Tipsa en vän om en artikel

Sverige bygger billiga datormuskler

Annons
KLUSTER I år skjuter de svenska forskarnas superdatorresurser i höjden. Fyra av sex stora centrum bygger ut samtidigt. Det blir möjligt tack vare den billiga klustertekniken. Och behovet är närmast omättligt.

Superdatorer har alltid varit maskiner med ett mystiskt skimmer omkring sig. De har bott i hemlighetsfulla källare, kräver vattenkylning och sköts med kärlek och expertkunnande av allvarliga människor med specialverktyg. Datorerna är inte bara kraftfulla, utan även vackra, med en lång tradition av exklusiv design.

Expertkunnandet krävs fortfarande, men de andra villkoren förändras snabbt. Klustren, billiga nätverk av vanliga persondatorer, har blivit så pass mogna att den akademiska världen kan ta steget fullt ut. Specialverktygen ersätts av buntband. Klimatkontrollen blir en digital termometer från Biltema. Datorhallarna packas fulla av vanliga bokhyllor i trä med rader av grå burkar. Linköping, Umeå, Lund och Göteborg bygger kluster i superdatorklass under 2002.

Nationella superdatorcentrum, NSC, i Linköping driver redan flera pc-kluster. De används bland annat av SKF, Saab och för universitetens grundforskning. Att klustren är så slagkraftiga idag beror inte minst på att tekniken åker snålskjuts på konsumentmarknaden, vars pc-processorer är billiga och fortfarande sjunker snabbt i pris. I konventionella superdatorer sitter oftast specialiserade och mycket dyra processorer, som det inte alltid är lönt att uppgradera när de blir omoderna.

Den Cray-1 som köptes till Saab 1982 för arbetet kring Jas var den tidens mest kraftfulla maskin.

- Men den hade bara en fjärdedel av beräkningskapaciteten hos den bärbara dator jag har idag, konstaterar Anders Ynnerman.

För Anders Ynnerman, föreståndare för NSC, hör detta till vardagen. I fikarummet står redan flera utsorterade maskiner från centrumets tioåriga historia utställda.

I år bygger NSC ett kluster av 400 pc kring ett mycket snabbt nätverk. Det ska ersätta den Cray T3E som tidigare varit centrumets flaggskepp. Det är en maskin av traditionellt snitt: tre sobert svarta skåp, avancerad vätskekylning och hög tillförlitlighet. Ändå är den
hopplöst omodern, och går i pension i år. Att ersätta med kluster är billigt. Det är också enkelt att uppgradera dem i framtiden.

Centrumet Lunarc i Lund driver högpresterande datorer för Lunds universitet. Här har ett pc-kluster med 64 processorer byggts för att förstärka resurserna för kemi, fysik och mekanik. Det hade funnits utrymme för en ännu större anläggning, men Björn Roos, professor på institutionen för teoretisk kemi, vill skynda långsamt.

- Vi kommer att bygga ut gradvis efterhand som trycket ökar, eftersom vi hela tiden vill ha de senaste processorerna.

Universiteten har ofta svårt att få pengar till högpresterande datorer, men klustertrenden har ändrat villkoren. För så lite som 10 000 kronor per processor kan institutioner ha egna maskiner.

- Kluster är framtiden, åtminstone för våra tillämpningar. Stora maskiner är visserligen något stadigare systemmässigt, man måste ju få någonting för att betala tio gånger så mycket. Men de är inte konkurrensmässiga, säger Björn Roos.

Trycket att bygga ut vid landets superdatorcenter kommer från användarna, forskarna vid svenska universitet och högskolor, som har ett stort uppdämt behov. Under ett par år har utbyggnaden stått stilla, och de maskiner som finns allmänt tillgängliga genom Vetenskapsrådets fördelningskommitté SNAC är ständigt överbokade.

- Det akademiska behovet är oändligt, och gränsen för de kommersiella parterna sätts snarast av företagens ekonomiska situation, säger Anders Ynnerman.

Hur bra de svenska resurserna står sig jämfört med andra nationers varierar kraftigt över tid. Tidslinjen är en ryckig figur med branta toppar och djupa dalar. 1997-1998 låg NSC, KTH och Umeå kring 50e plats på topp 500-listan över världens snabbaste datorer. Under några år med lägre anslag från Vetenskapsrådet har pengarna gått åt till driften, och Sveriges snabbaste forskningsmaskin, NSCs Cray T3E, har åkt ner under 200e plats.

I sommar, när alla bygger pc-kluster samtidigt, klättrar Sverige antagligen en bra bit upp på skalan. Faran är att utvecklingen stagnerar igen.

- De här svägningarna får inte bli för kraftiga, det är inte bra för forskningen, säger Anders Ynnerman.

Vetenskapsrådet är den överlägset största finansiären av forskningens högpresterande maskiner. I år fördelar myndigheten 45 miljoner kronor, och kommer förmodligen att lägga motsvarande summor åtminstone de kommande tre åren.

Bakom hörnet väntar nästa teknikskifte: resursdelning över nätet, det som vanligen kallas grid computing. Så småningom ska kanske de svenska superdatorcentren kunna samköra sina resurser över universitetsnätet Sunet. Förebilden är det amerikanska Distributed Terascale Facility, DTF, ett amerikanskt nät av superdatorer med en investering på en halv miljard kronor i ryggen. Den ska nå en kapacitet på 11,6 Teraflops nästa år, genom att koppla ihop superdatorkluster vid fyra amerikanska universitet i ett nät som klarar 40 Gbit/s. Sunet har visserligen långt ifrån den kapaciteten, men de flesta är ense om att den dagen när de svenska klustren börjar prata med varandra inte är långt borta.

Fakta

SUPERDATORER Hur snabba är de?
 
*
Hur snabb ska en dator vara för att få kallas superdator? Definitionen är flytande, och utvecklingen går fort. En tio år gammal superdator för miljontals kronor är långsammare än en vanlig persondator idag.
 
* Det vanligaste sättet att jämföra superdatorer är med hjälp av särskilda testprogram. Det dominerande programmet heter Linpack. Testvärden i Linpack är grunden för den topp 500-lista över superdatorer som förvaltas av www.top500.org.
 
* Den snabbaste datorn idag presterar 35 teraflops, 35 miljoner miljoner flyttalsberäkningar i sekunden. Den långsammaste på topp 500-listan klarar 94 gigaflops, 94 miljarder flyttalsberäkningar varje sekund. En modern pc klarar gott och väl en gigaflops.

Av: Niklas Dahlin
Mejla reportern

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Startsidan
Här kommer snålaste 
bensinbilen i Sverige

Här kommer snålaste bensinbilen i Sverige

1309 kilometer – på 1 liter bensin. 1 kommentar

Nummerplåt

Extra bokstav på nummerplåten

Framtidens skylt – om Transportstyrelsen får bestämma. 5 kommentarer

Vad vill du helst ha för ny nummerplåt på bilen?

Se resultatet
  • Bokstav i stället för siffra 48%
  • Siffra i stället för bokstav 16%
  • Extra siffra eller bokstav 36%
Rösta
Ståljätte ger stöd åt solbil

Ståljätte ger stöd åt solbil

Tyska ståljätten ThyssenKrupp är med och tar fram en soldriven sportcoupé med studenter från högskolan i Bochum.

Daimler följer Tesla – 
säljer hushållsbatterier

Daimler följer Tesla – säljer hushållsbatterier

Tesla började i maj, Daimler följer efter i juni.

Så funkar momentstaven

Så funkar momentstaven

TEKNIKFRÅGAN. Hur kan en gulmålad pinne göra nytta när man byter däck? Ny Tekniks läsare ger besked.

Elon Musk får militära uppdrag

Elon Musk får militära uppdrag

Elon Musks rymdföretag SpaceX har godkänts av USA:s flygvapen för militära rymduppdrag, en marknad värd omkring 80 miljarder kronor de närmaste åren. 1 kommentar

Annons
SENASTE TEKNIKNYTT
Iphone

Här är SMS:et som kraschar din Iphone

TEKNIKSVEPET. Här är ett urval av de senaste tekniknyheterna.

De mest lönsamma 
läkemedlen i världen

De mest lönsamma läkemedlen i världen

LISTA. Åtta biologiska läkemedel toppar listan över läkemedel som drar in mest pengar i världen. 1 kommentar

Margareta Ozolins Nordvall

Därför valde Astra Zeneca Södertälje

Astra Zeneca valde bort USA och Storbritannien för sin framtidsfabrik.”Det visar att svensk produktion är i världsklass”, säger produktionschefen Margareta Ozolins Nordvall.

Susanna Baltscheffsky

Är montering Sveriges framtid?

LEDARE. ”Det osar framtid.” Orden kom från statsministern 3 kommentarer

Klarar han ombordkörningen?

Klarar han ombordkörningen?

En bilist är övertygad om att det här är en bra idé. 5 kommentarer

Professorns totalsågning 
av nya biobränsle-planen

Professorns totalsågning av nya biobränsle-planen

Att låta passagerare köpa speciella biljetter för att flygbolagen ska tanka biobränsle är inget som professor Stefan Gössling imponeras av: Några biobiljetter kommer jag inte att börja köpa. 26 kommentarer

Transportekonom: Värt att testa

Arne Karyd: Jag förstår att flygbolagen vill visa att de gör något.

”Biobiljett” ska tanka plan med biobränsle

Nu kommer biljetten som tankar mer biobränsle i flyget. 20 kommentarer

Hitta rätt – utan gps

Hitta rätt – utan gps

Drönare kan hitta sin flygväg med hjälp av en kamera. 10 kommentarer

Saab säljer unika 3d-bilder

Saab säljer unika 3d-bilder

Amerikanskt satellitbildsbolag köper in sig i Saabs 3d-bolag. 8 kommentarer

Nevs startar fabrik i Kina

Nevs startar fabrik i Kina

Tillverkaren av Saab-bilar, Nevs i Trollhättan, får två nya kinesiska aktieägare och ska starta tillverkning i Kina meddelas från Trollhättan på onsdagen. 17 kommentarer

Mistral kan ta 16 helikoptrar.

Ryssland bygger egna ersättare för Mistral

Ryssland planerar bygga egna helikopterfartyg som ersättning för de franska Mistralfartyg som inte levererats. 55 kommentarer

”Mr Pluto”: Det kan 
vara ett istäcke där

”Mr Pluto”: Det kan vara ett istäcke där

”Mr Pluto”: Det kan 
vara ett istäcke där

BOULDER. Nasas rymdfarkost på väg att närma sig Pluto. Ny Tekniks Linda Nohrstedt och Helen Ahlbom har träffat Alan ”Mr Pluto” Stern.

Emma Birath från Sverige är driftingenjör på rymdprojektet.

Svenska studenten blev kvar hos Nasa

Hon åkte som utbytesstudent till USA i början av 90-talet. Nu är Emma Birath rymdprojektets driftingenjör.

Gps

Varför missar gps:en vägen?

TEKNIKFRÅGAN. Ge besked i Ny Tekniks läsarfråga. 11 kommentarer

Debattörerna säger ett tydligt nej till dab.

Upprop: Rösta nej till utbyggnad av dab-radio

DEBATT. Avsluta diskussionen om dab-radio en gång för alla. Det skriver en grupp centerpartister. 33 kommentarer

Kinesiska tåg till Europa

Kinesiska tåg till Europa

Tiden när europeiska järnvägsbolag valde europeiska tåg är förbi. 71 kommentarer

Topplista

grafik

Rymdfarkoster av grafen drivs av solen

Alternativ till de solsegel som används för att driva rymdsonder. 4

Miljardsatsning ska koppla upp svensk industri

Miljardsatsning ska koppla upp svensk industri

För att svensk industri ska hänga in i det uppkopplade samhället startar Wallenbergstiftelsen ett nytt forskningsprogram.

Ikea gör möbler av papper

Ikea gör möbler av papper

Enligt pressuppgifter ska Ikea inom två år lansera pappmöbler. 2 kommentarer

Tangentbordet projiceras på bordet

Tangentbordet projiceras på bordet

Laserprojektor byggs in i mobil.

Algoljan som skonar fisken

Algoljan som skonar fisken

33-LISTAN. Lika nyttigt som fiskolja - fast utan fisk. 6

Nya trendhänget: Tvättstugan

Nya trendhänget: Tvättstugan

Framtidens tvättstuga är central när HSB drar igång ett Living lab för studenter och forskare i Göteborg. 1

Andreas Bernström, vd för Sinch

Förser appar med kommunikation

Verktyget för att addera appen med chatt, röst eller videokommunikation. 2

Dagens ego-boost: DU är toppen!

Dagens ego-boost: DU är toppen!

KARRIÄR. Svenskarna om ingenjörer: Ni har gjort livet bättre. 1

Självkörande taxi tar teknik från KTH

Självkörande taxi tar teknik från KTH

Utvecklar självkörande taxi baserad på teknik från KTH. 7

Vart tar energin vägen?

Vart tar energin vägen?

MINIPROBLEMET. Knäck professor Göran Grimvalls nöt den som kan. 35

Jogga på cykeln

Jogga på cykeln

MACKAPÄRER. Våren är här. Dags att vara mer utomhus. 3

Nätta mikroskopet räddar liv

Nätta mikroskopet räddar liv

Ett svenskt mikroskop i fickformat upptäcker livmoderhalscancer i 30 länder. 1

Självstyrande bil byggd på en vecka

Självstyrande bil byggd på en vecka

”Det första vi gjorde var att bränna hela styrelektroniken.” 14

jobb315 st

Utvalda jobb inom forskning och innovation

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Tangentbord på bordet

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se