- Det handlar om allt från att minska materialåtgången till att ta fram nya material som inte är oljebaserade.

Till det senare hör "vedblöjan", där dagens oljebaserade superabsorbenter ska ersättas med modifierad cellulosa, som Ny Teknik tidigare har berättat om.

Forskningsprojektet, som heter Woo-di (the wood based diaper), drivs i samarbete med Chalmers tekniska högskola och Södra Cell.

- Generellt sett tror jag att teknikgenombrotten under det kommande årtiondet kommer att handla om material som tillför nya funktioner.

- Blöjor och mens- och inkontinensskydd kommer inte bara att suga upp vätska, utan också förhindra lukter och vårda huden.

Med en åldrande befolkning, där man måste vara mycket sjukare än förut för att bli inlagd på sjukhus, är inte minst det sistnämnda viktigt. Här handlar det om patienter som ofta har liggsår och ömtålig hud.

- Gammal hud har en helt annan textur än den unga. Att utveckla ett material som kombinerar blöj- och inkontinensskydd med vård av åldrad hud är något jag sätter högt upp på önskelistan, säger Ingela Torstensson.

Inkontinensvård är ett av de största områdena för SCA Hygiene, och när det gäller vilket teknikgenombrott som fick störst betydelse under förra årtiondet rankar Ingela Torstensson byxblöjan för vuxna högt.

- Jag har fått många brev från äldre, handikappade och anhöriga som talar om vilken skillnad byxskyddet har gjort i deras liv.

Under 00-talet kom även en innovation som fick stor betydelse för personal som arbetar med inkontinensvård på särskilda boende. En ny typ av blöja minskar risken för ryggskador hos personalen, samtidigt som mindre materialåtgång innebär vinster för miljön.