Allt sedan upptäckten år 2004 har forskare fascinerats av det endast en atom tunna materialet grafen. Materialet är starkare än stål, men samtidigt ultralätt, böjbart och genomskinligt. Dessutom pilar elektroner fram tusen gånger snabbare i grafen än i kisel. Snabbheten beror på en speciell bandstruktur som kallas Dirac-koner. Den får elektronerna att bete sig som fotoner och "flyga" fram i materialet.

Fram till i dag har forskare trott att Dirac-koner bara finns i grafen, där kolatomerna har dubbelbindningar. Nu har simuleringar gjorda av forskare vid universitetet i Erlangen- Nürnberg visat nu att samma bandstruktur går att åstadkomma med kolatomer med dubbel och trippelbindningar. Resultatet blir grafyn, ett klass material där kolatomerna kan bindas samman i fler geometrier än den hexagonala hönsnätform som karakteriserar grafen. Bland annat får materialet bandgap, en egenskap som är ett måste för att materialet ska kunna fungera i elektronikkretsar. Det saknar däremot grafen, något som forskare försöker lösa genom att stapla två grafenlager på varandra.

Hittills har Andreas Görling och hans kolleger bara lyckats tillverka extremt små mängder grafyn. Med hjälp från specialister i organisk kemi och fysik arbetar de nu för att få fram större kvantiteter . De hoppas också att fler forskare ska ge sig i kast med att skapa grafyn och andra nya 2d-material.

Andre Geim, vid University of Machester i Storbritannien, som år 2010 fick nobelpriset i fysik för upptäckten av grafen uppger för Physicsworld att han anser att grafyn är "ett extremt spännande material".

Forskarnas arbete har publicerats i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Physical Review Letters.