Försämrad säkerhet ger bättre marknad för sopsugen

2016-02-03 05:00 Johan Tollgerdt  
Jonas Törnblom, marknadschef på Envac.

Soporna sugs iväg med en fart av 60 kilometer i timmen. Effekten skapas med hjälp av undertryck. En teknik som förfinats genom åren.

Idén till sophanteringen tog man från början som en utveckling av sin dåvarande centraldammsugare. På den tiden hette företaget Centralsug.

– Kunde man suga damm så borde man kunna suga sopor. Så resonerade man då, berättar Jonas Törnblom, marknadschef på Envac i Stockholm.

1961 installerade Centralsug den första sopsugen i världen på Sollefteå sjukhus som fortfarande hjälper att snabbt få bort kontaminerat sjukhusavfall.

– I anläggningen, som är i drift än i dag, finns fortfarande många originaldelar från början av 60-talet.

Dagens Envac-system är dock mer avancerat.

När soppåsen har slängts i sopnedkastet faller den ned i underjorden, en ventil öppnas och påsen åker sedan i ett underjordiskt rörsystem iväg till en uppsamlingsterminal där de trycks ihop. Sugeffekten kommer av att fläktar i terminalen ger ett undertryck i rörsystemet som påsarna transporteras i. Farten uppgår till uppåt 60 kilometer i timmen.

Det underjordiska sopsugsystemet används gemensamt för all slags avfall – matavfall, tidningar och papper, plastförpackningar och restavfall – men i separata flöden.

Även om det svenska företaget har 36 försäljningskontor i 22 länder går utvecklingen mot en underjordisk sophantering långsamt.

Men med problem med försämrad säkerhet i världen tror företaget att behovet av sopsugen kan tillta.

– Det är inte omöjligt och vi följer noggrant dagens säkerhetsproblem, säger Jonas Törnblom och påpekar att sopsug är en komplex affär.

– Att installera ett sopsugsystem kräver ofta ett samarbete mellan kommunen och fastighetsägare som snarast kan jämföras med fjärrvärme/fjärrkyla. Dessa tekniska lösningar är ofta beroende av finansiellt starka kommuner.

Han uppger att många kommuner runtom i världen säger sig vilja installera Envacs sopsug. Men att ett argument de möter är att det ofta anses bli för dyrt att gräva i det offentliga rummet.

– Men våra driftskostnader är betydligt lägre, säger Jonas Törnblom.

Johan Tollgerdt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt