MIT:s egen tekniktidning Technology Review listar varje år de tio viktigaste framväxande teknikområdena som är på väg ut ur labben. De spås alla få stor betydelse för teknikutvecklingen inom flera områden under de närmaste åren.

Här är årets lista:

Effekt utan en tråd

Vad sägs om att ladda upp mobiler utan att behöva plugga in dem i väggen? Eller lampor som lyser utan en tråd? I framtiden kan det vara möjligt tack vare en ny teknik för att överföra effekt trådlöst. Metoden bygger på magnetisk resonanskoppling, vilket innebär att mottagaren endast absorberar energi från magnetfält av en viss frekvens. Tekniken klarar redan att driva lampor på distans.

Enzymer som bryter ner cellulosa

Till och med president Bush nämner numera biobränslen från cellulosa i sina tal och vill att en stor del av den framtida produktionen av biobränslen ska komma från restprodukter från jordbruket och från skogen. Men en stor utmaning är att frigöra sockret i cellulosan så det kan jäsas till olika biobränslen. Därför forskas det intensivt på att få fram nya, effektiva enzymer som bryter ner cellulosa.

Kretsar som räknar lite fel

Dagens kretsar är konstruerade för att räkna rätt varenda gång. Men om man låter kretsarna slira lite på noggrannheten så drar de betydligt mindre effekt. Tekniken som kallas PCMOS, probabilistic complementary metal-oxide semiconductor technology, går ut på att sänka spänningsnivån i utvalda delar av kretsen. Oftast blir det rätt, men inte alltid.

Redan om några år kan tekniken förbättra batteritiderna i musikspelare och mobiltelefoner. På sikt kan de slarviga kretsarna se till att hålla liv i Moores lag, som säger att antalet transistorer fördubblas var artonde månad, samtidigt som priset halveras.

Datormodeller som kan förutse överraskande händelser

Genom en teknik som kallas ”överraskningsmodellering” arbetar forskare vid Microsoft på att bygga datormodeller som bättre kan förutse överraskande händelser. Första användningsområdet är ett system för att prognostisera trafik som kallas Smartphlow. Tekniken ligger till grund för en tjänst som förutspår även överraskande trafikstockningar upp till fem dagar i förväg.

Tvådimensionella transistorer

Ett nytt supertunnt material kan komma att revolutionera halvledarbranschen. Transistorer tillverkade i graphene, en atom tjocka lager av kol, blir mer än hundra gånger snabbare än dagens kiseltransistorer. Dessutom genererar de knappt någon värme.

Halvledarjättarna Intel, IBM och Hewlett-Packard undersöker nu hur de kan använda materialet i framtida produkter.

Radio i nanoskala

Att ta emot radiosignaler med en mottagare som består av ett enda kolnanorör låter onekligen science fiction. Men det är redan verklighet. Nu ska forskarna bara få röret att sända radiosignaler också. Sedan öppnas dörren till alla möjliga tillämpningar. Billiga och extremt strömsnåla miljösensorer eller minimala kemiska sensorer som sköter medicintillförsel inne i blodådror till exempel.

”Konnektomik” (Connectomics)

Ett nytt hett fält inom hjärnforskningen arbetar med att kartlägga nervsystemet och beskriva det in i minsta detalj ungefär som ett kretsschema. Hjärnan liknas vid en dator som kopplar ihop sig själv medan den utvecklas. Flera neurologiska sjukdomar beror på ”kopplingsfel” som forskarna därmed hoppas komma på spåren.

Kartläggning av mänskligt beteende

I takt med att inbyggda GPS:er blir vanligare i handhållna apparater samtidigt som de får allt kraftfullare processorer kan de också användas för att kartlägga mänskligt beteende. Data från mobiltelefoner kan till exempel användas för att kartlägga sociala nätverk på en arbetsplats, men också för att modellera spridningen av sjukdomar som Sars. De tänkbara tillämpningarna bestäms dock av hur forskare och företag hanterar integritetsfrågorna.

Ouppkopplade web-program

Program som körs via internet finns alltid tillgängliga så länge användaren är uppkopplad. Många företag, däribland Google erbjuder web-baserade programvaror för till exempel ordbehandling. Men tekniken har nackdelar. Nu vill flera företag, däribland Adobe, gå ett steg vidare och erbjuda web-program som kan användas både on-line och off-line.

Atom-magnetometrar

Utvecklingen av mindre och billigare sensorer för att mäta magnetiska fält kan få stor betydelse både inom medicintekniken och för att till exempel detektera bomber. På labbskala byggs redan så kallade atom-magnetometrar som är så små och känsliga att de skulle kunna göra magnetresonanskameror bärbara. Därmed skulle de få en bredare användning och till exempel kunna finnas i ambulanser. Genom att använda en mycket liten glastub fylld med cesium-atomer bygger forskare vid amerikanska National Institute of Standards and technology mycket känsliga magnetometrar som inte är större än ett riskorn.