Sverige bygger billiga datormuskler

Annons

Verktyg

KLUSTER I år skjuter de svenska forskarnas superdatorresurser i höjden. Fyra av sex stora centrum bygger ut samtidigt. Det blir möjligt tack vare den billiga klustertekniken. Och behovet är närmast omättligt.

Superdatorer har alltid varit maskiner med ett mystiskt skimmer omkring sig. De har bott i hemlighetsfulla källare, kräver vattenkylning och sköts med kärlek och expertkunnande av allvarliga människor med specialverktyg. Datorerna är inte bara kraftfulla, utan även vackra, med en lång tradition av exklusiv design.

Expertkunnandet krävs fortfarande, men de andra villkoren förändras snabbt. Klustren, billiga nätverk av vanliga persondatorer, har blivit så pass mogna att den akademiska världen kan ta steget fullt ut. Specialverktygen ersätts av buntband. Klimatkontrollen blir en digital termometer från Biltema. Datorhallarna packas fulla av vanliga bokhyllor i trä med rader av grå burkar. Linköping, Umeå, Lund och Göteborg bygger kluster i superdatorklass under 2002.

Nationella superdatorcentrum, NSC, i Linköping driver redan flera pc-kluster. De används bland annat av SKF, Saab och för universitetens grundforskning. Att klustren är så slagkraftiga idag beror inte minst på att tekniken åker snålskjuts på konsumentmarknaden, vars pc-processorer är billiga och fortfarande sjunker snabbt i pris. I konventionella superdatorer sitter oftast specialiserade och mycket dyra processorer, som det inte alltid är lönt att uppgradera när de blir omoderna.

Den Cray-1 som köptes till Saab 1982 för arbetet kring Jas var den tidens mest kraftfulla maskin.

- Men den hade bara en fjärdedel av beräkningskapaciteten hos den bärbara dator jag har idag, konstaterar Anders Ynnerman.

För Anders Ynnerman, föreståndare för NSC, hör detta till vardagen. I fikarummet står redan flera utsorterade maskiner från centrumets tioåriga historia utställda.

I år bygger NSC ett kluster av 400 pc kring ett mycket snabbt nätverk. Det ska ersätta den Cray T3E som tidigare varit centrumets flaggskepp. Det är en maskin av traditionellt snitt: tre sobert svarta skåp, avancerad vätskekylning och hög tillförlitlighet. Ändå är den
hopplöst omodern, och går i pension i år. Att ersätta med kluster är billigt. Det är också enkelt att uppgradera dem i framtiden.

Centrumet Lunarc i Lund driver högpresterande datorer för Lunds universitet. Här har ett pc-kluster med 64 processorer byggts för att förstärka resurserna för kemi, fysik och mekanik. Det hade funnits utrymme för en ännu större anläggning, men Björn Roos, professor på institutionen för teoretisk kemi, vill skynda långsamt.

- Vi kommer att bygga ut gradvis efterhand som trycket ökar, eftersom vi hela tiden vill ha de senaste processorerna.

Universiteten har ofta svårt att få pengar till högpresterande datorer, men klustertrenden har ändrat villkoren. För så lite som 10 000 kronor per processor kan institutioner ha egna maskiner.

- Kluster är framtiden, åtminstone för våra tillämpningar. Stora maskiner är visserligen något stadigare systemmässigt, man måste ju få någonting för att betala tio gånger så mycket. Men de är inte konkurrensmässiga, säger Björn Roos.

Trycket att bygga ut vid landets superdatorcenter kommer från användarna, forskarna vid svenska universitet och högskolor, som har ett stort uppdämt behov. Under ett par år har utbyggnaden stått stilla, och de maskiner som finns allmänt tillgängliga genom Vetenskapsrådets fördelningskommitté SNAC är ständigt överbokade.

- Det akademiska behovet är oändligt, och gränsen för de kommersiella parterna sätts snarast av företagens ekonomiska situation, säger Anders Ynnerman.

Hur bra de svenska resurserna står sig jämfört med andra nationers varierar kraftigt över tid. Tidslinjen är en ryckig figur med branta toppar och djupa dalar. 1997-1998 låg NSC, KTH och Umeå kring 50e plats på topp 500-listan över världens snabbaste datorer. Under några år med lägre anslag från Vetenskapsrådet har pengarna gått åt till driften, och Sveriges snabbaste forskningsmaskin, NSCs Cray T3E, har åkt ner under 200e plats.

I sommar, när alla bygger pc-kluster samtidigt, klättrar Sverige antagligen en bra bit upp på skalan. Faran är att utvecklingen stagnerar igen.

- De här svägningarna får inte bli för kraftiga, det är inte bra för forskningen, säger Anders Ynnerman.

Vetenskapsrådet är den överlägset största finansiären av forskningens högpresterande maskiner. I år fördelar myndigheten 45 miljoner kronor, och kommer förmodligen att lägga motsvarande summor åtminstone de kommande tre åren.

Bakom hörnet väntar nästa teknikskifte: resursdelning över nätet, det som vanligen kallas grid computing. Så småningom ska kanske de svenska superdatorcentren kunna samköra sina resurser över universitetsnätet Sunet. Förebilden är det amerikanska Distributed Terascale Facility, DTF, ett amerikanskt nät av superdatorer med en investering på en halv miljard kronor i ryggen. Den ska nå en kapacitet på 11,6 Teraflops nästa år, genom att koppla ihop superdatorkluster vid fyra amerikanska universitet i ett nät som klarar 40 Gbit/s. Sunet har visserligen långt ifrån den kapaciteten, men de flesta är ense om att den dagen när de svenska klustren börjar prata med varandra inte är långt borta.

Fakta

SUPERDATORER Hur snabba är de?
 
*
Hur snabb ska en dator vara för att få kallas superdator? Definitionen är flytande, och utvecklingen går fort. En tio år gammal superdator för miljontals kronor är långsammare än en vanlig persondator idag.
 
* Det vanligaste sättet att jämföra superdatorer är med hjälp av särskilda testprogram. Det dominerande programmet heter Linpack. Testvärden i Linpack är grunden för den topp 500-lista över superdatorer som förvaltas av www.top500.org.
 
* Den snabbaste datorn idag presterar 35 teraflops, 35 miljoner miljoner flyttalsberäkningar i sekunden. Den långsammaste på topp 500-listan klarar 94 gigaflops, 94 miljarder flyttalsberäkningar varje sekund. En modern pc klarar gott och väl en gigaflops.

Av: Niklas Dahlin
Mejla reportern

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Startsidan

Bara ett parti vill sluta 
sälja svenska vapen

Bara ett parti vill sluta sälja svenska vapen

Sommarens blodiga konflikter gör frågan till vilka länder Sverige ska exportera vapen het. Och partierna är överens – utom ett. 3 kommentarer

”Låg risk att de får tag på svenska vapen”

Risken att svenska vapen faller i terrorgruppen IS händer i Irak är minimal. Det uppger ISP.

Här är Nevs nya Saab

Här är Nevs nya Saab

Eldrivna 9-3 vill vara en familjebil. Om den kommer i produktion. 13 kommentarer

Bomba i google

Hacket som alltid ger
grönt ljus för bilisterna

Forskare har enkelt tagit sig in i trafiksystem och trådlöst ändrat trafiksignalerna.

Tuffaste bilbanan öppen

Tuffaste bilbanan öppen

GRAFIK Testbanan Astra Zero utanför Borås hårdtestar bilarna. Vd:n: Vi kan skapa vilka trafikscenarier som helst.

Så här byggs Förbifart 
Stockholms bergtunnlar

Så här byggs Förbifart Stockholms bergtunnlar

GRAFIK Första spadtaget för den nya motorvägen runt huvudstaden är taget. Vägen kommer till stor del att ligga i tunnel, som ska drivas med traditionell borra och spräng-teknik. 49 kommentarer

Pulverspriten på gång

Öppna låset med mobilen

Nytt hänglås öppnas via Bluetooth.

Annons
ABB:s betydande teknikgenombrott

ABB:s betydande teknikgenombrott

Gasblandning gör ställverket mer miljövänligt. Betydande genombrott, enligt ABB. 10 kommentarer

Nokias plan för att slå Ericsson i 5g-kampen

Forskarna på Nokia och Ericsson tävlar om att dominera 5g, nästa mobil­standard. 13 kommentarer

”Googles glasögon viktiga för 5g”

Nokias Lauri Oksanen räknar med att mobilerna spelar en mindre roll för utvecklingen av nästa generations mobilnät. 2 kommentarer

Nokia tappar på 4g-marknaden

Nokia faller till fjärde plats på världsmarknaden för 4g-system. 2 kommentarer

DEBATT
”Fixa kompetens själva 
– vänta inte på skolan”

”Fixa kompetens själva – vänta inte på skolan”

DEBATT. Om företagen ska få arbetskraft med rätt kompetens måste de själva börja lära upp unga, enligt bland andra Johan Söderström, vd ABB och Åke Svensson, vd Teknikföretagen. 2 kommentarer

Efter storbranden: ”Kan 
nog rädda 90 procent”

Efter storbranden: ”Kan nog rädda 90 procent”

Sågverket Karbenning startar provsågningar av virke som skadats i den stora skogsbranden. 8 kommentarer

DEBATT
”Trafikledningen ett värre problem”

”Trafikledningen ett värre problem”

REPLIK Ett långt större orosmoment än ERTMS är tekniksatsningen att byta ut all tågtrafikledning. Ett miljardprojekt som framstår som mycket riskfyllt för tillförlitligheten. 6 kommentarer

”Tekniska barriärerna måste rivas i Europa”

REPLIK En tågoperatör ska kunna köra ett godståg från Borlänge till Milano utan att byta lok vid varje gränsövergång. 1

”Rädda punktligheten och spara 35 miljarder”

DEBATT. Det nya signalsystemet som ska införas på Södra stambanan och på Malmbanan hotar både passagerartrafiken och Sveriges import och export. 26

Nasa säkra: Stoftet 
från annat solsystem

Nasa säkra: Stoftet från annat solsystem

Sju partiklar av okänt ursprung har lyckats detekteras av rymdsonden Stardust. Enligt forskare vid den amerikanska rymdorganisationen Nasa kommer de inte från vårt solsystem. 16 kommentarer

Skaparen: Förlåt för 
popup-annonserna

Skaparen: Förlåt för popup-annonserna

Ethan Zuckerman ber om ursäkt för internets största plåga. 8 kommentarer

Tysk vindby provar jättebatteri

Feldheim är självförsörjande på vindel. Nu ska man testa att lagra el i Europas hittills största batteri. 58 kommentarer

Assange: Nu ska jag 
lämna ambassaden

Assange: Nu ska jag lämna ambassaden

Efter två år på Ecuadors ambassad i London kan Julian Assange vara på väg därifrån. 56 kommentarer

Assange kräver garantier

Wikileaksgrundaren vill ha löfte att han inte utlämnas till USA. 4 kommentarer

DEBATT
En konsekvens av Boverkets förslag till nya regler blir att många kommuner och byggherrar i tvingas sänka sina ambitioner.

”Boverket hindrar oss bygga energisnålt”

Vi behöver byggregler som driver utvecklingen framåt, inte att medelmåttighet får sätta standarden, skriver Conny Pettersson, vd Swedisol. 22 kommentarer

Världens dyraste 
bil på auktion

Världens dyraste bil på auktion

Ferrari från 1963 är den dyraste bil som någonsin sålts på auktion. 9 kommentarer

Ladda mobilen snabbare

Ladda mobilen snabbare

Med en ny metod kan mobilen få sex timmars samtalstid efter 15 minuters laddning. 26 kommentarer

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Undrar du också om Snömannen är hittad? Och hur stark är den nya Supertejpen? Anmäl dig till Teknikrevyns nyhetsbrev så får du veta! 1 kommentar

Topplista

Senaste quizen

Alla våra quiz
Svenskt rymdbolag satsar på rymdturism

Svenskt rymdbolag satsar på rymdturism

Kiruna ska bli centrum för rymdresor. 2

Europas hetaste laddbara bilar

Europas hetaste laddbara bilar

Minibil tar förstaplatsen.

Här är varannan chef kvinna

Här är varannan chef kvinna

-Vi tjejer har blivit peppade att våga oss på chefsrollen, säger Anna Le Moine, på Ramböll. 1

Havsbakterier möjlig energikälla

Havsbakterier möjlig energikälla

Bakterier med ett särskilt pigment kan absorbera stora mängder koldioxid. 3

Här är nya Flappy Bird

Här är nya Flappy Bird

Nguyen tillbaka med nytt spel. 2

Maxar livet med multisport

Maxar livet med multisport

ABB-ingenjörerna Petra och Niclas Lestander satsar på träning. Och barnen hänger på. 1

Hämtar energi ur djupet

Hämtar energi ur djupet

Turbin ska omvandla havsströmmar till elektricitet. 17

Ny bok om DC-3

Ny bok om DC-3

TEKNIKHISTORIA. – Svenskarna satt på parkett och spanade på de sovjetiska stridskrafterna.
Det berättar Christer Lokind, tidigare svensk underrättelseofficer, som har skrivit en egen bok om DC-3-affären. 4

Slutrullat för Volvo XC90

Slutrullat för Volvo XC90

Efter 12 år och 636143 tillverkade bilar upphör produktionen av Volvo XC90. 10

Rolls Royce slår rekord

Rolls Royce slår rekord

Försäljningen skjuter i höjden. 3

Kommunistlyx till salu

Kommunistlyx till salu

Ordförande Maos vän köpte sig en Mercedes Pullman 600. Nu säljs den på auktion i originalskick. 8

Mer byggmaterial kan återvinnas

Mer byggmaterial kan återvinnas

Rapport: Byggsektorn borde kunna bli bättre på att återvinna material. 1

Smarta klockor på Googles konferens

Smarta klockor på Googles konferens

Nu tar sig nätjätten in i fler prylar. 12

3d-skrivare tar plats i skolan

3d-skrivare tar plats i skolan

Elever skriver ut sina egna hus.

”Jag vill göra skillnad”

”Jag vill göra skillnad”

Politisk veteran och snart nybliven ingenjör, Yvonne Ruwaida sadlar om. 18

jobb175 st

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Den liftande roboten

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se