Kan ett KTH-mikroskop
avslöja Karl XII:s dödskula?
Av: Ulla Karlsson-Ottosson
Publicerad 11 januari 2008 15:52
3 kommentarer
Ett elektronmikroskop på Kungliga tekniska högskolan KTH i Stockholm kan ge svar på om den svenske krigarkungen Karl XII dog av en blykula eller en knapp vid Fredriksstens fästning i Fredrikshald i Norge 1718. Allt under förutsättning att graven får öppnas på nytt.
Länkar
Genom att leta efter metallfragment och metalloxider på benbitarna runt in-och utgångshålet för kulan som tog Karl XII liv hoppas forskare vid KTH kunna svara på frågan hur vår krigarkung dog. Och det utan att benbitarna påverkas.
Initiativtagare är Bengt Grisell på KTH som i sin hemställan till Riksmarsalkämbetet på slottet bland annat för stöd av fotografen Lennart Nilsson och historikern Peter Englund. Analysen kommer att göras av Stefan Jonsson, professor vid institutionen för materialvetenskap vid KTH.
- Vi utgår från att det finns någon rest av kulan kvar på de benbitar som har suttit runt hålen där kula gick in och ut, säger Stefan Jonsson till Ny Teknik
- Finns där några rester kommer vi att kunna se den kemiska sammansättningen och avgöra om det är bly eller mässing.
Bly eller mässing?
Visar det sig att det är bly kan forskarna avfärda sägnen att Karl XII föll offer för en mässingsknapp, tagen från hans uniform, och som gjorts om till en kula. Finns däremot mässingsrester omvandlas sägnen till sanning.
- Det behövs väldigt små rester för att vi ska kunna analysera materialet. Det räcker med 500 atomer, kanske till och med lite mindre, säger Ste3fan Jonsson.
I vilket fall som helst handlar det om att nanometersmå fragment.
Analysen sker vid KTHs toppmoderna materiallaboratorium som invigdes i höstas.
Genom att studera benbitarna i ett lågvakuum transmissionselektronmikroskop kan också benbitarna studeras utan att de påverkas.
Om Riksmarsalkämbetet beviljar ansökan och graven öppnas går analysen snabbt.
- Det finns runt 30 lösa benbitar som hör till kraniet. Hittar vi bitarna som satt runt hålet räcker det med en dags analys för att få svaret, säger Sven Jonsson.
Fakta Teorin om kulknappen
Kulknappen bygger på en sägen som säger att Karl XII blev skjuten från de svenska leden och att en soldat Nordenstierna skall ha sett detta samt plockat upp kulan, som han fann vara en omgjord knapp från en av Karl XII:s uniformer.
Han skall sedan ha tagit med kulan hem till Deragård, som ligger i Öxnevalla i Västergötland och kastat kulknappen i ett grustag, där den genom en slump återfanns 1924 för att 1932 slutligen hamna på Varbergs museum.
År 2002 genomfördes DNA-undersökningar av blodresterna på den berömda "kulknappen". De visade sig överensstämma med Karl XII:s DNA-profil. Blodresterna var dock allt för begränsade för att några säkra slutsatser skulle kunna dras.













Kommentarer
3 kommentarer Sortera: Äldsta överst