Sverige bygger billiga datormuskler

Annons
KLUSTER I år skjuter de svenska forskarnas superdatorresurser i höjden. Fyra av sex stora centrum bygger ut samtidigt. Det blir möjligt tack vare den billiga klustertekniken. Och behovet är närmast omättligt.

Superdatorer har alltid varit maskiner med ett mystiskt skimmer omkring sig. De har bott i hemlighetsfulla källare, kräver vattenkylning och sköts med kärlek och expertkunnande av allvarliga människor med specialverktyg. Datorerna är inte bara kraftfulla, utan även vackra, med en lång tradition av exklusiv design.

Expertkunnandet krävs fortfarande, men de andra villkoren förändras snabbt. Klustren, billiga nätverk av vanliga persondatorer, har blivit så pass mogna att den akademiska världen kan ta steget fullt ut. Specialverktygen ersätts av buntband. Klimatkontrollen blir en digital termometer från Biltema. Datorhallarna packas fulla av vanliga bokhyllor i trä med rader av grå burkar. Linköping, Umeå, Lund och Göteborg bygger kluster i superdatorklass under 2002.

Nationella superdatorcentrum, NSC, i Linköping driver redan flera pc-kluster. De används bland annat av SKF, Saab och för universitetens grundforskning. Att klustren är så slagkraftiga idag beror inte minst på att tekniken åker snålskjuts på konsumentmarknaden, vars pc-processorer är billiga och fortfarande sjunker snabbt i pris. I konventionella superdatorer sitter oftast specialiserade och mycket dyra processorer, som det inte alltid är lönt att uppgradera när de blir omoderna.

Den Cray-1 som köptes till Saab 1982 för arbetet kring Jas var den tidens mest kraftfulla maskin.

- Men den hade bara en fjärdedel av beräkningskapaciteten hos den bärbara dator jag har idag, konstaterar Anders Ynnerman.

För Anders Ynnerman, föreståndare för NSC, hör detta till vardagen. I fikarummet står redan flera utsorterade maskiner från centrumets tioåriga historia utställda.

I år bygger NSC ett kluster av 400 pc kring ett mycket snabbt nätverk. Det ska ersätta den Cray T3E som tidigare varit centrumets flaggskepp. Det är en maskin av traditionellt snitt: tre sobert svarta skåp, avancerad vätskekylning och hög tillförlitlighet. Ändå är den
hopplöst omodern, och går i pension i år. Att ersätta med kluster är billigt. Det är också enkelt att uppgradera dem i framtiden.

Centrumet Lunarc i Lund driver högpresterande datorer för Lunds universitet. Här har ett pc-kluster med 64 processorer byggts för att förstärka resurserna för kemi, fysik och mekanik. Det hade funnits utrymme för en ännu större anläggning, men Björn Roos, professor på institutionen för teoretisk kemi, vill skynda långsamt.

- Vi kommer att bygga ut gradvis efterhand som trycket ökar, eftersom vi hela tiden vill ha de senaste processorerna.

Universiteten har ofta svårt att få pengar till högpresterande datorer, men klustertrenden har ändrat villkoren. För så lite som 10 000 kronor per processor kan institutioner ha egna maskiner.

- Kluster är framtiden, åtminstone för våra tillämpningar. Stora maskiner är visserligen något stadigare systemmässigt, man måste ju få någonting för att betala tio gånger så mycket. Men de är inte konkurrensmässiga, säger Björn Roos.

Trycket att bygga ut vid landets superdatorcenter kommer från användarna, forskarna vid svenska universitet och högskolor, som har ett stort uppdämt behov. Under ett par år har utbyggnaden stått stilla, och de maskiner som finns allmänt tillgängliga genom Vetenskapsrådets fördelningskommitté SNAC är ständigt överbokade.

- Det akademiska behovet är oändligt, och gränsen för de kommersiella parterna sätts snarast av företagens ekonomiska situation, säger Anders Ynnerman.

Hur bra de svenska resurserna står sig jämfört med andra nationers varierar kraftigt över tid. Tidslinjen är en ryckig figur med branta toppar och djupa dalar. 1997-1998 låg NSC, KTH och Umeå kring 50e plats på topp 500-listan över världens snabbaste datorer. Under några år med lägre anslag från Vetenskapsrådet har pengarna gått åt till driften, och Sveriges snabbaste forskningsmaskin, NSCs Cray T3E, har åkt ner under 200e plats.

I sommar, när alla bygger pc-kluster samtidigt, klättrar Sverige antagligen en bra bit upp på skalan. Faran är att utvecklingen stagnerar igen.

- De här svägningarna får inte bli för kraftiga, det är inte bra för forskningen, säger Anders Ynnerman.

Vetenskapsrådet är den överlägset största finansiären av forskningens högpresterande maskiner. I år fördelar myndigheten 45 miljoner kronor, och kommer förmodligen att lägga motsvarande summor åtminstone de kommande tre åren.

Bakom hörnet väntar nästa teknikskifte: resursdelning över nätet, det som vanligen kallas grid computing. Så småningom ska kanske de svenska superdatorcentren kunna samköra sina resurser över universitetsnätet Sunet. Förebilden är det amerikanska Distributed Terascale Facility, DTF, ett amerikanskt nät av superdatorer med en investering på en halv miljard kronor i ryggen. Den ska nå en kapacitet på 11,6 Teraflops nästa år, genom att koppla ihop superdatorkluster vid fyra amerikanska universitet i ett nät som klarar 40 Gbit/s. Sunet har visserligen långt ifrån den kapaciteten, men de flesta är ense om att den dagen när de svenska klustren börjar prata med varandra inte är långt borta.

Fakta

SUPERDATORER Hur snabba är de?
 
*
Hur snabb ska en dator vara för att få kallas superdator? Definitionen är flytande, och utvecklingen går fort. En tio år gammal superdator för miljontals kronor är långsammare än en vanlig persondator idag.
 
* Det vanligaste sättet att jämföra superdatorer är med hjälp av särskilda testprogram. Det dominerande programmet heter Linpack. Testvärden i Linpack är grunden för den topp 500-lista över superdatorer som förvaltas av www.top500.org.
 
* Den snabbaste datorn idag presterar 35 teraflops, 35 miljoner miljoner flyttalsberäkningar i sekunden. Den långsammaste på topp 500-listan klarar 94 gigaflops, 94 miljarder flyttalsberäkningar varje sekund. En modern pc klarar gott och väl en gigaflops.

Av: Niklas Dahlin
Mejla reportern

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Startsidan
Troll bil

Det kaxiga bilbygget som gick åt skogen

TEKNIKHISTORIA. Myndigheternas motstånd blev för mycket, och ett av 1950-talets mer nyskapande bilprojekt stoppades innan det ens börjat rulla ordentligt. 14 kommentarer

Digitalradio Gripen

Försvaret: DAB stör vår miljardinvestering

Övergången till marksänd digitalradio försvårar Sveriges nya samarbete med Nato. 72 kommentarer

Flottan skjuter en
svärm av drönare

Flottan skjuter en svärm av drönare

Amerikanska flottan har testat att skjuta iväg en hel svärm av drönare som skyddar eller attackerar på egen hand.

Nya detaljerna 
om den hemliga 
grafen-lampan

Nya detaljerna om den hemliga grafen-lampan

En långlivad led-lampa med grafen har fått stor uppmärksamhet. Nu avslöjas fler detaljer om tekniken. 5 kommentarer

Strömpulsen gör 
motorhuven mjuk

Strömpulsen gör motorhuven mjuk

En bil kör på en fotgängare. Men personens huvud slår i en huv som hunnit bli mjuk. 32 kommentarer

Krockskydd i ny aluminiumford får toppbetyg

Fords nya version av den lätta lastbilen F-150 får toppbetyg i USAs trafiksäkerhetsmyndighets krocktest. 9 kommentarer

De fyra kedjestumparna ska lödas ihop till kedjeringen på ritningen.

Veckans gåta:
Löd ihop en kedja

Hur ska den cirkulära kedjan lödas ihop med minimal arbetsinsats?

Annons
Drönare, Värmdö

Här skickas reservdelarna med drönare – på Värmdö

Fattas ett oljefilter eller ett tändstift? Bilserviceföretaget Mekonomen testar drönare för att leverera lättare förbrukningsvaror till kunder. 49 kommentarer

Kingdom Tower

Så här får man upp vatten i skyskrapan

TEKNIKFRÅGAN. Inte lika enkelt som i höghus. Ny Tekniks läsare förklarar. 5 kommentarer

SENASTE TEKNIKNYTT
Tricket hittar försvunna 
mobilen – omedelbart

Tricket hittar försvunna mobilen – omedelbart

TEKNIKSVEPET. Här är ett urval av de senaste tekniknyheterna. 6 kommentarer

Vindkraft

Vindkraft tredje största kraftslaget

Den svenska vindkraften byggs ut snabbt. 223 kommentarer

Reningsteknik

Reningsteknik ger fler felfria kretsar

Svensk vattenreningsteknik ska nu testas vid tre världsledande centra för nästa generation chipfabriker.

Tomas Arvidsson

Sökes: 7 000 ingenjörer

Trots den senaste tidens varsel behöver många teknikbolag fortfarande rekrytera ingenjörer. Det visar Ny Tekniks unika kartläggning. 50 kommentarer

Veteranen är eftertraktad

Järnvägsexperten Tomas Arvidsson ett hett villebråd på arbetsmarknaden.

Löneökningarna sätter fart – men inte för alla

Ökade löner förra året, visar statistik. 7 kommentarer

Tåg

Sågningen: ”Trafikverket vet inte hur spåren mår”

Sågningen: ”Trafikverket 
vet inte hur spåren mår”

Den svenska järnvägsorganisationen är i sämre skick än väntat, visar en statlig utredning. ”Delar i nulägesbeskrivningen överraskar”, säger infrastrukturminister Anna Johansson. 43 kommentarer

Järnvägsentreprenörerna: Trafikverket måste få kontroll

Men branschen vill inte se ett förstatligande. 7 kommentarer

Han har lösningen på tågproblemen

Han har lösningen på tågproblemen

Professor Jan Lundberg har tagit fram 14 koncept för hur framtidens underhåll och livslängd av spårväxlar kan förbättras. 23 kommentarer

Svävtåg sätter nytt fartrekord

Svävtåg sätter nytt fartrekord

Ett japanskt magnetsvävtåg satte på torsdagen nytt hastighetsrekord med 590 km/h och planerar öka till 600 km/h nästa vecka. 16 kommentarer

Bränslecell för bil klarade 5600 km i veckan

Bränslecell för bil klarade 5600 km i veckan

En bränslecellstack på 100 kW avsedd för bilar har i en testbädd genomfört lastcykler som motsvarar en körsträcka på 5600 km i veckan. 51 kommentarer

Bankens garanti: Vi 
fyller tanken med sol

Bankens garanti: Vi fyller tanken med sol

El kan skapas i Kista och som sedan tankar elbilar någon annanstans. Entreprenörsbolaget Solelia har väckt internationell uppmärksamhet. 24 kommentarer

Fickparkering

Hur fickparkerar jag bilen säkrast?

TEKNIKFRÅGAN. Ge besked i Ny Tekniks Teknikfråga. 10 kommentarer

Vindkraft

Vindkraftpark stoppas

Det blir ingen vindkraftpark vid inloppet till Göteborgs hamn. 14 kommentarer

Selfie

Kamerakluster
fixar super-selfies

Uppstickaren: Minikameror öppnar för högupplösta bilder. 6

Topplista

Senaste quizen

Alla våra quiz
Match i Bundesliga

Partikelnivån avgör matchen

Höga koncentrationer sätter ner fotbollsproffsens prestanda. 2

Appland

Plattformen där vem som helst kan öppna webbutik

33-LISTAN. Appland: Inte bara Google kan sälja digitalt innehåll.

Alcatels routrar gör Nokia farligare

Alcatels routrar gör Nokia farligare

ANALYS. Nokias köp av routergiganten tvingar Ericsson tillbaks till ritbordet.

Maja Fjaestad

Så ska internet bli feministiskt

Hon leder feministisk delegation på global cyberkonferens.

ai

AI kliver in i Sverige

Amerikanskt företag ser strategisk marknad. 11

Moores lag

Gordon Moore om sin lag: Mer korrekt än jag kunnat ana

Nu är det det 50 år sedan Gordon Moore formulerade sin berömda lag. 5

Chefen sänkte sin lön med 7 miljoner

Chefen sänkte sin lön med 7 miljoner

KARRIÄR. Chefen sänkte sin lön – för att höja personalens. 5

Universals robot

Ketchupeffekt för dansk robot

Kunderna har tvekat. Tills nu. 7

Selfiepinne, Apple

Apple förbjuder selfiepinnar

Inga stänger på konferens. 3

It

Sverige på bronsplats i it-mognad

Oroande slutsats är att it-gapet mellan rika länder och utvecklingsländer ökar. 11

Arg man på jobbet

Orättvisa på jobbet kan göra dig sjuk

KARRIÄR. Både chefer och medarbetare blir påverkade.

De smygregistrerade sina gäster

De smygregistrerade sina gäster

Nu inleder Länsstyrelsen tillsyn. 11

jobb189 st

Utvalda jobb inom forskning och innovation

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Varutransporter i underjordiska rörsystem

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se