Runtom i världen finns 14 varningscenter som följer aktiviteter på solens yta och gör prognoser för solstormar. Ett av dem ligger i Lund, vid Institutet för rymdfysik. Men det är bemannat av ett fåtal personer, främst dagtid, som också bedriver forskning. Systemet är inte tillräckligt, anser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

– Vi behöver ett varningssystem som är aktivt dygnet runt. Vi på myndigheterna behöver kunna kontakta någon en lördag, på natten, på julafton, säger Emmelie Andersson, rymdvädersamordnare på MSB.

MSB samarbetar nu med myndigheter och organisationer inom EU och i USA för att utveckla bätre system och stöd till aktörer vid ett skarpt läge. Men när det kan vara på plats är oklart.

Senare i vår väntas solen nå maximum i antal solfläckar, något som inträffar i cykler omkring vart elfte år. En kraftig solstorm kan framkalla elektriska fält på jordytan och skada elsystem och elektronik. Solstormar kan också störa navigationssatelliter och kortvågsradiokommunikation, vilket gör alla samhällsfunktioner som är beroende av el eller tidssynkronisering sårbara.

Kraftiga solstormar inträffar ofta, men det är sällan de når jorden. Senaste tillfället var på 1920-talet när samhället såg helt annorlunda ut. Därför saknas konkret kunskap om hur en kraftig solstorm kommer påverka till exempel elförsörjning, transporter och andra viktiga samhällsfunktioner.

Ett annat problem är att det finns stora osäkerheter i prognoserna om solstormar. Satelliten Ace är placerad 1,5 miljoner kilometer från jorden, vid den så kallade Lagrangepunkt 1. Den registrerar solvindar och kan med säkerhet varna när en extrem solstorm är på väg mot jorden, men bara med cirka en halvtimmes varsel.

– På den tiden hinner man inte göra någonting. Vi skulle bland annat behöva ha mätningsutrustning längre ut för att få mer information och kunna göra säkrare prognoser, säger Emmelie Andersson.

Vid solfläcksmaximum ökar risken för solstormar, men inte nödvändigtvis för kraftiga solstormar.

– Vi kan ha de riktigt kraftiga solstormarna vid andra tillfällen, säger solforskaren Henrik Lundstedt vid institutet för rymdfysik i Lund, en av dem som bemannar varningscentret.

Han anser att solforskarna har en bra möjlighet att ett par veckor i förväg upptäcka om en solstorm är på väg att utveckla sig.

– Jag skulle vilja ha en satellit på baksidan, för att få mer observationer.

I en risk- och sårbarhetsanalys från slutet av förra året använde MSB ett scenario där samhället med ett par dagars varsel fick en varning om att en stor solstorm kunde vara på väg. I analysen tar Svenska Kraftnät beslut om att stänga av elförsörjningen i Stockholm, Göteborg och Malmö under två dygn trots vinterväder och minusgrader, för att skydda systemet.

Scenariot säger något om hur osäkert det är vilka följder en stor solstorm kan få för elnätet. I Sverige är två av tre transformatorer av en typ som är tålig mot geomagnetiska strömmar som solstormar ger upphov till. Nyligen har Svenska kraftnät börjat kräva att aktörer som vill koppla in sig i stamnätet ska ha en transformator av den tåliga typen.

– Den klarar att stå emot geomagnetisk ström på 200 ampere i tio minuter. Geomagnetiska strömmar kommer oftast i kortare pulser, säger Stefan Arnborg, ansvarig för solstormsfrågor på Svenska Kraftnät.