Alain Connes, stjärnmatematiker. Foto Kaianders Sempler

2001 års Crafoordpris,
500 000 dollar, går till den franske matematikern Alain Connes "för hans inträngande arbete inom teorin för operatoralgebror och för att han varit en av grundarna av den icke-kommutativa geometrin". Connes anses vara en av de fem skarpaste matematikerna i världen.

Icke-kommutativ geometri är ett nytt forskningsfält. Det handlar om matematiska system där a gånger b inte är samma som b gånger a, utan där det spelar roll i vilken ordning operationer genomförs. Ett icke-kommutativt exempel ur levande livet är när man sätter på sig strumpor och skor på morgonen. När man sedan klär av sig på kvällen måste man, som alla vet, först ta av sig skorna innan man kan ta av strumporna.

Icke kommutativa geometrier har på senare tid visat sig användbara för att lösa problem inom kvant- och partikelfysik. Connes arbeten antyder också möjligheten att bevisa ett av matematikens mest berömda olösta problem - Riemann-hypotesen för zäta-funktionen. Zäta-funktionen har att göra med talteori och hur primtalen är fördelade.

Alain Connes, född 1947, är utbildad vid Ecole Normale Supérieure i Paris. Han är professor i matematik vid Institut des Hautes Études Scientifiques i Paris och professor i analys och geometri vid Collège de France. Han sitter också med i en rad länders vetenskapsakademier.

1982 fick han Fields-medaljen - matematikens nobelpris. Sedan dess har han sopat hem praktisk taget alla internationella utmärkelser som finns. NyT