Helrenoverad masugn ger rätta flytet

2015-12-02 12:12 Fredrik Karlsson  

LULEÅ. Masugnen är själva hjärtat i stålproduktionen. Men hjärtat var slitet efter dygnet-runt-jobb i 15 år. Efter en helrenovering av masugnen flyter produktionen igen.

Glöden som syns från masugnen ger en vink om temperaturen där inne. Annars syns inget från utsidan av den process som med 2 200 graders värme förvandlar malmpellets, koks och tillsatsämnen till råjärn hos SSAB i Luleå.

För 100 år sedan hade Sverige 120 masugnar. I dag finns tre, ­varav SSAB har två mindre i Oxelösund och en i Luleå som är landets största.

– Här på kontrollskärmarna syns när tågen kommer från Malmberget med pellets. 8 000 ton varje dag, förklarar platschefen Nils Edberg när vi står i kontrollrummet som övervakar produktionen i och kring masugnen.

Hela det pc-baserade styrsystemet infördes i samband med renoveringen av masugnen. Två operatörer per skift håller uppsikt över masugnen, som är i gång dygnet runt, varenda dag.

Masugnen producerade 31 miljoner ton tackjärn under de 15 år den var i drift. Det gjorde den trött och sliten. SSAB drabbades av stopp i stålproduktionen. Alltför ofta var det något som behövde fixas med masugnen.

– Största problemet var att vi under de senaste åren tvingades stanna och starta om ugnen då och då och det mår den inte bra av. Vi hade stora problem med vattenläckage, säger Patrik Midebjörk, enhetschef råjärn och den som basar över masugnen.

Kylplattor i det slutna kylsystemet hade sprickor och släppte in vatten. Kylplattorna behövde definitivt bytas ut – innan problemen blev akuta.

– Då bestämde vi att genomföra en helrenovering av masugnen och därmed ett stopp i hela produktionen i tre månader. Stoppet gav oss också möjlighet att genomföra en del andra arbeten i vårt produktionsflöde, säger Nils Edberg.

Den totala investeringen var i miljardklassen. Masugnen var den största delen men under stoppet byttes även stålverkets två LD-ugnar ut, en slags ugnar där järnet görs till smidbart stål genom att färskas. Kaminrören till konvertrarna hade suttit sedan 1970-talet och riskerade även de att orsaka störningar i form av vattenläckage. Dessutom togs ett nytt släcktorn till koksverket i drift för att klara framtida utsläppskrav då maxgränsen för stoftutsläpp sänks.

Vad var största utmaningen med renoveringen av masugnen?

– Det är komplext i sig att byta delar i en befintlig anläggning och vi var tvungna att hitta ett tids­effektivt sätt att göra det på, säger Nils Edberg.

Vad var svårigheterna under själva arbetet?

– Att hitta ett säkert sätt att ut­föra arbetet på. Tidsperioden vi hade på oss var pressad och det var mycket folk som jobbade på olika nivåer med att samtidigt riva ut gammalt och installera nytt. Totalt var mer än 600 entreprenörer inblandade bara på masugnen.

Kylplattorna har fått en lite annan design där de svaga punkterna förbättrats för att hålla bättre och masugnen har satts i gång igen. Patrik Midebjörk är nöjd med driften sedan återstarten 9 september.

– Det har fungerat väldigt bra och vi får ut järn i en jämn och fin takt, säger han.

När vi lämnar masugnen berättar Nils Edberg att man hittade några felkopplingar i början men han ser det som normala uppstartsproblem och tycker även han att det var en smidig återstart. Han framhåller att samtliga renoveringsprojekt inneburit förbättrad arbetsmiljö och varit bra för miljön med minskade stoftutsläpp.

Så nu lär det dröja innan nästa stora renovering hos SSAB i Luleå.

– Masugnen räknar vi med ska hålla i 20 år, säger Nils Edberg.

 

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev om automation!

SSAB:s renovering

  • Produktionen stoppades 1 juni–9 september.
  • Total investering var i miljard­klassen.
  • Masugnen har fått nytt koltegel, kylplattor, varmblästerledning, tapphallsfilter, styrsystem och renoverat gasnät.
  • Två nya LD-konvertrar har installerats. Det är en slags ugnar där järnet görs till smidbart stål genom att färskas. Ugnarna har också nya kaminrör, tippmaskineri, el och automation.
  • Koksverket har fått ett nytt släcktorn. Med det ska SSAB klara utsläppskravet på stoft­utsläpp som senast 2016 ska ligga på nivåer under 25 gram stoft per ton koks.

Detta är en masugn

  • Masugnen matas med malmpellets, koks och tillsatsämnen.
  • I masugnens inre är temperaturen 2 200 grader. I smältreduktionsprocessen förenas malmens syre med kol.
  • Het blästerluft möter malm och koks. Processgas släpps igenom medan smält järn droppar ned. Renad processgas används som energikälla i den övriga produktionen. Gasen, kolmonoxid och koldioxid, stiger uppåt medan råjärnet samlas upp nertill. Slaggen skiljs av från råjärnet som sedan lämnar masugnen och går vidare i produktionen för att bli stål.

Fredrik Karlsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt