Striden om proppen har börjat
Forskarvärlden delad - slåss om miljonerna
Av: Marie Feuk
Publicerad 5 mars 2008 00:00
12 kommentarer
Elit- eller basforskare - nu har striden startat om vem som ska få pengar i den nya forskningspropositionen. "Tydlig strävan mot kvalitet på alla nivåer" är forskningsminister Lars Leijonborgs krav.
Forskningspropositionen, som förväntas dyka upp i oktober-november har fått forskarna att dela upp sig i två läger.
Medan drygt 100 remissvar från myndigheter och lärosäten om propositionen granskas, vässar forskarna argumenten för att övertyga dem som sitter på penningpåsarna.
Precis som för tre år sedan, då den förra proppen efter många månaders försening äntligen lades fram, verkar detta vara en av de viktigaste frågorna av alla för många: vilka slags forskare ska prioriteras och premieras - elit- eller basforskarna?
Andra heta önskemål är att 1 procent av BNP avsätts till civil forskning och att högskolemomsen slopas.
Forskningsminister Lars Leijonborg presenterade för en vecka sedan på DN Debatt vad regeringen kommer att prioritera.
Där handlade det främst om de två kraftfulla satsningar som han vill göra på klimatforskning och på medicinsk forskning. Men han uttryckte också tankar om vilken typ av forskning han vill se.
"Vi måste också i högre grad än nu fördela forskningsmedel i konkurrens- och efter kvalitetskriterier, eftersom svensk forskning på sistone har tappat i excellens", skrev forskningsministern.
Detta har av många tolkats som att det är de excellenta forskarna, det vill säga eliten, som Lars Leijonborg vill premiera.
Nästa vecka startar Ny Teknik en serie debatter där företrädare för såväl akademin som näringslivet bereds plats att tala om vilka förhoppningar de har när det gäller den kommande forskningspropositionen.
Och naturligtvis kan du också säga ditt i frågan på nyteknik.se.
Fakta Presenteras med 3-4 års mellanrum
*Vilken forskning som är viktigast att satsa på, vilka forskare som ska få mest i plånboken och hur mycket av bruttonationalprodukten regeringen kan tänka sig att punga ut med totalt. Det är grundstenarna i varje forskningsproposition som presenteras med tre-fyra års mellanrum. Ibland är den försenad, men alltid omgärdad av missnöjda bidragstagare. Oavsett vilken regering som står bakom löftena höjs klagoropen om att det satsas på fel område, fel forskare och att det är fel storlek på anslagen.
Fakta 1-procentsmålet kostar 10 miljarder
*Att den civila forskningen ska tilldelas 1 procent av BNP har länge varit ett hett önskemål. En höjning av dagens nivå på cirka 0,80 procent till 1 procent motsvarar runt tio miljarder kronor per år. Vad årets forskningsproposition kommer att innehålla penningmässigt står än så länge skrivet i stjärnorna.
*Sedan 2001 går svensk forskning och utveckling kräftgång. Därför blir kraven på 1 procent av BNP till forskning allt kraftigare.
Mer att läsa från Innovation
Ny Teknik Jobb
-
Universitetslektor i magnetresonansfysik
-
Laser Engineer at R&D department
-
Testingenjör för Kärnborrar
-
Erfaren forskare
-
Produktutvecklare elektronik
-
Forskningschef för Pelletisering
-
Testingenjör för vägsågar
-
Forskningschef för Bergteknik
-
Utvecklingsingenjör - Test och verifiering
-
Produktutvecklare mjukvara






Kommentarer
12 kommentarer Sortera: Äldsta överst