Sverige bygger billiga datormuskler

Annons
Verktyg
KLUSTER I år skjuter de svenska forskarnas superdatorresurser i höjden. Fyra av sex stora centrum bygger ut samtidigt. Det blir möjligt tack vare den billiga klustertekniken. Och behovet är närmast omättligt.

Superdatorer har alltid varit maskiner med ett mystiskt skimmer omkring sig. De har bott i hemlighetsfulla källare, kräver vattenkylning och sköts med kärlek och expertkunnande av allvarliga människor med specialverktyg. Datorerna är inte bara kraftfulla, utan även vackra, med en lång tradition av exklusiv design.

Expertkunnandet krävs fortfarande, men de andra villkoren förändras snabbt. Klustren, billiga nätverk av vanliga persondatorer, har blivit så pass mogna att den akademiska världen kan ta steget fullt ut. Specialverktygen ersätts av buntband. Klimatkontrollen blir en digital termometer från Biltema. Datorhallarna packas fulla av vanliga bokhyllor i trä med rader av grå burkar. Linköping, Umeå, Lund och Göteborg bygger kluster i superdatorklass under 2002.

Nationella superdatorcentrum, NSC, i Linköping driver redan flera pc-kluster. De används bland annat av SKF, Saab och för universitetens grundforskning. Att klustren är så slagkraftiga idag beror inte minst på att tekniken åker snålskjuts på konsumentmarknaden, vars pc-processorer är billiga och fortfarande sjunker snabbt i pris. I konventionella superdatorer sitter oftast specialiserade och mycket dyra processorer, som det inte alltid är lönt att uppgradera när de blir omoderna.

Den Cray-1 som köptes till Saab 1982 för arbetet kring Jas var den tidens mest kraftfulla maskin.

- Men den hade bara en fjärdedel av beräkningskapaciteten hos den bärbara dator jag har idag, konstaterar Anders Ynnerman.

För Anders Ynnerman, föreståndare för NSC, hör detta till vardagen. I fikarummet står redan flera utsorterade maskiner från centrumets tioåriga historia utställda.

I år bygger NSC ett kluster av 400 pc kring ett mycket snabbt nätverk. Det ska ersätta den Cray T3E som tidigare varit centrumets flaggskepp. Det är en maskin av traditionellt snitt: tre sobert svarta skåp, avancerad vätskekylning och hög tillförlitlighet. Ändå är den
hopplöst omodern, och går i pension i år. Att ersätta med kluster är billigt. Det är också enkelt att uppgradera dem i framtiden.

Centrumet Lunarc i Lund driver högpresterande datorer för Lunds universitet. Här har ett pc-kluster med 64 processorer byggts för att förstärka resurserna för kemi, fysik och mekanik. Det hade funnits utrymme för en ännu större anläggning, men Björn Roos, professor på institutionen för teoretisk kemi, vill skynda långsamt.

- Vi kommer att bygga ut gradvis efterhand som trycket ökar, eftersom vi hela tiden vill ha de senaste processorerna.

Universiteten har ofta svårt att få pengar till högpresterande datorer, men klustertrenden har ändrat villkoren. För så lite som 10 000 kronor per processor kan institutioner ha egna maskiner.

- Kluster är framtiden, åtminstone för våra tillämpningar. Stora maskiner är visserligen något stadigare systemmässigt, man måste ju få någonting för att betala tio gånger så mycket. Men de är inte konkurrensmässiga, säger Björn Roos.

Trycket att bygga ut vid landets superdatorcenter kommer från användarna, forskarna vid svenska universitet och högskolor, som har ett stort uppdämt behov. Under ett par år har utbyggnaden stått stilla, och de maskiner som finns allmänt tillgängliga genom Vetenskapsrådets fördelningskommitté SNAC är ständigt överbokade.

- Det akademiska behovet är oändligt, och gränsen för de kommersiella parterna sätts snarast av företagens ekonomiska situation, säger Anders Ynnerman.

Hur bra de svenska resurserna står sig jämfört med andra nationers varierar kraftigt över tid. Tidslinjen är en ryckig figur med branta toppar och djupa dalar. 1997-1998 låg NSC, KTH och Umeå kring 50e plats på topp 500-listan över världens snabbaste datorer. Under några år med lägre anslag från Vetenskapsrådet har pengarna gått åt till driften, och Sveriges snabbaste forskningsmaskin, NSCs Cray T3E, har åkt ner under 200e plats.

I sommar, när alla bygger pc-kluster samtidigt, klättrar Sverige antagligen en bra bit upp på skalan. Faran är att utvecklingen stagnerar igen.

- De här svägningarna får inte bli för kraftiga, det är inte bra för forskningen, säger Anders Ynnerman.

Vetenskapsrådet är den överlägset största finansiären av forskningens högpresterande maskiner. I år fördelar myndigheten 45 miljoner kronor, och kommer förmodligen att lägga motsvarande summor åtminstone de kommande tre åren.

Bakom hörnet väntar nästa teknikskifte: resursdelning över nätet, det som vanligen kallas grid computing. Så småningom ska kanske de svenska superdatorcentren kunna samköra sina resurser över universitetsnätet Sunet. Förebilden är det amerikanska Distributed Terascale Facility, DTF, ett amerikanskt nät av superdatorer med en investering på en halv miljard kronor i ryggen. Den ska nå en kapacitet på 11,6 Teraflops nästa år, genom att koppla ihop superdatorkluster vid fyra amerikanska universitet i ett nät som klarar 40 Gbit/s. Sunet har visserligen långt ifrån den kapaciteten, men de flesta är ense om att den dagen när de svenska klustren börjar prata med varandra inte är långt borta.

Fakta

SUPERDATORER Hur snabba är de?
 
*
Hur snabb ska en dator vara för att få kallas superdator? Definitionen är flytande, och utvecklingen går fort. En tio år gammal superdator för miljontals kronor är långsammare än en vanlig persondator idag.
 
* Det vanligaste sättet att jämföra superdatorer är med hjälp av särskilda testprogram. Det dominerande programmet heter Linpack. Testvärden i Linpack är grunden för den topp 500-lista över superdatorer som förvaltas av www.top500.org.
 
* Den snabbaste datorn idag presterar 35 teraflops, 35 miljoner miljoner flyttalsberäkningar i sekunden. Den långsammaste på topp 500-listan klarar 94 gigaflops, 94 miljarder flyttalsberäkningar varje sekund. En modern pc klarar gott och väl en gigaflops.

Av: Niklas Dahlin
Mejla reportern

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Startsidan
Blu-ray Solceller

Oväntad metod ökar solcellers el-produktion

Mönstra med en speciell skiva och effektiviteten ökar markant. 12 kommentarer

Gps letar mörk materia

Första delen som 3d-printats i rymden

Utskriften gjordes på internationella rymdstationen ISS.

Drönare CP-ISR

Arméns drönare får plats i fickan

TEKNIKSVEPET. Här är ett urval av de senaste tekniknyheterna. 3 kommentarer

Regeringen: Efterkontroller av avgaskrav på dieselbilar

Sverige vill förbättra testerna av bland annat dieselbilar i EU. 1 kommentar

Appen Betalkoll

Här är appen som betalar alla räkningar

Ta ett foto. Sedan samlas månadens räkningar på en enda faktura.

Värmeväxlare på Alva Laval.

”Vi krympte vår värmeväxlare”

Så fick Alfa Laval ned sin värmeväxlare till tre decimeter. 3 kommentarer

Annons

Anställd bjöds på öl - fick återfall

”Vänlig” målarfärg ger fler allergier

Chefen visste att den anställde genomgått ett program för sitt missbruk. Ändå bjöds han på öl.

Svensk modell sprids globalt

Svensk modell sprids globalt

Bilar och flygplan. Robotar och mänsklighetens framtid. Modelleringsspråket Modelica är en svensk framgångssaga. 2 kommentarer

DEBATT
Helena Fredenberg

”Skräm inte kvinnor att bli ingenjörer”

DEBATT. Om den skepsis som drabbar kvinnliga ingenjörer även möter alla som inte är blonda och blåögda, då kommer vi få stora problem med återväxten av ingenjörer, skriver Helena Fredenberg. 27 kommentarer

Navmotorn säker även på hal väg

Navmotorn säker även på hal väg

Elbilar med motorer monterade i hjulen, navmotorer, är en utmaning för konstruktörerna, inte minst när det gäller trafiksäkerheten. 36 kommentarer

Mistral

Ingen leverans av Mistral

Frankrikes president François Hollande vägrar leverera landstigningsfartyget till Ryssland i nuläget. 36 kommentarer

Så bra funkar 
digitala låset

Så bra funkar digitala låset

NY TEKNIK TESTAR. Att låsa upp utan nyckel kräver sin mobil. 24 kommentarer

Skulle led-lampor spara enerig i Norrland på vintern, undrar Ny Tekniks läsare.

Spar led-lampan energi?

TEKNIKFRÅGAN. Ge besked till de som undrar i Ny Tekniks läsarfråga. 98 kommentarer

Se långtradaren hoppa

Se långtradaren hoppa

När en långtradare satte hopprekord flög den samtidigt över en Formel 1-bil. 9 kommentarer

Nya tester ska visa dieselbilars rätta utsläpp

Testerna av dieselbilarnas utsläpp kommer framöver visa mer verkliga värden då nya riktlinjer för att testa lätta fordon är på väg, uppger Bertil Moldén, vd för Bil Sweden. 37 kommentarer

Jawbones nya träningsarmband UP3

Här är årets julklapp

Teknik för de som svettas. 3 kommentarer

Vasakronan bygger fyra laddparker

Vasakronan bygger fyra laddparker

Fastighetsbolaget Vasakronan bygger 66 laddplatser för elbilar i fyra laddparker i östra Svealand. 15 kommentarer

Ett 19 år gammalt konstruktionsfel tros vara orsaken till att två tåg nära på frontalkrockade den 4 november. X2000 på bilden är inte det som omnämns i artikeln.

19 år gammalt fel satte tågen på kollisionskurs

En serie osannolika omständigheter avslöjade ett 19 år gammalt konstruktionsfel när två tåg möttes på samma spår utanför Strömtorp. 9 kommentarer

Här är världens största containerskepp

Här är världens största containerskepp

Det har även världens största motor. 28 kommentarer

Svenskt stålpris till världens största dumper

Svenskt stålpris till världens största dumper

Vitryska Belaz som bygger världens största gruvdumper får SSABs Swedish Steel Prize för sin nykonstruktion av axelupphängningen. 4 kommentarer

Varning! Stötande innehåll!

Varning! Stötande innehåll!

TEKNIKHISTORIA. Under 1700-talet pågick primitiva och smärtsamma experiment. 45 kommentarer

Kaianders bästa seriestrippar
Kaianders bästa seriestrippar

Kaianders bästa seriestrippar

Du har väl inte missat Ny Tekniks finurlige serietecknare? Här är Kaianders Semplers senaste alster.

Efterlysning: Sveriges 33 
hetaste nya teknikbolag
33-listan

Efterlysning: Sveriges 33 hetaste nya teknikbolag

För åttonde året går Ny Teknik och Affärsvärlden på jakt efter entreprenörerna som vill lyfta både sina företag och Sverige som innovationsland. Nu vill vi ha din hjälp.

Susanna Baltscheffsky

Hitta morgondagens överraskningar

LEDARE. Nominera till 33-listan du också. 2 kommentarer

Atlas Antibodies

Succébolagets bästa tips för att lyckas

Atlas Antibodies har lyckats gå med vinst efter två år.

Nominera ditt favoritföretag

Var med och skapa årets mest relevanta lista. 2 kommentarer

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Undrar du också om Snömannen är hittad? Och hur stark är den nya Supertejpen? Anmäl dig till Teknikrevyns nyhetsbrev så får du veta!

Topplista

Senaste quizen

Alla våra quiz
Forskaren Erik Lambin har undersökt det mesta via satelliter.

Satelliter i miljöns tjänst

Eric Lambin är forskaren med överblick.

Navigera rätt på relationskartan

Navigera rätt på relationskartan

”Vi svenskar anses vara alltför rakt på sak” menar utlandsexperten.

Så överlever du på en sjuk arbetsplats

Så överlever du på en sjuk arbetsplats

Om arbetsplatsen blir sjuk kan det var svårt att hålla sig frisk.

Förarlösa truckar på Systemair i Skinnskatteberg.

Förarlösa truckar leds på nytt spår

Det har varit för omständligt att ändra en rutt. Tills nu.

Prototype Change Summit heter eventet som samlat representanter från bland annat Sverige, Ghana, Tchad, Rwanda och Tanzania.

De har hackerfest mot sociala problem

Målet: Ta fram digitala innovationer som gör världen bättre för unga.

Var får isotopen sin nödvändiga elektron från egentligen?

Isotopen stjäl nödvändig elektron

TEKNIKFRÅGAN. Ny Tekniks läsare reder ut en kärnfråga. 1

P-hjälp gör bilen genomskinlig

P-hjälp gör bilen genomskinlig

Toyota förbättrar sin teknik för parkeringshjälp och gör det möjligt att "se genom bilen". 4

emoji

Den sanna historien bakom bajs-emojin

Hur kommer det sig att det finns en hög av avföring bland de hysteriskt populära figurerna? 10

Nytt nätverk ger Gnosjö mer muskler

Nytt nätverk ger Gnosjö mer muskler

Små företag får stora företags möjligheter till affärsutveckling och forskning.

Bentley visar sin dyraste bil

Bentley visar sin dyraste bil

Grand Convertible kan bli Bentleys dyraste bil. 6

Prenumerera på Teknikrevyns nyhetsbrev

Prenumerera på Teknikrevyns nyhetsbrev

Veckans bästa artiklar direkt i brevlådan.

Vad ska vi testa?

Vad ska vi testa?

Surfplattor, mobiler, Jas...
Mejla oss vad vi borde undersöka! 11

jobb114 st

Utvalda jobb inom forskning och innovation

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Så viker du rekordplanet

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se