Tipsa en vän om en artikel

Sverige bygger billiga datormuskler

Annons
KLUSTER I år skjuter de svenska forskarnas superdatorresurser i höjden. Fyra av sex stora centrum bygger ut samtidigt. Det blir möjligt tack vare den billiga klustertekniken. Och behovet är närmast omättligt.

Superdatorer har alltid varit maskiner med ett mystiskt skimmer omkring sig. De har bott i hemlighetsfulla källare, kräver vattenkylning och sköts med kärlek och expertkunnande av allvarliga människor med specialverktyg. Datorerna är inte bara kraftfulla, utan även vackra, med en lång tradition av exklusiv design.

Expertkunnandet krävs fortfarande, men de andra villkoren förändras snabbt. Klustren, billiga nätverk av vanliga persondatorer, har blivit så pass mogna att den akademiska världen kan ta steget fullt ut. Specialverktygen ersätts av buntband. Klimatkontrollen blir en digital termometer från Biltema. Datorhallarna packas fulla av vanliga bokhyllor i trä med rader av grå burkar. Linköping, Umeå, Lund och Göteborg bygger kluster i superdatorklass under 2002.

Nationella superdatorcentrum, NSC, i Linköping driver redan flera pc-kluster. De används bland annat av SKF, Saab och för universitetens grundforskning. Att klustren är så slagkraftiga idag beror inte minst på att tekniken åker snålskjuts på konsumentmarknaden, vars pc-processorer är billiga och fortfarande sjunker snabbt i pris. I konventionella superdatorer sitter oftast specialiserade och mycket dyra processorer, som det inte alltid är lönt att uppgradera när de blir omoderna.

Den Cray-1 som köptes till Saab 1982 för arbetet kring Jas var den tidens mest kraftfulla maskin.

- Men den hade bara en fjärdedel av beräkningskapaciteten hos den bärbara dator jag har idag, konstaterar Anders Ynnerman.

För Anders Ynnerman, föreståndare för NSC, hör detta till vardagen. I fikarummet står redan flera utsorterade maskiner från centrumets tioåriga historia utställda.

I år bygger NSC ett kluster av 400 pc kring ett mycket snabbt nätverk. Det ska ersätta den Cray T3E som tidigare varit centrumets flaggskepp. Det är en maskin av traditionellt snitt: tre sobert svarta skåp, avancerad vätskekylning och hög tillförlitlighet. Ändå är den
hopplöst omodern, och går i pension i år. Att ersätta med kluster är billigt. Det är också enkelt att uppgradera dem i framtiden.

Centrumet Lunarc i Lund driver högpresterande datorer för Lunds universitet. Här har ett pc-kluster med 64 processorer byggts för att förstärka resurserna för kemi, fysik och mekanik. Det hade funnits utrymme för en ännu större anläggning, men Björn Roos, professor på institutionen för teoretisk kemi, vill skynda långsamt.

- Vi kommer att bygga ut gradvis efterhand som trycket ökar, eftersom vi hela tiden vill ha de senaste processorerna.

Universiteten har ofta svårt att få pengar till högpresterande datorer, men klustertrenden har ändrat villkoren. För så lite som 10 000 kronor per processor kan institutioner ha egna maskiner.

- Kluster är framtiden, åtminstone för våra tillämpningar. Stora maskiner är visserligen något stadigare systemmässigt, man måste ju få någonting för att betala tio gånger så mycket. Men de är inte konkurrensmässiga, säger Björn Roos.

Trycket att bygga ut vid landets superdatorcenter kommer från användarna, forskarna vid svenska universitet och högskolor, som har ett stort uppdämt behov. Under ett par år har utbyggnaden stått stilla, och de maskiner som finns allmänt tillgängliga genom Vetenskapsrådets fördelningskommitté SNAC är ständigt överbokade.

- Det akademiska behovet är oändligt, och gränsen för de kommersiella parterna sätts snarast av företagens ekonomiska situation, säger Anders Ynnerman.

Hur bra de svenska resurserna står sig jämfört med andra nationers varierar kraftigt över tid. Tidslinjen är en ryckig figur med branta toppar och djupa dalar. 1997-1998 låg NSC, KTH och Umeå kring 50e plats på topp 500-listan över världens snabbaste datorer. Under några år med lägre anslag från Vetenskapsrådet har pengarna gått åt till driften, och Sveriges snabbaste forskningsmaskin, NSCs Cray T3E, har åkt ner under 200e plats.

I sommar, när alla bygger pc-kluster samtidigt, klättrar Sverige antagligen en bra bit upp på skalan. Faran är att utvecklingen stagnerar igen.

- De här svägningarna får inte bli för kraftiga, det är inte bra för forskningen, säger Anders Ynnerman.

Vetenskapsrådet är den överlägset största finansiären av forskningens högpresterande maskiner. I år fördelar myndigheten 45 miljoner kronor, och kommer förmodligen att lägga motsvarande summor åtminstone de kommande tre åren.

Bakom hörnet väntar nästa teknikskifte: resursdelning över nätet, det som vanligen kallas grid computing. Så småningom ska kanske de svenska superdatorcentren kunna samköra sina resurser över universitetsnätet Sunet. Förebilden är det amerikanska Distributed Terascale Facility, DTF, ett amerikanskt nät av superdatorer med en investering på en halv miljard kronor i ryggen. Den ska nå en kapacitet på 11,6 Teraflops nästa år, genom att koppla ihop superdatorkluster vid fyra amerikanska universitet i ett nät som klarar 40 Gbit/s. Sunet har visserligen långt ifrån den kapaciteten, men de flesta är ense om att den dagen när de svenska klustren börjar prata med varandra inte är långt borta.

Fakta

SUPERDATORER Hur snabba är de?
 
*
Hur snabb ska en dator vara för att få kallas superdator? Definitionen är flytande, och utvecklingen går fort. En tio år gammal superdator för miljontals kronor är långsammare än en vanlig persondator idag.
 
* Det vanligaste sättet att jämföra superdatorer är med hjälp av särskilda testprogram. Det dominerande programmet heter Linpack. Testvärden i Linpack är grunden för den topp 500-lista över superdatorer som förvaltas av www.top500.org.
 
* Den snabbaste datorn idag presterar 35 teraflops, 35 miljoner miljoner flyttalsberäkningar i sekunden. Den långsammaste på topp 500-listan klarar 94 gigaflops, 94 miljarder flyttalsberäkningar varje sekund. En modern pc klarar gott och väl en gigaflops.

Av: Niklas Dahlin
Mejla reportern

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Startsidan

Bilägare bryr sig inte om nya funktioner

Instrumentbräda med display

Biltillverkarna spenderar miljardbelopp på nya tekniska funktioner i fordonen. Men många bilägare använder dem inte. 12 kommentarer

Materialet gör led-lampan billig som en glödlampa

Led-lampa

En ny materialblandning kapar priset på lysdioder. Det hävdar amerikanska forskare. 8 kommentarer

Ny metod återvinna permanentmagneter

Ny metod återvinna permanentmagneter

Permanentmagneter med sina värdefulla jordartsmetaller neodym och dysprosium kan med en ny metod återvinnas i ett fåtal steg när motorer eller generatorer tjänat ut. 3 kommentarer

BMW-anställda bär kolfibermaterial

På besök i BMW:s toppmoderna fabrik

Grejen med BMW i3 är inte att den är en elbil med fräck design. Grejen är att BMW som första biltillverkare använt kolfiber i stor skala. 24 kommentarer

Elbilsfabriken vill vara miljövänlig

Miljötänkande och design ska känneteckna BMW:s fabrik i Leipzig. Ny Teknik har besökt biljättens nyaste fabrik. 2 kommentarer

Lyftkran i motljus

Branschen kritisk mot nya energikrav för hus

Många företag och organisationer är kritiska till Boverkets förslag på nya energikrav. De menar att verket har räknat på fel sätt. 2 kommentarer

TEKNIKFRÅGAN

Varför klarar helikoptern inte högspänning?

Helikopter flygr över elledingar

Varför kan fåglar nudda högspänningsledningar men inte helikoptrar? Ge besked i Ny Tekniks läsarfråga! 25 kommentarer

Annons
Vinnaren blir Ikeas testpilot

Vinnaren blir Ikeas testpilot

Vinnaren blir Ikeas testpilot

I morgon fredag 4 september är sista dagen att anmäla sig till vår tävling "Sveriges smartaste hem". Segraren får bland annat en presentcheck på 10 000 kronor.

Från vänster:
Jason Calacanis, Niklas Östeberg Delivery Hero, Kees Koolen EQT Ventures, Jo Bertram Uber och Peter Carlsson, Tesla.

"Uber tar 20 procent av sina förare"

- Uber tar 20 procent på varje körning, sa Jason Calacanis, på Sthlm Tech Week. Och Teslas Peter Carlsson sa att han tror dödsolyckorna minskar till en tiondel med självkörande bilar. 1 kommentar

3d-glas

Genomskinligt glas ur 3d-skrivaren

Amerikanska forskare har utvecklat en 3d-skrivare för vanligt glass. Största utmaningen var att få den heta glasmassan att inte fastna i munstycket. 4 kommentarer

Sju gener är livets startknapp

Femcelligt mänskligt embryo

Nu finns svaret på i vilken ordningen generna slås på när ett människoliv skapas. Bakom genombrottet ligger forskare vid Karoliniska institutet. Sju nyfunna gener spelar en nyckelroll. 10 kommentarer

"Nätet har skapat en modern sexrevolution"

Tinder-appen demonstrerad

Tinder är för 2010-talet vad p-piller var för 1960-talets sexuella frigörelse. Det menar Sam Sundberg i sin krönika. 8 kommentarer

Utreder vad som är taxi

Porträtt av Amy Rader Olsson

KTH-forskaren Amy Rader Olsson ska leda regeringens taxi-utredning: - Är Uber Pop samåkning, när bolaget tar betalt?, undrar hon i en intervju med Ny Teknik. 2 kommentarer

Detalj ur Tesla-bil, logga

Tredje teslan här om två år (kanske)

TEKNIKSVEPET. Musk planerar en billigare Tesla, Marslandaren hittar märkliga saker och datorn kan måla som Picasso. Här är ett urval av de senaste tekniknyheterna. 1 kommentar

Tux, symbolen för Linux

Xiaomi satsar på Linux-dator

Kinesiska mobilsuccén Xiaomi planerar att börja sälja bärbara datorer med Linux. Taktiken är densamma som för mobilerna: hög prestanda men relativt lågt pris. 11 kommentarer

öga med kontaktlins framför

Magic Leaps patent: kontaktlins som lurar ögat

Vad jobbar hemlighetsfulla Magic Leap med? 97 nya patentansökningar skvallrar om en kontaktlins som visar virtuella föremål.

Det tidiga universums ljusstarkaste galax, CR7.

Utredare: Satsa på Kirunas rymdbas

Utveckla rymdbasen Esrange för att skicka upp små satelliter i omloppsbana i rymden. Det är ett av förslagen i nya rymdstrategin. 3 kommentarer

Ny metod bli av med gamla satelliter

Ny metod bli av med gamla satelliter

Satelliter som har slutat fungera utgör en risk så länge de är kvar i omloppsbana. Med en ny metod kan de elimineras på ett kontrollerat sätt. 3 kommentarer

Tekniken som drabbas när Ericsson drar ner

Detalj ur grafik om Ericssons neddragningar

Kartläggning: En tredjedel av de 1 100 som förlorat jobbet på Ericsson arbetade med produktutveckling. 18 kommentarer

Så slår Ericssons neddragningar

De olika kontoren drabbas olika hårt av vågen av uppsägningar. 4 kommentarer

TEKNIKFRÅGAN
Bilist i snö rengör framrutan

Varför fryser bara vindrutan?

Fråga: Varför måste jag skrapa vindrutan men inte bilens sidorutor? Vi vänder oss till våra kunniga läsare för hjälp. Kan du svaret? 48 kommentarer

Tävla med ditt smarta hem!

Tävla med ditt smarta hem!

Har du byggt egna lösningar för det smarta hemmet? Var med i tävlingen ”Sveriges smartaste hem”.

Topplista

KTH-student höll tal i FN

KTH-student höll tal i FN

Viljan att göra skillnad driver ingenjörsstudenten Olle Eriksson. 1

Signalfel

Vad är ett signalfel?

Stopp i tågtrafiken – igen... Här kan du läsa om felen bakom signalfelen. 36

Kvinna skulpterar i luften på Tekniska muséets utställning Megamind

Tekniska museet får ny experimentverkstad

Tekniska museet i Stockholm öppnar en helt ny utställning med hjärnan i fokus.

”Avskaffa myterna om ledarskapet”

”Avskaffa myterna om ledarskapet”

KARRIÄR. Ledarskap handlar inte om att kontrollera, anser experten. 5

Elektronerna rör sig i Max IV

Elektronerna rör sig i Max IV

”Noggrannhet på tiotals mikrometer” rapporterar forskare. 17

Med luft under vingarna

Med luft under vingarna

Kaianders tipsar om en sport som både ger intellektuell stimulans och mycket frisk luft. 3

Fasta telefonen är säkrast

Fasta telefonen är säkrast

Men vi litar inte på surfplattor och bileletronik, visar studie. 11

solceller på Cochins flygplats, Indien

Här är världens första helt soldrivna flygplats

En internationell flygplats får all energi från solceller. 36

Chef som diskuterar med anställd

Så leder du dem som är smartare än du själv

KARRIÄR. Lär dig knepen för att glida in i den nya rollen. 9

Karolinska institutet

Här är Sveriges bästa universitet

Hamnar först på plats 48 i världsrankningen.

Hacka-labbet hett bland unga tekniknördar

Hacka-labbet hett bland unga tekniknördar

Mecka med elektronik, bygg dina egna änglavingar, eller passa på att prata teknik. 2

Ufo

UFO-jakt i Kolmården

Svårförklarliga fenomen gör att föreningen UFO-Sverige samlar observationer. 14

Vad ska vi testa?

Vad ska vi testa?

Surfplattor, mobiler, Jas...
Mejla oss vad vi borde undersöka! 11

Fullt krig i tunnelbanan ...

Fullt krig i tunnelbanan ...

... fast inte på allvar. Livgardet övar förflyttning i Stockholms t-bana. 18

jobb385 st

Utvalda jobb inom forskning och innovation

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Franzéns smarta gym

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se