I samarbete med bioteknikföretaget Protista i Bjuv utvecklar Perstorp sedan ett år ny teknik för att framställa biobutanol.

Jämfört med etanol har butanol flera fördelar, anser Protistas vd Hans Jungvid.

- Biobutanol har ett högre energivärde än etanol och är mindre explosivt. Men framför allt är det möjligt att blanda in mer än de fem procent etanol som finns i bensin utan att motorerna behöver byggas om.

Butanolen tillverkas på liknande sätt som etanol genom jäsning av socker med hjälp av bakterier.

En av dem, Weissmanorganismen, utgör moderstammen för den produktion av aceton och krut som fanns i världen under tidigt 1900-tal. Biprodukten vid den tillverkningen är butanol.

Kostnaderna har dock hittills varit för höga för att använda butanol som fordonsbränsle. Men med hjälp av modern bioteknik kan processen optimeras och bakterierna "dresseras" för att sänka produktionskostnaderna.

- Vi har jobbat både med modifierade och naturligt förekommande bakteriestammar, säger Hans Jungvid.

De svenska företagen får räkna med internationell konkurrens, bland annat från oljejätten BP. Tillsammans med kemiföretaget Du Pont driver BP en forskningsanläggning i Storbritannien för framställning av biobutanol. Målet är att kostnaden ska bli densamma som för etanol.

Det finns också en rad mindre företag som använder bioteknik för att förädla bakterier för framställning av butanol. Green Biologics i Storbritannien utvecklar till exempel ett bränsle som kallas Butafuel.

USA-baserade Cobalt Biofuels utvecklar en billig metod att tillverka butanol ur biomassa.

I USA finns även Gevo, som backas upp av entreprenören Richard Bransons riskkapitalbolag Virgin Green Fund.

I flera år har Perstorp satsat på biobränslen och företaget är i dag ensamt i Sverige om att tillverka biodiesel i stor skala.

Det gör att Perstorp och Protista inte räds internationell konkurrens på butanolområdet.

- Vi tror att vår teknik kommer att vara konkurrenskraftig och målet är industriell tillverkning, säger Lars Lind.