Kontsevich och Witten har utvecklad en revolutionerande ny matematik för att beskriva olika geometriska företeelser. Deras metoder kan bland annat användas inom fysiken för att lösa svåra matematiska problem inom strängteorin.

Strängteorin innebär att universums allra minsta beståndsdelar utgörs av extremt små, vibrerande strängar. För att beskriva strängteorin krävs att många extra dimensioner ingår i beräkningarna, något som pristagarna har underlättat. För den insatsen får de dela på en kvarts miljon dollar.

Sunyaev har studerat universums allra mest extrema processer. Han beskriver den kosmologiska bakgrundsstrålningen, som härrör från händelser vid universums födelse.

Och han försöker förklara varför hur strålningen och materien klumpar ihop sig och bildar galaxhopar och galaxer. Han har även byggt teoretiska modeller för hur svarta hål slukar all materia i sin närhet, samtidigt som de strålar ut kraftig strålning. För det får han en kvarts miljon.

Crafoordpriset inrättades 1980 som ett komplement till Nobelpriset. Priset delas ut av Kungliga Vetenskapsakademien till forskare som gjort grundläggande insatser inom astronomi, matematik, biovetenskap geovetenskap samt ledgångsreumatism.

Det senare på grund av att prisets instiftare, Holger Crafoord, led av just detta. Holger Crafoord är uppfinnare av den konstgjorda njuren och grundare av Gambro.