En ny typ av konstgjorda blodkärl utvecklas på Chalmers och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Forskarna har lyckats få bakterier att spinna rör av cellulosa som kan ersätta människans egna kärl.
Ur en burk med vatten fiskar doktoranden Aase Bodin upp ett av de färdiga rören. Det känns som ett segt, halt och blött gummiband.
- En av materialets speciella egenskaper är att det kan binda så mycket vätska. Det består till 99 procent av vatten, förklarar hon.
Den återstående procenten är en finmaskig väv av tunna trådar av ren cellulosa. Väven är tillverkad av den lilla bakterien Acetobacter xylinum. Den spinner cellulosa naturligt och lever bland annat på frukt.
Efter flera års forskning och massor av experiment har Aase Bodin och forskarkollegan Henrik Bäckdahl lyckats tämja bakterierna och fått dem att tillverka rör som kan användas som konstgjorda blodkärl, till exempel vid operationer av hjärtats kranskärl.
Som "form" för de konstgjorda blodkärlen används olika tjocka silikonslangar. De minsta har en diameter på bara en millimeter. Bakterierna har till och med tillverkat grenade rör.
- Vi lär oss hela tiden mer om hur vi kan styra bakterierna för att få olika egenskaper, säger Aase Bodin.
Hittills har de testats på djur med lovande resultat.
- Under förra året gjorde vi försök med grisar som gick upp till tre månader med cellulosarör i kroppspulsådern utan problem, säger Bo Risberg.
Han är kärlkirurg vid Sahlgrenska sjukhuset och leder projektet tillsammans med Aases handledare Paul Gatenholm, professor i biopolymerteknik på Chalmers.
Behovet av konstgjorda blodkärl är stort. De som finns på marknaden, bland annat i goretex, fungerar bara som ersättning för stora pulsådror.
I mindre dimensioner, ner mot ett par millimeter, får de problem med att blodet koagulerar.
Vid bypass-operationer i hjärtat och i benen använder kirurgerna i dag patientens egna vener som reservdelar.
- Men 10 till 20 procent av patienterna som behöver opereras saknar bra reservkärl, säger Bo Risberg.
Minst tre års försök på djur återstår innan cellulosarören kan testas på människa. Närmast väntar ett långtidsförsök på får.
- Vi vet ännu inte hur de håller på lång sikt. De måste klara trycket när blodet ständigt pumpas runt, säger Bo Risberg.
Frågorna är också många kring hur det nya implantatet växer in
i kroppen. I försöket med grisarna kunde forskarna se i mikroskop att endotelceller, de celler som finns på insidan av blodkärlen, naturligt växte fast på ytan.
I ett samarbete med KTH ska forskarna gå vidare med att fästa peptider på insidan av cellulosarören för att göra det enklare för endotelcellerna att fästa. Samtidigt modifieras yttersidan av rören för att muskelceller lättare ska växa in.
Tillsammans med entreprenörskolan för bioteknik i Göteborg finns långt gångna planer på att starta ett företag kring de konstgjorda blodkärlen. En patentansökan på produktionsmetoden har också lämnats in.
Fakta
För övrigt... ...klär företaget Gore insidan av sina konstgjorda blodkärl med heparin för att inte blodet ska koagulera. Tekniken att få heparinet att fästa har utvecklats av svenska Carmeda.
Grafen har tagit ytterligare ett steg mot att ersätta kisel i halvledarkretsar genom en ny transistordesign av två nobelpristagare. I processen appliceras atomtunna lager av olika material. 5kommentarer
Under fyra år ska forskare vid Chalmers komponera bränslet för framtidens kärnreaktorer. Målet är att få fram ett kärnbränsle som är så effektivt som möjlig och ger så lite atomsopor som möjligt. 9kommentarer
Under parollen "We Solve For X" har Google lanserat ett forum för att lösa de största världproblemen. Ingredienserna är tre: Stort problem, radikal lösning och lovande teknik som faktiskt kan leda dit. 14kommentarer
Med nedläggningen i Södertälje har Astra Zeneca mer än halverat sin forskning i Sverige på fem år. Nu växer oron för hur det ska påverka hela det svenska forskningssamhället. 2kommentarer
Nedläggningen av Astra Zenecas forskning inom neurovetenskap i Södertälje rörde upp känslorna i Forskarsverige förra veckan. Kanske inte så mycket för att 1 200 kvalificerade forskare blir av med jobbet. Deras kvalifikationer räcker sannolikt för att göra dem attraktiva på annat håll.
Wavetube är inte bara en helt ny idé för vågkraftverk. Nytt är också sättet som utvecklingen drivs framåt – en sorts exjobb-stafett för att få grepp om potential och begränsningar. 19kommentarer
Utan fosfor står världens matförsörjning inför en katastrof. En ny svensk teknik gör det lönsamt att utvinna det åtråvärda ämnet ur avloppsslam och gruvavfall. 21kommentarer
En ny typ av ljuskänslig, snabb bildsensor har utvecklats av tyska forskare. Sensorn bygger på billig CMOS-teknik, men har betydligt bättre prestanda än dagens enkla bildplattor. 2kommentarer
Ett nytt forskningscentrum bildas nu av Karolinska Institutet och Astra Zeneca. Syftet är att hitta substanser som kan bli framtida läkemedel. 8kommentarer
MIT Media Lab meddelade nyligen att man lyckats fånga en ljuspuls i flykten med en supersnabb kamera. I själva verket var dock forskare vid KTH först med bedriften – för över 30 år sedan. 4kommentarer
UPPDATERAD. Astra Zeneca lägger ner sin forskning och utveckling som varit inriktad mot neurovetenskap. I Sverige berörs cirka 1 200 forskartjänster, de flesta i Södertälje. 18kommentarer
Ett nytt material kan lösa bristen på diesel. Genom sin porösa struktur har materialet unika egenskaper för att omvandla bensin direkt till diesel. 37kommentarer
Två av Sveriges FoU-jättar drar ner på forskningen i år. Ericsson räknar med att sänka sin FoU med upp mot 3,6 miljarder. Samtidigt fortsätter minskningen av antalet forskartjänster på Astra Zeneca. 3kommentarer
Räkor från pappersbruk, abborre från industrilokaler och tilapia från inomhusbassänger. Fiskodlingar på land kan bli framtidens livsmedelsindustri. 3kommentarer
Den första odlade gösen har nått fiskdiskarna. Nu vill göspionjär Mikael Björk omvandla en industrilokal i Stockholm till en storskalig fiskfabrik. 18kommentarer
En ny optisk pekteknik är redo för marknaden. Svenska Flatfrog lanserar sin första produkt: en 32-tummare som klarar 40 fingrar samtidigt. 6kommentarer
Forskningen på dödliga varianter av fågelinfluensan är nödvändig för att stoppa framtida globala epidemier. Det skriver Yoshihiro Kawaoka i Nature. Kawaoka leder en av de forskargrupper som den amerikanska regeringen nyligen tvingade till time-out. 5kommentarer
Tyska marinkoncernen Thyssenkrupp står i begrepp att sälja ut svenska försvarshemligheter. Man vill knoppa av kompositverkstaden och kompositteknologin vid Kockums till ett hemlighetsfullt nybildat svenskt bolag. FMV tänker stoppa affären. 14kommentarer
Ericssons resultat för årets sista kvartal blev väsentligt lägre än väntat. Bolaget räknar med att sänka sin FoU med upp mot 3,6 miljarder kronor i år. Här förklarar Hans Vestberg varför. 8kommentarer
Av:
Marie Alpman
