av silver i sedimenten inte längre sjunker utan börjar stiga.

– Den enda förklaring vi har är att man började använda silver som luktförhindrare i träningskläder, skärbrädor och en massa andra konsumentprodukter, säger miljöingenjör Lars Nordén.

Hos branschorganisationen Teko Sveriges Textil- & Modeföretag tar man frågan på stort allvar.

– Vi har varken råd eller tid att bara diskutera ett ämne. Därför agerar vi för att Sverige ska kräva EU-lagstiftning om giftfria kläder, då löser vi även silverproblemet, säger Henrik Willers.