I labbet snurrar lösningar med jästsvampar runt i glasbehållare. För ögat liknar det mest utspädd degvätska. Men den här jästen klarar långt mer än att jäsa bröd.

- Vi har skapat en syntetisk jästcell som kan producera biodiesel, säger Jens Nielsen, professor vid Nielsens labb för systembiologi vid Chalmers tekniska högskola.

Bakom tricket ligger en skräddarsydd gensekvens, som ställer om jästens naturliga produktion av etanol till diesel. Det låter enkelt, men krävde år av intensivt arbete med avancerade datormodeller och tester i labb.

Ännu så länge är dieselproduktionen inte särskilt effektiv, men det är heller inte att vänta.

- I dag får vi ut en promille av vad vi vill ha i slutändan. Nu gäller det att trimma jästcellerna så att vi kan gå från "proof of concept" till produktion i industriell skala.

Tanken är att processen i slutändan ska klara industriell tillverkning på 100 000-tals liter biodiesel om året.

Att jäsa fram diesel i?stället för att raffinera fram bränslet ur oljeprodukter har många fördelar, inte minst för miljön. Men även när det gäller dagens metod att framställa biodiesel ur raps (RME) plockar metoden poäng.

- Att odla raps är inte det effektivaste sättet att få energi ur åkermark. Sockerrör är sex till åtta gånger bättre. Och om sockret i rören kan användas för att mata jäst som framställer diesel, får vi ut optimalt med energi ur jorden.

Tekniken som omvandlar jästcellen till en dieselfabrik är nu patentsökt och Jens Nielsen och kollegan Shuobo Shi planerar för licensiering eller möjlig bolagsbildning.

- Vi har redan en intressent, men kan inte avslöja vilken. Men rent generellt är energijättar som BP extremt intresserade av området.

Att området klassas som högintressant även i Sverige skvallrar det faktum att Jens Nielsen har fått 40 miljoner kronor i forskningsanslag från EU och Wallenbergstiftelsen bara i år.