*Viktigaste ingredienserna i forskningspropositionen?

Lars Thylén, professor i fotonik vid KTH i Kista, för tillfället gästprofessor och anställd vid HP Labroratories i Palo Alto i Kalifornien:

- Det är viktigt att man i ett litet land som Sverige satsar på starka forskningsmiljöer, alltså elitforskning. Vi har inget annat val än att prioritera eliten. Vi måste ha fyra-fem starka universitet och de små högskolorna får finansieras med regionalt stöd.

Luciano Beghello, professor i pappersteknik vid Karlstad universitet:

- Det är typiskt amerikanskt att tycka att vi ska satsa på eliten. Där går det bra, eftersom det finns så mycket pengar från industrin och från fonder. Vi har inte samma förutsättningar, utan vi måste satsa på både spets- och basforskning.

*Hur ser du på satsningen på elitforskare kontra basforskare?

Lars Thylén:

- Det kanske inte i första hand är de små högskolorna som är problemet, utan att man delar ut pengar till så många discipliner och över så stora geografiska områden. Elitforskaren kan finnas inom exempelvis ämnet historia på de små högskolorna, men när det handlar om naturvetenskap måste vi befinna oss i en miljö där vi utåt kan visa upp både storlek och resurser för att vara med i leken.

Luciano Beghello:

- Man kan jämföra satsningen på elitforskning med ett kalhygge med en enda ståtlig gran kvar. Ett ensamt träd blåser lätt omkull. Det behöver annan vegetation runt omkring sig. Anslagen borde jämnas ut så att det i den kommande propositionen blir ungefär 50-50. I dag får spetsforskningen cirka 90 procent av anslagen och det tycker jag är fel. På Åbo Akademi, där jag är utbildad, har man satsat på basforskning, som jag anser ger den allmänna kompetens som industrin behöver.

Vilken forskningsstrategi bör finnas i den nya propositionen?

Lars Thylén:

- Man kan lugnt säga att regeringen inte har haft någon forskningsstrateg. För att få en sådan måste vi ha en forskningsminister, en mycket kompetent person som gör att vi kan positionera oss internationellt i en dynamisk värld. Det är angeläget att se vilka industrier vi ska satsa på och allokera de resurser som behövs.

Luciano Beghello:

- Det måste givetvis finnas en forskningsstrategi med givna ramar och man borde skärpa strategin så att den innefattar ett forskningsråd där statsministern ingår tillsammans med forsknings- och näringsministern.

Vad anser du om 1-procent-målet?

Lars Thylén:

– Gör vi som jag svarade i frågan innan kanske det räcker med 1 procent av bruttonationalprodukten. Siffran är inte det viktigaste.

Luciano Beghello:– Det finns länder som satsar mer än 1 procent av BNP, till exempel USA. Varför inte satsa mer när det går bra. Men de vågar väl inte ta ställning till långsiktiga program.

Hur ska Sverige lyckas ha forskning i världsklass?

Lars Thylén:

– Vi måste ge forskarna villkor i världsklass, och det gäller både lönemässigt och villkorsmässigt. Det innebär att det måste finnas en plattform där professor får kostnadstäckning till både doktorander, utrustning och overhead, så att han eller hon kan fördjupa sig. Kina positionerar sig och stärker sin ställning. Det gör att vi kommer att få en helt annan agenda när det gäller forskningen.

Luciano Beghello:

– Problemet är att behålla världsklassen. Genom att fundera på vilken forskning vi ska satsa på, klargöra vilken strategi vi ska ha och satsa på ett forskningsråd – ja, det skulle vara toppen för vår framtid. Då kan vi hålla oss kvar i världs-toppen.