Intresset för att omvandla snabbväxande alger till biobränsle har ökat kraftigt de senaste åren, framför allt i USA. Minst 57 företag har gett sig in i algbranschen, enligt den senaste sammanräkningen från nyhetssajten Greentech Media. Bland finansiärerna som pumpar in hundratals miljoner kronor finns Bill Gates och oljejättar som Exxon Mobile, Shell och BP.

Nu ska ett nytt projekt på SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut i Borås, ta reda på om algodling i stor skala kan fungera och vara lönsamt i Sverige, där det är mörkt och kallt halva året.

- Jag är övertygad om att alger har en jättepotential, säger forskaren Susanne Ekendahl.

Just nu väljer hon ut alger som har förutsättningar att trivas på nordliga breddgrader.

- Vi väljer troligen en alg som ger mycket fetter som kan användas till biodiesel och en som ger mycket biomassa som kan bli till exempel biogas.

Framåt våren ska de utvalda algerna börja odlas i labbet i Borås. Ljus, temperatur och koldioxidhalter ska noggrant styras under tillväxten. Sedan ska forskarna skörda algerna och undersöka hur mycket som producerats. Samtidig ska kostnaden uppskattas.

Enligt Susanne Ekendahl kan det svenska klimatet faktiskt ge en fördel i framtida odlingar utomhus, åtminstone på sommarhalvåret.

- Vi har ofta solljus som kommer in från sidan och det finns erfarenheter som visar att det kan vara ett plus för tillväxten, säger hon.

På vintern måste algerna däremot belysas med lampor, vilket ger en merkostnad. Eller så får man nöja sig med att odla alger halva året.

Ett tänkbart scenario är att odla algerna nära kraftverk eller industrier. Då kan spillvärmen utnyttjas för att hålla lagom temperatur i algsoppan, samtidigt som algerna kan utnyttja utsläppen av koldioxid i sin fotosyntes.

SP-projektet, som finansieras av organisationen Värmeforsk, ska pågå i 1,5 år. Om det visar sig att svenskt algbränsle är konkurrenskraftigt är målet att bygga en demoanläggning inom fem år.