Nytt försök med KTH:s homogenmotor
Av: Lars Anders Karlberg
Publicerad 30 april 2009 08:45
18 kommentarer
"Illa faciet – hon ska göra det", säger Mikael Hellgren på KTH om den nya Eco Marathonbilen Aurora som ska tävla med en helt ny motorkonstruktion på racerbanan Lausitz i Tyskland nästa helg.
Auroras projektledare Kjell Hellgren har fortfarande hopp om att den unika HCCI-motorn ska fungera hela vägen. Här visar han stolt upp Aurora vid avtäckningen på KTH på onsdagen. (Foto: Lars Anders Karlberg).
Aurora är gjuten i samma form som förra årets KTH-bil Spiros. Men materialet i kaross och chassi är inte kolfiber och expoxylim utan hampa och sojabönsolja, vilket gör Aurora komposterbar. (Foto: Lars Anders Karlberg)
Inget fel på intresset för den mattsvarta skönheten.
Det här är grundprincipen för en motkolvs/homogenmotor. Gå in på den här länken för att se hela förloppet. http://www.nyteknik.se/multimedia/archive/00025/Se_grafiken__S__fung_25008a.swf
Mikael Hellgren
Läs mer
Mikael Hellgren travesterar Karl IX:s bevingade ord om sin son Gustaf Adolf – ”Ille faciet – han ska göra det” och håller tummarna för attHCCI-motornska hålla hela vägen denna gång.
- Om HCCI-motorn håller så blir vi först i världen med en sådan konstruktion, säger Mikael Hellgren, projektledare för Aurora-teamet på KTH.
Men det hänger också på bilens totaltvikt.
Aurora liknar förra årets KTH-bil Spiros. Den är gjuten i samma form men har en helt ny självbärande, komposterbar kaross av hampa och sojaolja.
Problemet är att den är tung, tyngre än en traditionell gjutning med kolfiber och expoxi. Och bilen får inte väga mer än 160 kilo totalt.
- Vi lättar allt som lättas kan och hoppas att vi slipper kasta ut motorn, säger Mikael Hellgren till Ny Teknik.
Spiros missade innovationspriset
Aurora axlar manteln efter förra årets KTH-bil Spiros, som vann pris för snyggast och mest genomarbetade design men missade det väntade innovationspriset för sin nykonstruerade mottrycksmotor.
Spiros skulle ha slagit världen med häpnat med en HCCI-motor som komprimerar luft-bränsleblandningen så hårt att den självantänder och inte behöver tändstift.
Förbränningen sker då samtidigt i hela blandningen, vilket ger hög verkningsgrad och praktiskt taget inga utsläpp av sotpartiklar och kväveoxider.
HCCI-motorn var ett högriskprojekt som inte räckte hela vägen. Spirosteamet tvingades plocka ur HCCI-motorn och montera in reservmotorn från Honda mitt i tävlingen - och man hade inte förberett sig för ett så snabbt motorbyte.
- I nya Aurora ska vi klara ett motorbyte utan krångel - om det behövs, säger Mikael Hellgren när han visade upp Aurora för "världspressen" på onsdagen. Se bildspelet här.
KTH-utvecklad motkolvsmotor
Grundkonstruktionen i HCCI-motornär en encylindrig tvåtakts motkolvsmotor med två kolvar som klämmer ihop bränsle-luft-blandningen i en cylinder från två håll.
Kolvarna sitter på var sin vevaxel som snurrar åt olika håll. På det viset tar rörelserna i motorn ut varandra och vibrationerna försvinner.
Men KTH-motorn har något som andra motkolvsmotorer inte har – två extra kugghjul.
Det är KTH-professorn Hans-Erik Ångström har lyckats fasförskjuta kolvarnas rörelse med två rörliga kugghjul placerade mellan vevaxlarnas kugghjul. På så sätt kan man styra kompressionen.
Hans-Erik Ångström har tagit patent på sin konstruktion och bildat bolaget HCCI Technology tillsammans med Tom Whitlock och Midroc New Technology, som står för kapitalet.
Fakta Shell Eco Marathon
Reglerna:
Reglerna är enkla – konstruera ett fordon som färdas så långt som möjligt på en fast mängd bränsle. Stort utrymme lämnas åt studenternas fantasi och kreativitet.
Prototype Class:Strömlinjeformade fordon med extrem aerodynamik. Nästan alla har tre hjul.
Urban Concept Class:Mer lik vanliga bilar – men fortfarande pyttesmå. Fyra hjul, bagageutrymme, riktiga dörrar, lyktor, bromsljus, blinkers och tvåkrets bromssystem.
Åtta tillåtna bränslen:
95 oktanig oblyad bensin, motorgas (LPG), syntetisk diesel (GTL), biodiesel (FAME), etanol, vätgas och solceller.
Shell Eco Marathon 2009:
Från och med i år körs Shell Eco Marathon på den endast åtta år gamla racerbanan Euro Speedway Lausitz i östra Tyskland, cirka 10 mil söder om Berlin och 5 mil norr om Dresden.
Tidigare höll man till på Nogarobanan i södra Frankrike.
200 lag från 29 länder i Europa, Nordafrika och Asien tävlar. 58 lag tävlar i Urban Concept-klassen och 142 i prototypklassen.
Tävlingen:
Särskilda inspektörer fyller på bränsletanken vid start och mäter kvarvarande bränsle vid målgång.
Prototypfordonen ska göra åtta varv på maximalt 51 minuter med en genomsnittshastighet på omkring 30 kilometer i timmen. Max fyra försök. Banans längd 3,2 kilometer.
Stadsbilarna kör sju varv på maximalt 53 minuter. Banans längd är 3,173 kilometer. Stadsbilarna måste göra tre depåstopp på vardera 10 sekunder för att det ska likna stadskörning.
Bränslehistoria:
1985: Vid den första tävlingen körde alla bilar på 97-oktanig bensin.
1989: Alla bilar körde på 98 oktan.
1990: Första dieselmotorn i Shell Eco Marathon.
1999: Första bilarna med motorgas LPG.
2003: Första bilarna som kör på vätgas, solenergi och biobränslen.
2006: En etanolbil vinner för första gången förbränningsmotorernas Grand Prize.










Kommentarer
18 kommentarer Sortera: Äldsta överst