Heliga Birgitta är det mest kända av alla svenska helgon. År 1999 utnämndes hon av påven till ett av Europas skyddshelgon. Enligt legenden har hon och hennes dotters kranier bevarats i ett relikskrin i Vadstena sedan år 1381. Studier på 1950-talet konstaterade att kranierna troligen kommer från två kvinnor i åldrarna 60 till 70 år respektive 50 till 55 år. Det är data som stämmer väl överens med åldrarna på Birgitta och hennes dotter.

Men nya känsliga dna-analyser har ställt antagandet på ända. På uppdrag av Vadstena församling har Marie Allen och hennes forskargrupp vid Rudbecklaboratoriet i Uppsala undersökt de båda kranierna för att utreda äktheten och släktskapet. Resultatet visar att de personer som kranierna tillhört inte är släkt. Dessutom var dna från kranierna olika väl bevarat, något som pekar på en relativt stor skillnad i ålder.

Därför utfördes ytterligare analyser av Göran Possnert vid Uppsala universitet. Det kranium man trott var från Birgitta daterades då till perioden 1215 till 1270, det vill säga innan hon var född. Det andra daterades till 1470 till 1670, det vill säga långt efter det att Birgitta och Katarina dött.

- Det står helt klart att det yngre kraniet inte kommer från Heliga Birgitta eller Katarina, säger Göran Possnert. Sannolikt är den äldre huvudskålen inte heller från 1300-talet då Heliga Birgitta levde.

- Det går dock inte att helt utesluta att det äldre kraniet är från Birgitta. Om hon ätit en stor mängd fiskbaserad föda, kan det ha orsakat åldersförskjutning av resultaten, men detta är synnerligen osannolikt.

En detaljerad presentation av resultaten kommer att ges idag kl 15.30 i Vadstena klosterkyrka.