Sverige bygger billiga datormuskler

Annons
KLUSTER I år skjuter de svenska forskarnas superdatorresurser i höjden. Fyra av sex stora centrum bygger ut samtidigt. Det blir möjligt tack vare den billiga klustertekniken. Och behovet är närmast omättligt.

Superdatorer har alltid varit maskiner med ett mystiskt skimmer omkring sig. De har bott i hemlighetsfulla källare, kräver vattenkylning och sköts med kärlek och expertkunnande av allvarliga människor med specialverktyg. Datorerna är inte bara kraftfulla, utan även vackra, med en lång tradition av exklusiv design.

Expertkunnandet krävs fortfarande, men de andra villkoren förändras snabbt. Klustren, billiga nätverk av vanliga persondatorer, har blivit så pass mogna att den akademiska världen kan ta steget fullt ut. Specialverktygen ersätts av buntband. Klimatkontrollen blir en digital termometer från Biltema. Datorhallarna packas fulla av vanliga bokhyllor i trä med rader av grå burkar. Linköping, Umeå, Lund och Göteborg bygger kluster i superdatorklass under 2002.

Nationella superdatorcentrum, NSC, i Linköping driver redan flera pc-kluster. De används bland annat av SKF, Saab och för universitetens grundforskning. Att klustren är så slagkraftiga idag beror inte minst på att tekniken åker snålskjuts på konsumentmarknaden, vars pc-processorer är billiga och fortfarande sjunker snabbt i pris. I konventionella superdatorer sitter oftast specialiserade och mycket dyra processorer, som det inte alltid är lönt att uppgradera när de blir omoderna.

Den Cray-1 som köptes till Saab 1982 för arbetet kring Jas var den tidens mest kraftfulla maskin.

- Men den hade bara en fjärdedel av beräkningskapaciteten hos den bärbara dator jag har idag, konstaterar Anders Ynnerman.

För Anders Ynnerman, föreståndare för NSC, hör detta till vardagen. I fikarummet står redan flera utsorterade maskiner från centrumets tioåriga historia utställda.

I år bygger NSC ett kluster av 400 pc kring ett mycket snabbt nätverk. Det ska ersätta den Cray T3E som tidigare varit centrumets flaggskepp. Det är en maskin av traditionellt snitt: tre sobert svarta skåp, avancerad vätskekylning och hög tillförlitlighet. Ändå är den
hopplöst omodern, och går i pension i år. Att ersätta med kluster är billigt. Det är också enkelt att uppgradera dem i framtiden.

Centrumet Lunarc i Lund driver högpresterande datorer för Lunds universitet. Här har ett pc-kluster med 64 processorer byggts för att förstärka resurserna för kemi, fysik och mekanik. Det hade funnits utrymme för en ännu större anläggning, men Björn Roos, professor på institutionen för teoretisk kemi, vill skynda långsamt.

- Vi kommer att bygga ut gradvis efterhand som trycket ökar, eftersom vi hela tiden vill ha de senaste processorerna.

Universiteten har ofta svårt att få pengar till högpresterande datorer, men klustertrenden har ändrat villkoren. För så lite som 10 000 kronor per processor kan institutioner ha egna maskiner.

- Kluster är framtiden, åtminstone för våra tillämpningar. Stora maskiner är visserligen något stadigare systemmässigt, man måste ju få någonting för att betala tio gånger så mycket. Men de är inte konkurrensmässiga, säger Björn Roos.

Trycket att bygga ut vid landets superdatorcenter kommer från användarna, forskarna vid svenska universitet och högskolor, som har ett stort uppdämt behov. Under ett par år har utbyggnaden stått stilla, och de maskiner som finns allmänt tillgängliga genom Vetenskapsrådets fördelningskommitté SNAC är ständigt överbokade.

- Det akademiska behovet är oändligt, och gränsen för de kommersiella parterna sätts snarast av företagens ekonomiska situation, säger Anders Ynnerman.

Hur bra de svenska resurserna står sig jämfört med andra nationers varierar kraftigt över tid. Tidslinjen är en ryckig figur med branta toppar och djupa dalar. 1997-1998 låg NSC, KTH och Umeå kring 50e plats på topp 500-listan över världens snabbaste datorer. Under några år med lägre anslag från Vetenskapsrådet har pengarna gått åt till driften, och Sveriges snabbaste forskningsmaskin, NSCs Cray T3E, har åkt ner under 200e plats.

I sommar, när alla bygger pc-kluster samtidigt, klättrar Sverige antagligen en bra bit upp på skalan. Faran är att utvecklingen stagnerar igen.

- De här svägningarna får inte bli för kraftiga, det är inte bra för forskningen, säger Anders Ynnerman.

Vetenskapsrådet är den överlägset största finansiären av forskningens högpresterande maskiner. I år fördelar myndigheten 45 miljoner kronor, och kommer förmodligen att lägga motsvarande summor åtminstone de kommande tre åren.

Bakom hörnet väntar nästa teknikskifte: resursdelning över nätet, det som vanligen kallas grid computing. Så småningom ska kanske de svenska superdatorcentren kunna samköra sina resurser över universitetsnätet Sunet. Förebilden är det amerikanska Distributed Terascale Facility, DTF, ett amerikanskt nät av superdatorer med en investering på en halv miljard kronor i ryggen. Den ska nå en kapacitet på 11,6 Teraflops nästa år, genom att koppla ihop superdatorkluster vid fyra amerikanska universitet i ett nät som klarar 40 Gbit/s. Sunet har visserligen långt ifrån den kapaciteten, men de flesta är ense om att den dagen när de svenska klustren börjar prata med varandra inte är långt borta.

Fakta

SUPERDATORER Hur snabba är de?
 
*
Hur snabb ska en dator vara för att få kallas superdator? Definitionen är flytande, och utvecklingen går fort. En tio år gammal superdator för miljontals kronor är långsammare än en vanlig persondator idag.
 
* Det vanligaste sättet att jämföra superdatorer är med hjälp av särskilda testprogram. Det dominerande programmet heter Linpack. Testvärden i Linpack är grunden för den topp 500-lista över superdatorer som förvaltas av www.top500.org.
 
* Den snabbaste datorn idag presterar 35 teraflops, 35 miljoner miljoner flyttalsberäkningar i sekunden. Den långsammaste på topp 500-listan klarar 94 gigaflops, 94 miljarder flyttalsberäkningar varje sekund. En modern pc klarar gott och väl en gigaflops.

Av: Niklas Dahlin
Mejla reportern

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Startsidan
Hemligheten bakom
framgångarna avslöjad

Hemligheten bakom framgångarna avslöjad

TEKNIKHISTORIA. I en intervju med tidskriften Teknikhistoria avslöjar racingstjärnan 67-årige Per-Olof ”Posa” Serenius en annan hemlighet bakom alla framgångar.

Vattenfall släpper
smarta laddboxar

Vattenfall släpper smarta laddboxar

”Vi vill sätta fart på utbyggnaden av laddinfrastruktur för elbilar.” 33 kommentarer

Miljöprofessor ska styra 
in Vattenfall på nya spår

Miljöprofessor ska styra
in Vattenfall på nya spår

"Jag känner mig hedrad", säger Tomas Kåberger om nomineringen till ny styrelseledamot i Vattenfall.

Öppnar du rätt dörr vinner du bilen. Annars blir du ägare till en get.

Vinner du bilen?

Veckans gåta: Här är tävlingen för statistiker.

Ultratunt stål lika 
lätt som kolfiber

Ultratunt stål lika lätt som kolfiber

Den är stark, lätt som kolfiber och behöver aldrig målas. Här är första båten som är byggd i Sandviks rostfria specialstål. 55 kommentarer

SENASTE TEKNIKNYTT
mobil Samsung Galaxy S6 Edge

Fem finurliga finesser med böjd mobilskärm

TEKNIKSVEPET. Här är ett urval av de senaste tekniknyheterna. 1 kommentar

Infinite USB erbjuder tandemkoppling av usb-kontakter.

Tandemkoppla usb-kontakterna

Med en ny usb-kontakt finns alltid en ledig port.

Annons

RIT-avdrag ska göra Sverige bäst på it

Regeringens digitaliseringsutredare föreslår en skattereduktion för it-tjänster i hemmet. 20 kommentarer

Ta hjälp av Talentum inför Almedalen 2015. Vi ser till att ditt budskap når fram.

Sammanfattat är en ny tjänst för dig som vill ha ett försprång.

Färre gissningar och mer fakta som leder till bättre beslut i ledningsgruppen.

Hemliga testet: Solceller överlever svensk vinter

Hemliga testet: Solceller överlever svensk vinter

Har hittills klarat 20 minusgrader i hemlig sjö i Värmland. 23 kommentarer

Tim Cook

Apples vd ger bort sina pengar

Skänker sin förmögenhet till välgörenhet. 8 kommentarer

Exakt så här fungerar dörren 
till cockpit på ett Airbus-plan

Exakt så här fungerar dörren till cockpit på ett Airbus-plan

”Det ska gå att ta sig in även om en pilot exempelvis blir sjuk”, säger Gunnar Ljungberg, på Transportstyrelsen. 27 kommentarer

Airbus A320

Teorin: Andrepiloten ville förstöra planet

Airbus-planets andrepilot kan medvetet ha kraschat planet. Så tolkar utredarna innehållet i ljudinspelningen från flygningen. 32 kommentarer

Piloten i Airbus-planet blev utelåst

En av piloterna på Germanwingsplanet Airbus A320-211 lämnade förarkabinen före olyckan och kunde inte komma in igen. 51 kommentarer

Statens Haverikommission: Hopp om bra information

Det kan gå snabbt att få ut viktiga data ur svarta lådan. 3

Lufthansas vd: Kraschen
är oförklarlig

Carsten Spohr vill inte spekulera om orsaken till olyckan. 6

Tjocka kan få skydd mot diskriminering på jobbet

Lockande trixa med arbetstiden

För vissa råder minutkontroll, för andra frihet under ansvar.
- Det gäller att inte bli frestad när du själv kan och får ändra dina tidrapporter, säger experten.

Här sväljer vägen bussen
– och spottar ut den igen

Här sväljer vägen bussen – och spottar ut den igen

Vägen i Brasilianska Para svalde inte bara en hel buss – den spottade sedan ut den igen. Kolla in det bisarra klippet. 3 kommentarer

tv-avgift

Tv-avgiften ska bytas ut

”Vi kommer inte att ha kvar dagens system.” 47 kommentarer

INDUSTRIMÄSSORNA
”Kompetens viktigast för att inte outsourca industrin”

”Kompetens viktigast för att inte outsourca industrin”

Svensk industri har en framtid. Men inte utan att vi kämpar för den. Det menar ABB-chefen Håkan Nytorp. 14 kommentarer

Fler vill ha hjälpmedel för tunga lyft

Efterfrågan på smarta lyfthjälpmedel ökar.

Ny generation pumpar minskar friktion

Vakuumpump utvecklad med ny teknik. 8

Ny metod fixar gamla maskiner

3d-scanning för att tillverka reservdelar. 4

Vägde 60 ton – 
bron pallade 4

Vägde 60 ton – bron pallade 4

Långtradarchauffören gav full gas över flottbron i Gagnef i en förhoppning att hinna över. 64 kommentarer

Kollapsade under traktorn

Kollapsade under traktorn

Inom loppet av 15 timmar rasade två broar av för tungt lastade fordon. 13 kommentarer

Långtradaren knäckte 
bron – på två ställen

Långtradaren knäckte bron – på två ställen

Chauffören av en långtradare med släp som vägde flera tiotals ton försökte köra över en bro i Gagnef. 44 kommentarer

DAB-radiomottagare Pure Evoke-3.

”PTS har rätt, skrota DAB”

Kritiken är stark mot digital ljudradio – även bland Ny Tekniks läsare. 31 kommentarer

DAB-radion totalsågas

Den statliga myndigheten Post- och telestyrelsen är obönhörlig i sin kritik av digitalradioutredningen. 147 kommentarer

Så länge räcker svenska 
registreringsskyltarna

Så länge räcker svenska registreringsskyltarna

Många Ny Teknik-läsare har ställt sig frågande till varför inte nuvarande system med registreringsskyltar på bilar skulle räcka till. Det finns ju miljoner kombinationer kvar. 6 kommentarer

Roboten blir din personliga tränare

Roboten blir din personliga tränare

Vässar formen på elitidrottare. 1

Topplista

Senaste quizen

Alla våra quiz
Orolig chef

Framtidens chef – var beredd på turbulens

KARRIÄR. Psykologens tips till chefer: Släpp kontrollbehovet.

Mapillarys karttjänst

Dom ger Mapillary rätt ta bilder som Google

Malmöbolaget får rätt i Förvaltningsrätten.

Amazon

Robotar ska välja varor i Amazons tävling

I slutet av maj är det premiär för Amazon Picking Challenge.

Planeten Mars.

Kväve upptäckt på Mars

Stärker hypotesen att liv kan ha funnits. 7

Drönare blir hjälpsamma smycken

Drönare blir hjälpsamma smycken

Ser ut som smycken men fungerar som räddare i nöden. 4

8 nya teknikåkommor – och hur du undviker dem

8 nya teknikåkommor – och hur du undviker dem

KARRIÄR. Sätt stopp för mobilnacke, sms-tumme och laptopknä.

Träffa Sveriges hetaste teknikbolag på 33-listans final

Träffa Sveriges hetaste teknikbolag på 33-listans final

Den 14 april är det dags för 33-listans final.

Spargris

11 steg till rättvisare löner

KARRIÄR. ”Grogrund för en konflikthärd”, säger löneexperten.

Vinn biljetter till kårspex

Vinn biljetter till kårspex

Sugen på spex? Nu har du ”Hadrianus mur – eller skottsäker arkitektur”. 1

Drag eller tryck i cykelhjulet?

Drag eller tryck i cykelhjulet?

MINIPROBLEMET. Löser du professor Göran Grimvalls snurriga problem? 38

Siffrorna bakom solförmörkelsen

Siffrorna bakom solförmörkelsen

Solforskarna i Borlänge har statistiken. Och ESA hetaste filmklippet. 3

”Västlänken borde kallas det stora tågrånet”

”Västlänken borde kallas det stora tågrånet”

DEBATT. Skattebetalarna borde få veta kostnaden, anser professorn. 229

jobb158 st

Utvalda jobb inom forskning och innovation

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Automatisk farthållning

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se