En ny upptäckt av franska forskare gör det möjligt att se i förväg när ett epileptiskt anfall är på väg.

- Vi har testat metoden på 23 patienter med svår epilepsi, berättar Michel Le Van Quyen, forskare vid sjukhuset Pitié-Salpêtrière i Paris.

- För alla utom en kunde vi se tydliga varningssignaler flera minuter innan anfallet började. Mediantiden var sju minuter i förväg.

Epileptiska anfall kommer praktiskt taget alltid som en blixt från klar himmel, utan att den drabbade märker något i förväg. Ordet epilepsi, som är hämtat från grekiskan, betyder just "tagen med överraskning".

Flertalet epileptiker kan hålla anfallen borta genom att ta medicin regelbundet. Men för 30 procent av dem fungerar inte medicinerna.

Några få av dessa kan opereras, men för de allra flesta finns det idag ingen effektiv hjälp. För dem är epilepsin ett svårt handikapp. Eftersom anfallen kan komma när som helst, får de till exempel inte köra bil.

Ett epileptiskt anfall är en elektrisk urladdning i hjärnan, och ger därför tydligt utslag på en vanlig EEG-kurva (EEG är en metod där man mäter hjärnans elektriska aktivitet, i allmänhet via elektroder som är fastsatta utanpå huvudet).

Däremot kan man inte på en vanlig EEG-kurva se när ett anfall är på väg, inte mer än högst några sekunder i förväg. Försök att bearbeta EEG-data med konventionell matematik har inte heller gett några resultat.

Forskarna på Pitié-Salpêtrière fick därför idén att istället använda icke-lineär matematik, ett nytt slags matematik som bygger på kaosteorin.

- Det är en analysmetod som går ut på att hitta dolda samband bakom en skenbar röra av information, förklarar Michel Le Van Quyen, som själv inte är läkare utan specialist på signalbehandling och kaosteori.

- När vi analyserade EEG-data med denna metod fick vi fram nya kurvor. Och där ser man en klar förändring flera minuter innan anfallet börjar.

- Vi blev överraskade av att förändringen syns så tydligt!

Förenklat uttryckt kan man säga att forskarna för varje patient har tagit ut en bit av EEG-kurvan som de vet representerar normalläget, när inget anfall pågår eller är på väg. Denna får sedan glida över resten av kurvan.

På så sätt kan man rita en ny kurva, som visar skillnad eller likhet med normalkurvan. Så länge normalläge råder ligger värdena i den nya kurvan runt 1. Ju större skillnaden blir, desto djupare dippar kurvan.

Fram träder en ny kurva för varje patient, där anfallet syns som en djup vågdal. Och där kurvan tydligt böjer av neråt ett antal minuter innan anfallet börjar.

Hur många minuter innan varierar från patient till patient, och det varierar även för samma patient om man följer flera anfall.

- Uppenbarligen kommer anfallen inte så plötsligt som man har trott, säger Michel Le Van Quyen.

- Våra resultat tyder på att de föregås av ett övergångsstadium. Nu ser vi inte bara blixten, utan också perioden innan när åskmolnen samlar sig.

På Pitié-Salpêtrière finns en observationsavdelning för patienter med svår epilepsi. Under 1-2 veckor vistas dessa patienter i speciella observationsrum, där man bland annat dag och natt följer dem med videokameror och registrerar deras EEG.

Det handlar om patienter som har täta anfall och där mediciner inte hjälper. Om undersökningarna visar att deras epilepsi är koncentrerad till en liten del av hjärnan, och att denna del inte rymmer några viktiga funktioner, kan det vara möjligt att operera dem så att de blir kvitt sina anfall.

Det är data från ett antal av dessa patienter som forskarna har analyserat.

Vissa av patienterna som behöver extra noggranna EEG-mätningar, får under observationstiden ett antal elektroder inopererade i hjärnan.

Forskarna började med att studera data från dessa patienter. Det var på så sätt de kunde dra sina första slutsatser om ett förstadium till anfallet. De publicerades för två år sedan, och ungefär samtidigt kom tyska forskare fram till liknande resultat.

Med sina nya resultat, som publicerades för en månad sedan i tidskriften Lancet, går forskarna från Pitié-Salpêtrière ett steg längre.

Nu visar de att metoden fungerar lika bra med vanlig EEG, där elektroderna är fästade utanpå huvudet.

- Vi har lyckats visa att det går att förutsäga ett anfall med vanlig standardutrstning, säger Michel Le Van Quyen. Det öppnar vägen till en bred användning.

Bara att kunna få förvarning om ett anfall skulle innebära en stor fördel för människor med svår epilepsi. De skulle inte behöva riskera att när som helst överraskas av ett anfall, utan kunde förbereda sig genom att ställa bilen vid vägkanten, kliva upp ur simbassängen och så vidare.

Men dessutom, betonar Michel Le Van Quyen, öppnar det möjligheter att i framtiden kunna förebygga anfallen.

Kanske med nya, snabbverkande mediciner. Eller kanske genom att stimulera någon punkt i hjärnan med svag elektrisk ström; försök med detta på råttor pågår i USA med lovande resultat.

- En möjlighet är att patienten har en elektrod fast inopererad i hjärnan, och att denna både registrerar och kan avge elektrisk aktivitet, säger Michel Le Van Quyen. Den skulle både känna av när anfallet är på väg och kunna bryta det i tid.

- En annan möjlighet är en anfallsvarnare, som skulle kunna se ut ungefär som en freestyle.

Parisforskarna har redan kontakt med flera medicintekniska företag, som börjat fundera på hur prototyperna skulle kunna se ut.

Men det krävs också mycket mer grundläggande forskning, understryker Michel Le Van Quyen:

- Det kommer att ta flera år innan det kan bli några konkreta resultat för patienterna, säger han.

Michaël Lecas är patient på observationsavdelningen. Han får anfall praktiskt taget varje natt, då han vaknar och får svåra konvulsioner. Det leder till att han sover alldeles för lite och ständigt är trött.

Nu är han inne för en undersökning, som ska avgöra om han kan opereras för att bli kvitt anfallen.

- Jag vet att det tar tid innan man kan få förvarning om anfallen, säger han. Men för oss patienter innebär den forskningen ett stort hopp.