Tipsa en vän om en artikel

Sverige bygger billiga datormuskler

Annons
KLUSTER I år skjuter de svenska forskarnas superdatorresurser i höjden. Fyra av sex stora centrum bygger ut samtidigt. Det blir möjligt tack vare den billiga klustertekniken. Och behovet är närmast omättligt.

Superdatorer har alltid varit maskiner med ett mystiskt skimmer omkring sig. De har bott i hemlighetsfulla källare, kräver vattenkylning och sköts med kärlek och expertkunnande av allvarliga människor med specialverktyg. Datorerna är inte bara kraftfulla, utan även vackra, med en lång tradition av exklusiv design.

Expertkunnandet krävs fortfarande, men de andra villkoren förändras snabbt. Klustren, billiga nätverk av vanliga persondatorer, har blivit så pass mogna att den akademiska världen kan ta steget fullt ut. Specialverktygen ersätts av buntband. Klimatkontrollen blir en digital termometer från Biltema. Datorhallarna packas fulla av vanliga bokhyllor i trä med rader av grå burkar. Linköping, Umeå, Lund och Göteborg bygger kluster i superdatorklass under 2002.

Nationella superdatorcentrum, NSC, i Linköping driver redan flera pc-kluster. De används bland annat av SKF, Saab och för universitetens grundforskning. Att klustren är så slagkraftiga idag beror inte minst på att tekniken åker snålskjuts på konsumentmarknaden, vars pc-processorer är billiga och fortfarande sjunker snabbt i pris. I konventionella superdatorer sitter oftast specialiserade och mycket dyra processorer, som det inte alltid är lönt att uppgradera när de blir omoderna.

Den Cray-1 som köptes till Saab 1982 för arbetet kring Jas var den tidens mest kraftfulla maskin.

- Men den hade bara en fjärdedel av beräkningskapaciteten hos den bärbara dator jag har idag, konstaterar Anders Ynnerman.

För Anders Ynnerman, föreståndare för NSC, hör detta till vardagen. I fikarummet står redan flera utsorterade maskiner från centrumets tioåriga historia utställda.

I år bygger NSC ett kluster av 400 pc kring ett mycket snabbt nätverk. Det ska ersätta den Cray T3E som tidigare varit centrumets flaggskepp. Det är en maskin av traditionellt snitt: tre sobert svarta skåp, avancerad vätskekylning och hög tillförlitlighet. Ändå är den
hopplöst omodern, och går i pension i år. Att ersätta med kluster är billigt. Det är också enkelt att uppgradera dem i framtiden.

Centrumet Lunarc i Lund driver högpresterande datorer för Lunds universitet. Här har ett pc-kluster med 64 processorer byggts för att förstärka resurserna för kemi, fysik och mekanik. Det hade funnits utrymme för en ännu större anläggning, men Björn Roos, professor på institutionen för teoretisk kemi, vill skynda långsamt.

- Vi kommer att bygga ut gradvis efterhand som trycket ökar, eftersom vi hela tiden vill ha de senaste processorerna.

Universiteten har ofta svårt att få pengar till högpresterande datorer, men klustertrenden har ändrat villkoren. För så lite som 10 000 kronor per processor kan institutioner ha egna maskiner.

- Kluster är framtiden, åtminstone för våra tillämpningar. Stora maskiner är visserligen något stadigare systemmässigt, man måste ju få någonting för att betala tio gånger så mycket. Men de är inte konkurrensmässiga, säger Björn Roos.

Trycket att bygga ut vid landets superdatorcenter kommer från användarna, forskarna vid svenska universitet och högskolor, som har ett stort uppdämt behov. Under ett par år har utbyggnaden stått stilla, och de maskiner som finns allmänt tillgängliga genom Vetenskapsrådets fördelningskommitté SNAC är ständigt överbokade.

- Det akademiska behovet är oändligt, och gränsen för de kommersiella parterna sätts snarast av företagens ekonomiska situation, säger Anders Ynnerman.

Hur bra de svenska resurserna står sig jämfört med andra nationers varierar kraftigt över tid. Tidslinjen är en ryckig figur med branta toppar och djupa dalar. 1997-1998 låg NSC, KTH och Umeå kring 50e plats på topp 500-listan över världens snabbaste datorer. Under några år med lägre anslag från Vetenskapsrådet har pengarna gått åt till driften, och Sveriges snabbaste forskningsmaskin, NSCs Cray T3E, har åkt ner under 200e plats.

I sommar, när alla bygger pc-kluster samtidigt, klättrar Sverige antagligen en bra bit upp på skalan. Faran är att utvecklingen stagnerar igen.

- De här svägningarna får inte bli för kraftiga, det är inte bra för forskningen, säger Anders Ynnerman.

Vetenskapsrådet är den överlägset största finansiären av forskningens högpresterande maskiner. I år fördelar myndigheten 45 miljoner kronor, och kommer förmodligen att lägga motsvarande summor åtminstone de kommande tre åren.

Bakom hörnet väntar nästa teknikskifte: resursdelning över nätet, det som vanligen kallas grid computing. Så småningom ska kanske de svenska superdatorcentren kunna samköra sina resurser över universitetsnätet Sunet. Förebilden är det amerikanska Distributed Terascale Facility, DTF, ett amerikanskt nät av superdatorer med en investering på en halv miljard kronor i ryggen. Den ska nå en kapacitet på 11,6 Teraflops nästa år, genom att koppla ihop superdatorkluster vid fyra amerikanska universitet i ett nät som klarar 40 Gbit/s. Sunet har visserligen långt ifrån den kapaciteten, men de flesta är ense om att den dagen när de svenska klustren börjar prata med varandra inte är långt borta.

Fakta

SUPERDATORER Hur snabba är de?
 
*
Hur snabb ska en dator vara för att få kallas superdator? Definitionen är flytande, och utvecklingen går fort. En tio år gammal superdator för miljontals kronor är långsammare än en vanlig persondator idag.
 
* Det vanligaste sättet att jämföra superdatorer är med hjälp av särskilda testprogram. Det dominerande programmet heter Linpack. Testvärden i Linpack är grunden för den topp 500-lista över superdatorer som förvaltas av www.top500.org.
 
* Den snabbaste datorn idag presterar 35 teraflops, 35 miljoner miljoner flyttalsberäkningar i sekunden. Den långsammaste på topp 500-listan klarar 94 gigaflops, 94 miljarder flyttalsberäkningar varje sekund. En modern pc klarar gott och väl en gigaflops.

Av: Niklas Dahlin
Mejla reportern

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Startsidan
Den klassiska svävarmodellen SR.N4 fotograferad 1973.

60 år av svävande historia

TEKNIKHISTORIA. Svävarna har spelat en viktig roll under historien och används än i dag. Det här är berättelsen om hur. 4 kommentarer

Ericsson-logga och bild på Hans Vestberg

Ericssonchefen: Vi ska bli etta på 5g

Ericssonchefen drog massor av tungviktare till sitt frukostseminarium på IVA. Själv tycker han den typen av framträdande är en mardröm. 3 kommentarer

Ericsson öppnar inkubator i Silicon Valley

Inkubatorn Ericsson Garage i Kista får uppföljare i Silicon Valley. 1 kommentar

Kök med spis och köksfläkt

Varför skippa köksfläkt?

TEKNIKFRÅGAN. Vad är fördelen med att låta stekoset gå ut i ventilationstrummorna mot att filtrera närmast spisen? 32 kommentarer

Peder Fjällström och skrämdump från Slack

Veckohandlar med kontorets chattapp

Med Slack som familjechatt håller Peder Fjällström koll både på barnen och på veckohandlingen. Nästa mål är att få programmet att fungera också som automatisk läxhjälp. 5 kommentarer

Första väteplasmat från fusionsreaktorn Wendelstein 7-X

Första väteplasmat från fusionsreaktorn Wendelstein 7-X

För första gången förvandlades vätgas till extremt het väteplasma i fusionsreaktorn Wendelstein 7-X i Greifswald. 59 kommentarer

Så fuskade "motorcyklisten"

Elmotorn på 200 W är så designad att den kan byggas in i ramen under sadeln.

Hur är det möjligt att dölja en motor med batteri i en tävlingscykel?

Annons
Foto av Pluto med karta över området där kullarna befinner sig.

Plutos flytande kullar får sin förklaring

TEKNIKSVEPET. Rymden, ett återuppväckt skepp och Visas nya planer.

Grafik ögver spionprogram. Av: Jonas Askergren

Spionprogram kan tillåtas för att stoppa terrordåd

Efter terrordåden i Paris vill regeringen ge Säpo och polisen rätt att använda ”hemlig dataavläsning”. 89 kommentarer

Tyst om trojaner i Danmark – efter 14 års användning

I 14 år har dansk polis använt trojaner för att kartlägga brottsmisstänkta. Men lite är känt om hur metoden fungerar. 6 kommentarer

Beslut om effektskatten dröjer

Beslut om effektskatten dröjer

Vattenfalls krav på slopad effektskatt fick inte något gehör på Energikommissionens möte på torsdagen.-Vi ska först ta fram egna fakta, säger energiminister Ibrahim Baylan till Ny Teknik. 108 kommentarer

Ola Winqvist (till höger), överläkare och prisad innovatör, har utvecklat en ny teknik för att rena blodet från den typ av vita blodkroppar som driver på inflammationer i kroppen. I förgrunden Christian Lundgren.

Cellfälla nytt vapen mot autoimmuna sjukdomar

Den nya svenska metoden att behandla autoimmuna sjukdomar kan komma ut på klinikerna nästa år. 15 kommentarer

Följ GET blog här

Även få människor kan göra stor skillnad

#GETblog Alice Marshall om första steget för att lyckas göra teknikbranschen jämställd. Läs senaste inlägget i Googles blogg

Exempel på id-kort

Stopp för fejkad adressändring

Skatteverket kommer att göra systemet för adressändring säkrare. Syftet är att hindra identitetskapning. 32 kommentarer

DEBATT
Glöm att tåget kan ersätta flyget. Det är biljettpriset som avgör hur vi reser, skriver debattören.

”Svårt begripa fixeringen vid flyg”

REPLIK. Håll ner farten, rusta upp och behåll hyfsad trafik på stambanorna. Och glöm att tåget kan ersätta flyget. 117 kommentarer

Larm om vibrationer i Hallandsåstunneln

Larm om vibrationer i Hallandsåstunneln

Trafikverket har sänkt hastigheten genom Hallandsåstunneln efter larm om vibrationer. 22 kommentarer

SJ 3000 enda tåget som skakar

Skakningar har rapporterats från tåg som kör genom nybyggda Hallandsåstunneln. De tåg som har drabbats av problemet är av samma typ. 9 kommentarer

Ericsson-logga

Ericsson lovar snabbare 4g-nät

Ska uppgradera dagens 4g-nät till 1 Gbit/s. 41 kommentarer

vindkraftverk som ingår i ett mikronät på ön Kodiak utanför Alaskas kust. Som energilager och för att stabilisera nätet används två svänghjul från ABB.

Billigare grön el sätter fart på mikronäten

Små lokala elnät är en växande trend runtom i världen. Tack vare billigare batterier och solceller kopplar fler bort sig från elnätet. 72 kommentarer

Svensk ö får nät för 200 personer

På Åstön utanför Timrå bygger energibolaget Eon ett mikronät för de 200 invånarna. Målet är att bli självförsörjande på förnybar energi. 13 kommentarer

Toyota skrotar ungdomsbilen

Toyota skrotar ungdomsbilen

Toyota lägger ner sitt bilmärke Scion som lanserades 2003 för att attrahera en yngre publik. Märket har sålt dåligt senaste åren. 5 kommentarer

Bakteriedödare tog platsen i Luleå
Bakteriedödare tog platsen i Luleå

Bakteriedödare tog platsen i Luleå

Biocool från Skellefteå säkrade sin plats på 33-listan på onsdagskvällen med sin metod som både renar vatten och ger diabetiker ett bättre liv. 5 kommentarer

Billig el från spillvärme segrade i Linköping

Med ett effektivt system för att göra el av spillvärme tog Againity en plats på 33-listan vid regionfinalen i Linköping på tisdagskvällen. 11 kommentarer

Några få kan göra stor skillnad

Några få kan göra stor skillnad

Så kan tech-branschen bli mer jämställd.

Läs mer
Johan Bengtsson får Stora automationspriset och 80 000 kronor för sitt engagemang i att intressera unga för teknik och industrin.

"Vi fångar ungas
intresse för teknik"

Johan Bengtsson prisas för sitt engagemang. 5

Topplista

Senaste quizen

Alla våra quiz
Microsofts kapsel sänks i havet

Microsoft sänker sitt datacenter i havet

Havsdjupet kyler Microsofts nya datacenter. 26

Paolo Macchiarini

KI-kirurgen utreds på nytt

Ny Teknik har följt historien om den omstridde Paolo Macchiarini. 31

Tidiga tecken på Alzheimers

Tidiga tecken på Alzheimers

Nästan 20 år innan Alzheimers drabbas hjärnan av inflammatoriska förändringar. 11

Nya arter upptäckta i djuphavsstudie

Nya arter upptäckta i djuphavsstudie

Fjärrstyrt undervattensfordon ger ny insyn i havets hemligheter. 1

Joggare

Nio av tio friluftsplagg innehåller miljögift

”En tickande miljöbomb”, menar Greenpeace. 4

Malariamygga

Miljardsatsning ska utrota malaria

Bill Gates och Storbritanniens finansminister satsar mot malaria. 7

Klassiska medarbetarsamtal funkar inte för att styra medarbetarna, menar experten.

”Medarbetarsamtal är verkningslösa”

KARRIÄR. Ett förlegat sätt att försöka styra medarbetarna, anser experten. 3

Tjej som spelar dataspel

Dataspelande kan ge bättre engelska

Ny studie: Gamers får bättre betyg i engelska än de som inte spelar. 12

De bytte jobb med varandra

De bytte jobb med varandra

”De där” på byggfirman förvandlades till ”vi”.

Vad ska vi testa?

Vad ska vi testa?

Surfplattor, mobiler, Jas...
Mejla oss vad vi borde undersöka!

jobb155 st

Utvalda jobb inom forskning och innovation

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Skärmen visar vägen framför lastbilen.

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se