Sverige bygger billiga datormuskler

Annons
Verktyg
KLUSTER I år skjuter de svenska forskarnas superdatorresurser i höjden. Fyra av sex stora centrum bygger ut samtidigt. Det blir möjligt tack vare den billiga klustertekniken. Och behovet är närmast omättligt.

Superdatorer har alltid varit maskiner med ett mystiskt skimmer omkring sig. De har bott i hemlighetsfulla källare, kräver vattenkylning och sköts med kärlek och expertkunnande av allvarliga människor med specialverktyg. Datorerna är inte bara kraftfulla, utan även vackra, med en lång tradition av exklusiv design.

Expertkunnandet krävs fortfarande, men de andra villkoren förändras snabbt. Klustren, billiga nätverk av vanliga persondatorer, har blivit så pass mogna att den akademiska världen kan ta steget fullt ut. Specialverktygen ersätts av buntband. Klimatkontrollen blir en digital termometer från Biltema. Datorhallarna packas fulla av vanliga bokhyllor i trä med rader av grå burkar. Linköping, Umeå, Lund och Göteborg bygger kluster i superdatorklass under 2002.

Nationella superdatorcentrum, NSC, i Linköping driver redan flera pc-kluster. De används bland annat av SKF, Saab och för universitetens grundforskning. Att klustren är så slagkraftiga idag beror inte minst på att tekniken åker snålskjuts på konsumentmarknaden, vars pc-processorer är billiga och fortfarande sjunker snabbt i pris. I konventionella superdatorer sitter oftast specialiserade och mycket dyra processorer, som det inte alltid är lönt att uppgradera när de blir omoderna.

Den Cray-1 som köptes till Saab 1982 för arbetet kring Jas var den tidens mest kraftfulla maskin.

- Men den hade bara en fjärdedel av beräkningskapaciteten hos den bärbara dator jag har idag, konstaterar Anders Ynnerman.

För Anders Ynnerman, föreståndare för NSC, hör detta till vardagen. I fikarummet står redan flera utsorterade maskiner från centrumets tioåriga historia utställda.

I år bygger NSC ett kluster av 400 pc kring ett mycket snabbt nätverk. Det ska ersätta den Cray T3E som tidigare varit centrumets flaggskepp. Det är en maskin av traditionellt snitt: tre sobert svarta skåp, avancerad vätskekylning och hög tillförlitlighet. Ändå är den
hopplöst omodern, och går i pension i år. Att ersätta med kluster är billigt. Det är också enkelt att uppgradera dem i framtiden.

Centrumet Lunarc i Lund driver högpresterande datorer för Lunds universitet. Här har ett pc-kluster med 64 processorer byggts för att förstärka resurserna för kemi, fysik och mekanik. Det hade funnits utrymme för en ännu större anläggning, men Björn Roos, professor på institutionen för teoretisk kemi, vill skynda långsamt.

- Vi kommer att bygga ut gradvis efterhand som trycket ökar, eftersom vi hela tiden vill ha de senaste processorerna.

Universiteten har ofta svårt att få pengar till högpresterande datorer, men klustertrenden har ändrat villkoren. För så lite som 10 000 kronor per processor kan institutioner ha egna maskiner.

- Kluster är framtiden, åtminstone för våra tillämpningar. Stora maskiner är visserligen något stadigare systemmässigt, man måste ju få någonting för att betala tio gånger så mycket. Men de är inte konkurrensmässiga, säger Björn Roos.

Trycket att bygga ut vid landets superdatorcenter kommer från användarna, forskarna vid svenska universitet och högskolor, som har ett stort uppdämt behov. Under ett par år har utbyggnaden stått stilla, och de maskiner som finns allmänt tillgängliga genom Vetenskapsrådets fördelningskommitté SNAC är ständigt överbokade.

- Det akademiska behovet är oändligt, och gränsen för de kommersiella parterna sätts snarast av företagens ekonomiska situation, säger Anders Ynnerman.

Hur bra de svenska resurserna står sig jämfört med andra nationers varierar kraftigt över tid. Tidslinjen är en ryckig figur med branta toppar och djupa dalar. 1997-1998 låg NSC, KTH och Umeå kring 50e plats på topp 500-listan över världens snabbaste datorer. Under några år med lägre anslag från Vetenskapsrådet har pengarna gått åt till driften, och Sveriges snabbaste forskningsmaskin, NSCs Cray T3E, har åkt ner under 200e plats.

I sommar, när alla bygger pc-kluster samtidigt, klättrar Sverige antagligen en bra bit upp på skalan. Faran är att utvecklingen stagnerar igen.

- De här svägningarna får inte bli för kraftiga, det är inte bra för forskningen, säger Anders Ynnerman.

Vetenskapsrådet är den överlägset största finansiären av forskningens högpresterande maskiner. I år fördelar myndigheten 45 miljoner kronor, och kommer förmodligen att lägga motsvarande summor åtminstone de kommande tre åren.

Bakom hörnet väntar nästa teknikskifte: resursdelning över nätet, det som vanligen kallas grid computing. Så småningom ska kanske de svenska superdatorcentren kunna samköra sina resurser över universitetsnätet Sunet. Förebilden är det amerikanska Distributed Terascale Facility, DTF, ett amerikanskt nät av superdatorer med en investering på en halv miljard kronor i ryggen. Den ska nå en kapacitet på 11,6 Teraflops nästa år, genom att koppla ihop superdatorkluster vid fyra amerikanska universitet i ett nät som klarar 40 Gbit/s. Sunet har visserligen långt ifrån den kapaciteten, men de flesta är ense om att den dagen när de svenska klustren börjar prata med varandra inte är långt borta.

Fakta

SUPERDATORER Hur snabba är de?
 
*
Hur snabb ska en dator vara för att få kallas superdator? Definitionen är flytande, och utvecklingen går fort. En tio år gammal superdator för miljontals kronor är långsammare än en vanlig persondator idag.
 
* Det vanligaste sättet att jämföra superdatorer är med hjälp av särskilda testprogram. Det dominerande programmet heter Linpack. Testvärden i Linpack är grunden för den topp 500-lista över superdatorer som förvaltas av www.top500.org.
 
* Den snabbaste datorn idag presterar 35 teraflops, 35 miljoner miljoner flyttalsberäkningar i sekunden. Den långsammaste på topp 500-listan klarar 94 gigaflops, 94 miljarder flyttalsberäkningar varje sekund. En modern pc klarar gott och väl en gigaflops.

Av: Niklas Dahlin
Mejla reportern

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Startsidan
Älskade hatade Slussen

Älskade hatade Slussen

TEKNIKHISTORIA. De senaste åren har debattens vågor gått höga över ombyggnaden av trafikförbindelsen Slussen i Stockholm. Men det är inget unikt för 2000-talet. 32 kommentarer

Tre våningar – på 
samma yta som två

Tre våningar – på samma yta som två

Tre våningsplan där det tidigare bara rymdes två, och en 40-procentig minskning av energianvändningen. 61 kommentarer

”En ensam Volvo sliter i motvind ...”

Utmaningen: Montera
Ikea-möbler – utan
någon beskrivning

Utmaningen i gratisspelet Höme Improvisåtion är på högsta nivå.

Startdatum klart för Europas rymdplan

I vilken låda finns rubinen?

Klarar du veckans logikproblem?

Carö Gustaf

Här 3d-printas slutstycket till svenska granatgeväret

Karlskoga placerar sig på den svenska 3d-kartan med ett nytt nationellt centrum för printing i 3d. 8 kommentarer

snackfras 3d

Bantade verktygsfräsen i skrivaren

Verktygsfräsen kunde göras 40 procent lättare när den tillverkades i 3d-skrivare. 3 kommentarer

Mini Minor kan bli Toyota Starlet

Mini Minor kan bli Toyota Starlet

Mini Minor kan bli resultatet av ett utökat samarbete mellan BMW och Toyota, som kan ge bilen namnet Starlet. 6 kommentarer

Annons

”Stopplagen är för otydlig”

Här är kommunen som ska fortsätta ställa egna särkrav på energiförbrukning – trots den nya stopplagen. 2 kommentarer

Kaplan hoppfull trots lagen

Kaplan hoppfull trots lagen

Nu när stopplagen har trätt i kraft tror bostadsministern ändå att kommunerna har möjligheter. 6 kommentarer

Norra Djurgårdsstaden Staffan Lorentz

Stopplag ger problem för prestigeprojekt

Förra bostadsministerns sista åtgärd: Införa stopplag för skärpta lokala energikrav. Nu skapar lagen problem för prestigeprojekt i Stockholm. 9 kommentarer

Flygfotogen och biodiesel ur fiskmaten

Algen Isochrysis som framställs för fiskföda innehåller ett fett som är användbart vid framställning av fotogen och biodielsel. 1 kommentar

Appen berättar när 
ens flygplan ska krascha

Appen berättar när ens flygplan ska krascha

TEKNIKSVEPET. Här är ett urval av de senaste tekniknyheterna. 2 kommentarer

Containerfartyg

Jätteordern: 11 av världens största fartyg

Japanska varvet Imabari har fått en beställning på elva containerfartyg som ska bli världens största. 11 kommentarer

Myggor

Medel mot mygg verkar i ett halvår

Nytt bekämpningsmedel mot mygglarver. 19 kommentarer

Boeing 747-8.

Nya Air Force One är utsedd

TEKNIKSVEPET. Här är ett urval av de senaste tekniknyheterna. 23 kommentarer

Ny Tekniks läsare funderar på hur julgransbelysningen kan lysa trots att de är avslagna.

Läckström får julgran att tindra

TEKNIKFRÅGAN. Hur kan en julgran ute lysa fast strömmen är avstängd? Ny Tekniks läsare sprider ljus över en diodfråga. 12 kommentarer

VW håller fast vid förlustbilen Phaeton

VW håller fast vid förlustbilen Phaeton

Trots att Volkswagen ska spara 5 miljarder euro om året fortsätter satsningen på lyxbilen Phaeton som bedöms som en brakförlust. 13 kommentarer

Tesla

Rådet till skrotarna: Rör inte elbilarna

Bilåtervinnarnas kunskaper om den nya tekniken brister. ”Man gör bara fel en gång när det handlar om starkström”, säger Michael Abraham på Sveriges Bilåtervinnares Riksförbund. 77 kommentarer

El-expert: Väldigt enkelt att lära ut om återvinning

Lars Hoffmann, expert på elsäkerhet i fordon hos Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP): Farhågorna är överdrivna. 3 kommentarer

Volvo och Siemens säljer elbussar globalt

Volvo och Siemens säljer elbussar globalt

Volvo Bussar och Siemens har tecknat avtal om leverans av hybridbussar och elbussar till städer i hela världen. 18 kommentarer

Oljetanker

Hur startar motorn på en oljetanker?

TEKNIKFRÅGAN. Vilken startmotor har motorn på en oljetanker? Vet du? 112 kommentarer

Dreamliner kevlar

Så ska batterier bli brandsäkra

Forskare tror sig ha hittat lösningen på brand i litimjonbatterier. 15 kommentarer

Lightlab

Lightlab släcker lågenergilampa

Efter 18 år ger svenska Lightlab upp försöken att utveckla en miljövänlig lågenergilampa. 24 kommentarer

Överåklagare: Kriminellt ladda in egna program

Överåklagare: Kriminellt ladda in egna program

En direktör friades från misstanke om dataintrång på jobbet. Nu protesterar en överåklagare: Handlingen var kriminell. 32 kommentarer

Kaianders bästa seriestrippar
Kaianders bästa seriestrippar

Kaianders bästa seriestrippar

Du har väl inte missat Ny Tekniks finurlige serietecknare? Här är Kaianders Semplers senaste alster. 1 kommentar

Lysholmsmotor

Första jetmotorn glömdes bort

TEKNIKHISTORIA. Redan på 1930-talet konstruerade Alf Lysholm den första svenska jetmotorn för flygplan. Men uppfinningen föll i glömska. 19 kommentarer

Reningsverkets hemligheter
Under skalet reningsverk

Reningsverkets hemligheter

UNDER SKALET Här renas vatten till 880 000 människor i ett komplicerat system av bassänger, filter och maskiner. 12 kommentarer

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Undrar du också om Snömannen är hittad? Och hur stark är den nya Supertejpen? Anmäl dig till Teknikrevyns nyhetsbrev så får du veta!

De jagar första platsen på 33-listan

De jagar första platsen
på 33-listan

Här är bolagen som tävlar i regionsfinalen. Boka din plats nu!

Topplista

Senaste quizen

Alla våra quiz
Ulrika Lindwall

Film2Home växer med Headweb

”Sveriges största filmtjänst”, säger Film2homes vd Ulrika Lindwall 1

Container, koppar, Power Cube

Cointainern ska få slut på stölder av koppar

Tiofotscontainer fullproppad med elektronik står redo. 21

Nordiska chefer är rätt säkra på sin egen förmåga att klara en digital utveckling.

Chefer känner sig digitalt redo

Mindre övertygade är de att själva företaget fixar omställningen. 10

Varning: falska tekniknyheter

Varning: falska tekniknyheter

Här är sajterna som sprider lögnaktiga nyheter om teknik och vetenskap. 7

Josefin Arrhénborg och Maria Rindstam driver landets första båtskrotningsvarv. Troligen det enda renodlade skrotvarvet för fritidsbåtar.

Nationell satsning mot sänkta skrotskepp

De driver Sveriges enda skrotvarv för fritidsbåtar. 1

Vallastaden

”Inga gator behöver grävas upp mer”

Allt läggs i ett nästan två kilometer långt kulvertsystem. 10

Appar Hollywood

Industrin för appar större än Hollywood

Före 2008 existerade inte Apples App Store. Nu är den större än Hollywood. 6

Patrick Mesterton

Innovationshus invigdes i Stockholm

En miljö där storföretag kan experimentera tillsammans med snabbväxande innovationsbolag.

Robot – av sugrör

Robot – av sugrör

En liten programmerbar halvledarkrets och några färggranna sugrör är allt som behövs. 1

Snörobotar

Vart tusan tog alla snörobotar vägen?

Yuki Taro och Roboplow var stjärnor – sen slocknade de. 4

Tio knäböj i Mexico Citys tunnelbana ger ett gratisåk.

Knäböj ger gratis resa på tunnelbana

Senaste vapen mot fetma i Mexico. 4

Smartphone

Fyra sätt att använda din smartphone med vantar på

Finurliga sätt att slippa frysa när du vill kommunicera. 8

Binopad

Skärmen visar huset virtuellt

Sätt på dig en digital mask och kliv in i en ny upplevelse av en bostad. 1

Bättre sömn

Ändringen på arbetsplatsen gav bättre sömn

Ny studie: Mer utvilade anställda. 2

jobb133 st

Utvalda jobb inom forskning och innovation

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Bygg möbler i ikeaspelet

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se