Sten Jonsson har presenterat sin konstruktion för både växeltillverkaren Cogifer i Örebro, Banverket i Borlänge och SL i Stockholm. Efter den här vintern hoppas han äntligen på napp.
Han har lösningen på tågeländet
Av: Lars Anders Karlberg
Publicerad
3 februari 2010 16:16
127 kommentarer
Senaste av Matte2 13 februari 2010 02:29
Han har löst tekniska problem åt SJ i över 50 år. Nu, som pensionär, har han tagit fram en växelkonstruktion som löser Banverkets och SL:s problem med snö och is.

Sten Jonsson visar en skalmodell av sin patenterade konstruktion som hindrar snö och is att blockera tågväxlarna.

Så här fungerar Sten Jonssons växelkonstruktion. Genom att svetsa eller nita en "läpp" av gummi eller annat fjädrande material på växeltungan, det vill säga den avsmalnande rälsbiten i en växelkonstruktion, täcks mellanrummet mellan växeltungan och rälsen. Den cirka sex meter långa rälsdelen i växeln byts ut mot en specialräls med ett bågformat liv där täckningsläppen förs in när växeln stängs.
Sten Jonsson har en lång karriär som konstruktör på SJ:s utvecklingsavdelning bakom sig. Han fyller 81 år i år men i full gång med sitt konstruktionsbolag Idéus Konsultteknik i Enskede.
- Jag har lösningen på Banverkets växelproblem, som orsakat förseningar och inställda tåg för både SJ och SL. Efter den här kalla och snöiga vintern kanske de äntligen lyssnar på mig, säger han till Ny Teknik.
Redan 2005 fick han patent på sin växelkonstruktion där en ”gummiläpp” täcker mellanrummet mellan växeltungan och rälsen och hindrar snö och isklumpar från att korka igen växeln.
- Jag uppvaktade då både Banverket i Borlänge och växeltillverkaren Cogifer Nordic i Örebro. Jag har också varit i kontakt med SL i Stockholm, men alla säger att de har andra lösningar.
- Jag antar att de omvärderar sin inställning efter den här hårda vintern, säger Sten Jonsson.
Tusen växlar i Stockholm
Enbart i Stockholm har Banverket ansvaret för uppemot tusen växlar för
fjärrtåg och pendeltåg.
När tågen kommer in i Stockholm faller stora isklumpar från tågens underrede ned i växlarna och fastnar.
De värmeslingor som finns i växlarna har bara kapacitet ned till en handfull minusgrader och klarar inte att smälta fotbollsstora isklumpar.
Isklumparna måste tas bort för hand och Banverkets folk hinner inte med. Så fort det kommer in ett nytt tåg och släpper snö och is på rälsen beckar växlarna igen på nytt.
De senaste dagarna har mängder av tåg ställts in. ”Trafiken har glesats ut”, som Banverket säger.
Hindrar isen från att blockera växeln
Sten Jonssons uppfinning hindrar is, snö och sten att fall ned mellan rälsen
och växeltungan.
Dessutom blir det lättare att sopa snö från växeln med Banverkets borsttåg eftersom ”gummiläppen” som täcker mellanrummet bara ligger några centimeter under rälshuvudet i stället för att borstarna ska nå ända ned till marken, nästan två decimeter under rälsen.
- Man kan också väva in elektrisk tråd i gummit för att hålla isen borta. Dessutom kan man blåsa växeln ren med tryckluft i ”röret” som bildas under täckningsläppen, säger Sten Jonsson.
Lövhalkan nästa utmaning
Hans nästa projekt är en uppfinning som ska lösa problemet med lövhalkan på
spåren.
- I dag kör Banverket med stora RC-lok med åtta borstar på varje sida. Jag har en lösning där det räcker med en borste. Då kan man köra med betydligt mindre rälsfordon, säger Sten Jonsson.
Fakta Så funkar det
Här
är länken till Sten Jonssons patent nummer SE 25561 (0203037-7).
Detaljer ur Sten Jonssons växelpatent.
Därmed hindras snö, is och makadam från banvallen från att hamna i växeln och omöjliggöra spårväxling.
Rälsdelen i Sten Jonssons växelkonstruktion är en specialräls med ett bågformat liv där täckningsläppen, av gummi eller något annat fjädrande material, ryms när växeltungan förs in mot rälsen när tåget ska växla spår.
Ny Teknik Jobb
Nyheter/Fordon
- Meister flödesprodukter hos Kübler Svenska AB.Nu kan vi erbjuda ett komplett program flödesvakter, flödesmätare och flödesindikatorer från Meister Stömungstechnik gmbh.
- Ny prisvärd värmekamera, 19.950 sek.Kimo instrument lanserar Flir i5. Möjlighet att kostnadsfritt låna för utvärdering.
- PA, POM, PEHD, PP, PETP......är alla förkortningar på olika sorters konstruktionsplaster. Används till olika maskindelar.
- Circuit board plotter for inhouse prototyping.LPKF ProtoMat är den idealiska fräsmaskinen för högpresterande,analoga, digitala, RFapplikationer.
- Korrosionsfria växelmotorerHyCLEAN växelmotorer med enastående korrosionsbeständighet och tålighet mot kemisk/mekanisk påverkan
- Säkerhetslås för tuffa miljöer.Ett kraftigt och tåligt säkerhets och processlås som uppfyller högsta säkerhetskategorin för lås.
- Ny kombikylare MMC från KTR.En kombinerad kylare för olja, vatten och luft i samma enhet. Kombikylaren har sitt användningsområde särskilt i applikationer för mobil hydraulik.
- Biomedicinska patent.Vi har en bred kompetens på det medicinska området.
- Missa inte årets seminarium! För Dig som vill veta mer om Industriell Datakommunikation, välkommen att anmäla dig till vårt kostnadsfria halvdagsseminarium.
- Mitec Instrument.Vi levererar kompletta lösningar inom dataloggning och fjärrmätning.
- Annonsera »
- Se alla annonser »
- Skog och träingenjörer får bra jobb !Utbildningen är unik i Sverige just nu med distansmöjligheter och bredden i utbildningen från skog till färdig produkt.
- BiTA – ledande inom ITIL/ITSM/CobiT/MOF/ISO 20000Vi erbjuder kunskaps och kompetensutveckling som verkligen ger nytta och värde för deltagarna.
- ADVETA TeknikutbildningarEl, elektronik, behörighet, BB2,BB1, AB, automation mm, Stockholm, Göteborg, Malmö Distans/lärarledd
- Kundorientera på riktigt !Certifierad process- & verksamhetsutvecklare. Verksamhetsutveckling styrd av kundernas behov. Ny utbildning!
- Tekniska högskolan vid Linköpings universitet !Ny utbildning! Civilingenjör i medicinsk teknik.
- Lean Produktutveckling 7,5 hpNya kursstarter i vår på Chalmers Industrihögskola. Klicka här för mer information.
- Lär solenergiteknik!Ettårigt magisterprogram i solel, solvärme/pellets m.m. erbjuds av Högskolan Dalarna.
- NYTT OM BIOGASENS KLIMATNYTTA.Biogas från avfall ger 95% lägre utsläpp av växthusgas jämfört med bensin, visar forskning från LTH.
- Projektledaren i den agila processen. Seminarieserie i 5 delar - Start 29 mars.Behövs förarbete i agila projekt? Kommunicera lättrörliga krav. Kvalitet genom Lean - en projektledares perspektiv, Projektet är slut. Dags att hämta hem effekten, Agila projekt behöver också projektledas - fast på ett annat sätt.
- Läs mätteknik! Med utbildning i mätteknik får företaget jämnare kvalitet, bättre lönsamhet och nöjdare kunder.
- CAD Utbildning.Kurser i AutoCAD, Inventor, 3ds Max och SolidWorks till förmånliga priser.
- Utveckla nya produkter !Mekatronik suddar ut gränsen mellan maskin data och elektronik och skapar helt nya produkter.
- Utbilda dig inom LEAN Production!Kursen lär ut vad Lean innebär och vilka krav detta ställer på styrning och ledning av verksamheten.
- Annonsera »









Kommentarer
Senaste inlagd av Matte2 13 februari 2010 02:29 Sortera: Senaste överst
Äntligen!
Det vore ju underbart om sj ville förstå vad detta skulle betyda för alla som använder sig av järnvägstrafiken under vintertid när inget tycks fungera. Jag gillar iden!
Svar till E
Vad har SJ med saken att göra?
SvaraSvar till Sharpless
SJ äger lite spårbitar här å var, men deras växelvärmare verkar ju fungera till skillnad från banverkets, så några problem på SJ:s spår har jag aldrig sett.
SvaraSvar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Att du inte har sett några problem med SJ:s spår beror väl på att de inte äger några spår som det bedrivs trafik på? SJ har ingenting med saken att göra. SJ kör tåg, Banverket sköter infrastrukturen.
SvaraSvar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Inga värmda växlar fungera under 8 grader och inte mot isklumpar som faller ned mellan rälstunga och räl
SvaraSvar till Sten Jonsson
Lyssna inte på Sv.. han tror alltid han vet bättre än människor med grym erfarenhet.
SvaraSvar till Fråganf
Nja, nu fanns de lite mer story bakom de än så. För ett par år sedan var de ännu mer problem med växlarna än vad de är i år. Och då var ett av problemen att växelvärmarna haverade vilket i sin tur berodde på sättet de strömförsörjde dem på, SJ hade inte samma problem på sina egna spår
SvaraSten Jonsson:
"Inga värmda växlar fungera under 8 grader"
säker? Och varför?
"isklumpar som faller ned mellan rälstunga och räl"
Det är sant, men ett likande problem finns även med gummiduks lösningen om en isklump skulle hamna under duken, exempelvis om de faller från ett tåg i fart eller via isbildning. Förvisso mer osannolikt, men kan rimligen inträffa.
mrr:
Om du inte har något vettigt att säga, knip igen.
Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Var äger SJ spår?
SvaraSvar till Sharpless
Ett "Företag" av SJ´s storlek ligger trögheten på Politiska beslut, utredningar ställer nämligen både ost o mjölk på det så kallade bordet ..
SvaraSvar till Sharpless
Huvudkontoret befinner sej ofta så långt ifrån Verksamheten som möjligt .. passera 4 Advokater , Pass o Körkort i ... Receptionen / skriv på ett tysthets löfte o vänta i ytterligare 7 tim. - Politik har den speciella förmågan , att få folk att Vänta !
SvaraSvar till Magnus
Lite bangårds spår. Tidigare ägde de även lite strödelar ute på stambanan, hur mycket spår de äger idag vet jag inte. Poängen var iaf att SJ strömförsörjde sina växla på ett annat sätt än banverket.
SvaraSvar till Sharpless
Tågen skall komma och gå i tid
SvaraSvar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Haha.. det svaret från dig var så oerhört förutsägbart!!!
SvaraKnip käft själv!
Svar till mrr
Ahh! Konstruktivt! ;-)
SvaraSvar till Inge Särskrivning
Har länge studerat Svs taktik.. så fort någon kritiserar honom ger han ett agressivt svar. Tyckte han förtjänade likadant tillbaka. Konstruktivt nej inte så mycket.
SvaraSvar till mrr
Håller med dig.
SvaraSvar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Om du nu menar på 90-talet när du säger "ett antal år sedan" så kan jag hålla med dig. I dagens läge finns inte SJ, Dom bytte namn till SJAB när de blev ett vinstdrivande och konkurrensutsatt företag. De små spåravsnitt du kanske menar är vid depoerna, men där äger depåägaren infrastrukturen.. t.ex. Bombardier, Swemaint, Euromaint osv. Borträknar man små industrispår så är den största infrastrukturförvaltaren efter Banverket Inlandsbanan, som även är en tågoperatör. SJAB kör tåg, precis som många andra operatörer som Veolia, Tågab, Tågkompaniet... och sen har vi en drös godsoperatörer. Alla dessa drabbas av detta problem, så att bara skylla och skälla på SJAB visar att man inte är insatt nog i ämnet.
SvaraSvar till Lokförare
Tänk att man slagit sönder de fina statliga verken med oförvitliga och skickliga tjänstemän: Postverket, Televerket, Statens järnvägar m fl och gjort motbjudande aktiebolag av dem.
SvaraF ö håller jag med Nils och mrr. (Sv är en mångtyckare, larvpotta, räknenisse, tråkmåns och en arg jävel.)
Det var bättre förr. Fruktansvärt mycket bättre.
Svar till Falukorv med senap och lök
Håller absolut med dig. Dessa statliga verk fungerade dessutom som mycket starka beställare, vilket då "tvingade" fram nya tekniska innovationer hos de privata företagen som levererade utrustning till dessa staliga verk!
SvaraSvar till Sharpless
SJ frontar kunden och borde uppmuntra banverket o andra att satsa på teknik för att uppfylla vad kunderna vill ha.
SvaraSvar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Vad menar du med att SJ strömförsörjde sina växlar på ett annat sätt? Jag tror inte du vet vad du pratar om.
SvaraSer bra ut men....
hur är det med hållfastheten på den bågformade rälsen? Det ser lite vekt ut, för en amatör som mig. Tåg är ju ganska tunga.
Svar till Lunta
Om du tror att figuren är måttenlig så är bilden endast en figur för patentet
SvaraSvar till Lunta
Mja, någon rimlig proportionalitet bör nog finnas även i en patentfigur. Det skall ju fungera i praktiken också. Men idén med att bygga in växeltungorna är bra. En alternativ lösning kan kanske vara någon bälgliknande konstruktion.
Svarakostnad
Ett problem med denna lösning är väl att hela växeln måste bytas ut. Hade varit en smartare lösning om man bara kunde justera befintlig. Blir no dyrt som satan att byta ut alla sveriger 10000växlar.
Svar till Maj Växelman
Jovist, men kan vi fixa till de hårdast trafikerade sträckorna så är mycket vunnet.
SvaraSvar till Silver
Det behöver inte bytas hela växel utan endastbytas ut den del som blir special och befintlig tunga kompletteras med fjdrande tunga för minus 30 grader som finns
Svarasnö
Vad händer när snön lägger sig ovanpå den där gummitätningen då?
Trycker den inte ner gummit så at snön/vattnet kan tränga in?
Mår gummi så bra av kyla?
Har ingen material kunskap men mår verkligen gummi bra av att böjas och bändas när det är kallt ute?
Han borde satsa på en lösning som enkelt går att fästa på befintlig räls och tas bort igen när den inte behövs.
Svar till Andreas
Du har all möjlighet att göra det själv :)
SvaraSvar till Andreas
Gummi är ett av de materialen som lämpar sig bäst att använda i situationer med kraftig temperaturvariation.
SvaraSvar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Nja, Det var en gummi-o-ring som förorsakade Challengerhaveriet på grund av att den varit utsatt för nattfrost i florida (typ -1grader) Så gummi är inte oproblematiskt i kyla.
SvaraSvar till Maj Växelman
Varför inte Kevlar då. Det är otroligt hållbart. Annars finns det gummiliknande plaster som är väldigt slitstarka. Jag tror problemt är lätt att lösa bara vilja finns...
SvaraSvar till TT
Under denna "skyddslist" kan man sedan blåsa in varmluft, ungefär som man gör/gjorde i lumpen när de höll fordon varma och torra.
SvaraSvar till Maj Växelman
Det du beskriver är en grav förenkling. Det var inte gummits egenskaper som sådant som var problemet i låg temperatur, utan hur bränslet påverkade gummit vid temperaturen. Gummi är fortfarande ett av materialen som klarar temperaturförändringar bäst.
SvaraSvar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Där har du nog fel, bränslet påverkade inte alls eftersom det var SRB, solid rocket boosters, dvs fastbränsle och det kom aldrig i beröring med o-ringarna. Det var enbart kylan som fick oringarna att tappa elasticitet och började läcka varvid heta gaser kunde tränga igenom med haveri som följd.
SvaraSvar till Maj Växelman
Det är "lite fel" att säga bara "gummi". Det finns ganska många olika gummityper, tex neoprengummi, nitrilgummi, naturgummi, silikongummi osv.
SvaraTa t.ex. bildäck.
Bildäck består av en "mix" av olika gummityper för att kunna uppnå eftersträvandsvärda egenskaper såsom god elasticitet vid kyla och hög friktion.
Ett vinterdäck har t.ex. en gummiblandning som är mycket mera elastisk vid sträng kyla än gummiblandningen som finns i ett sommardäck.
Men sommardäckets gummiblandning har en mycket längre livslängd vid sommartemperaturer jämfört med det mjukare vinterdäckets gummiblandning osv osv.
Precis som du säger så var det enbart kylan som påverkade O-ringarnas elasticitet i Challengerhaveriet, eftersom just dessa O-ringar var tillverkade av en gummisort som inte kunde behålla sin elasticitet tillräckligt bra vid aktuell temperatur.
Signatur Sv är lite rolig, han kommenterar väldigt ofta även om sådant han inte riktigt har någon förståelse för.
Svar till Berra
gummmikunskap
SvaraGummi har flexibla egenskaper ned till vs som brukar benämnas Tg (glass temperatur) då det antar mer kristallina egenskaper. Challenger om jag inte missminner mig använde sig av en fluorgummi variant som i standardutförande börjar tappa sin elasticitet redan vid +5°C
Men det finns andra gumikvaliteter somhar Tg ned mot -60°C Ex. varianter av silikongummi
Svar till Berra
Det var en bra förklarande beskrivning av gummit. Trevligt när det kommer sakliga debattinlägg emellanåt iaf. Sv- verkar onekligen spendera mycket tid här med bloggreklam.
SvaraSvar till Maj Växelman
Nej snarera -200 grader, den satt på en tanke med flytande syre eller liknande.
SvaraSvar till Benke
Nej, O-ringen som inte höll tätt vid Challengerhaveriet var inbyggd i den ena av två stycken fastbränsleraketer, som användes som starthjälp då rymdfärjan lyfte. Fastbränslerakten var tillverkad i sektioner, och de olika sektionerna tätades vid den tidpunkten med två stycken O-ringar då haveriet inträffade. Efter olyckan så omkonstruerades hela konstruktionen så att man dels valde ett bättre O-ringsmaterial som bättre tålde kyligt väder utan att förlora i elasticitet, men också att man satte in ytterligare en O-ring, så att man då tätade med totalt tre stycken O-ringar efter varandra! Men inte nog med det, man fyllde även utrymmet mellan mellan två av O-ringarna med ett material som skulle börja expandera och täta ytterligare om heta gaser av någon anledning skulle börja läcka in mellan O-ringarna! Den nya konstruktionen blev helt enkelt superbra jämfört med den tidigare. Sedan dess så har man heller inte haft några sådana läckageproblem!
SvaraTesta ett gäng växlar i verkligheten först.
Moder natur är en satkärring tyckte Murphy.
Svar till Murphy's law
Precis!
SvaraDet är bara att testa live right now!
Inget att vänta på.
Ser ju klockrent ut!
Finns säkert någon intrimningsdetalj kvar men det är ju uppenbart att dagens lösningar inte fungerar för modern trafikering av räls.
Jag tycker vi sparkar banverkets ledning, tar in lite unga ingenjörer i ledningen och får fart på tågsverige igen!
Svar till Tomas
Ingen fara, Banverket läggs ju ner 1 april. I Trafikverket är det en annan ledning, men jag gissar att den inte består av "unga ingenjörer".
SvaraNot invented here
Sanna mina ord den här uppfinningen kommer aldrig att se dagens ljus, i alla fall inte i Sverige. NOT INVENTED HERE du vet...
Svar till Cynikern
Hade alla lyssnat på tråkmånsar som du har vi fortfarande levt i grottor och hyddor.
SvaraKommer säkert att fungera...
...ett tag, tills snö och is ändå letar sig in i utrymmet under gummitungan och blir fullständigt ogjörligt att få bort utan att ta loss tungan helt och hållet.
Ibland är verkligheten inte riktigt så enkelt att hantera från köksbordet heller.
Tak.
Istället för att bygga små rörliga tak över växeldelarna.
Varför inte bara bygga ett stort tak över hela växeln. Det måste vara en liten kostnad i förhållande till allt annat.
Små pittoreska växeltunnlar som dekorerar spåren.
Svar till Loke
Vind
SvaraSvar till Loke
Det hjälper ju bra mot is som kommer med tågen.
SvaraSvar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Om taket står emot vind och snötyngd måste det vara ganska robust, om sedan tåget spårar-ur kan det nog bli lite problem...
SvaraSvar till Martin
Nåja, det borde inte bli mer problem än om tåget spårar ur vid vilken annan tunnel som helst. Men visst kan det säkert blåsa in en del snö, man får la göra dem lite längre bara, och med lutande sidor, det borde lösa de flesta situationer. I de andra fallen är man inte värre ute än man är idag. Men det blir ju en del underhåll förstås...
SvaraKommer verkligen isen med tåget? I så fall är lösningen ännu enklare. Sätt el-värmare på de ställen där det är isbildning på vagnarna...
Svar till Loke
Nej men seriöst, funkar det inte med el så är lösningen mera el. Brassa på ordentligt så skulle det antagligen lösa sig.
SvaraDessutom kunde växlarna konstrueras så att de är i "stängt" läge på båda sidorna när de inte används. Antagligen helt vansinnigt farlig sak att göra, men det skulle säkert minska risken för isbildning och spara energi för uppvärmningen...
Svar till Loke
Du får göra tunneln ganska skapligt lång om de inte ska komma in snö.
SvaraIs som faller från tågen är ett stort problem. Personligen är jag lite skeptisk till att värma upp tågen. Men att göra en tvättgrop där tågen passerar över i låg hastighet in till stationerna borde inte vara något större problem. Använda avisningsmedel som liknar de flygplanen använder. Spraya med högtrycksmunstycken upp från undersidan. Den stora fördelen är att man kan ha ett tråg för att fånga upp vätskan igen och återvinna allt som inte förbrukas.
Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Har inte många äldre tåg, som har störst problem med is/snö på fel ställen, en hel del elektronik på undersidan.
SvaraSvar till Loke
Istället för tak över växlarna kan man göra gropar, dit snö och is faller ner och i lungn och ro kan smälta eller tas bort.
SvaraEnklast är bäst
Själv tror jag inte alls på den idén. Alldeles för mycket rörliga delar. Enklast måste väl ändå vara att brassa på med mer el bara. Bort med värmeslingorna på 10 w eller vad de är de kanske har 100 w per meter till och med vad vet jag. Sen är det bara att trycka in en infravärme slinga på några 1000 w i varje växel. Det blir ju ändå väldigt lite effekt i det stora hela. Du behöver ju inte maxa dem jämt. Det är ju inte minusgrader hela året i sverige. Försök inte komma med några bortförklaringar om att 6kw infravärmare direkt på växeln inte skulle klara av att smälta stora isblock på några minuter...
Svar till Robert G
Kanske en ide, om man kan styra denna effekt så den är på när det behövs. Dock återstår ett "oförutsett" problem. Det är att vissa djur kan kanske tycker om värme, speciellt när det är kallt ute. Om det visar sig vara något problem kan det säker lösas på något sätt.
SvaraSvar till Robert G
Pb just nu är inte att tro eller inte på idén utan SJ vill snåla till och inte vill investera en enda krona för att hitta lösning. Samma eländet år efter år. Jag tycker att staten måste ta ställning och böta sj och banverket hårt för varje försening (minst 3X ersättning för drabbade resenärer + ersätning för uteblivna arbetsid..) precis som för energibolag efter gudrun och per. Energibolag (el) har nu skärpt sig och har investerat mycket i förbättring och felförbyggande för att slippa böter
SvaraSvar till rim
Det är helt rimligt att SJ inte vill investera en krona i infrastrukturen då denna inte är SJs ansvar. Det är Banverket som ansvarar för infrastrukturen med SJ endast är en tågoperatör som använder spåren. SJ kan inte göra mer åt problemen än trycka på hos Banverket.
SvaraSvar till Robert G
I Alaska så använder man sig av varmluft för att smälta snö kring växlarna. Detta styrs sedan efter behovet.
SvaraSvar till Edis
Funderade på luft också, om du säger det så fungerar det säkert jättebra i alaska men då har man ju en rörlig del som går sönder med tiden. Om den inte fryser fast när den är avstängd... ett infraelement är ju bara att brassa på hur mycket is det än ligger på den.
SvaraSvar till /j
sj och banverket är een enda kropp: sj kan inte fungera utan banverket och vice versa. Sluta leka fegis och bara lämna skulden på andra. Ta ansvar
SvaraSvar till /j
sj och banverket är en enda kropp. sluta vara fegis och bara lägga skulden på andra. sj har stort ansvar att tågen fungerar som det ska
SvaraSvar till rim
Banverket kan vist klara sig utan SJ
SvaraFörsening är inte normal vid snöoväder
SJ + banverket inte leva med myten att "det är normalt med försening" när det blir snöoväder. Vänta lite bara tills att de får starkare konkurrenter eller kundernas förbannelse, så att de blir tvungna att hitta lösning på noll tid
Svar till bool
SJ kan inte göra något åt problemet och övriga tågoperatörer har lika stora problem som SJ, så förloraen är inte ett enskilt bolag utan alla järnvägsföretag.
Svaratror inte det fungerar i längden
Om jag förstått rätt så kommer gummiflärpen att tryckas ner varje gånghjulen passerar, det innebär att is och snö söker sig ner under öppningen. Det håller kanske en stund men det kommer att bli ett helvete att rensa innuti när det blir för mycket skräp i hålrummet. Tror inte det kommer att fungera i längden och kan skapa värre problem.
Svar till Maj Växelman
Du kan ha rätt i det du säger. Men att lösningen kan behöva färbättras hindrar ju inte att lösningen kan vara ett steg på vägen mot att klara vinterväder
SvaraÅnglok
kör med ånglok i stället, så kan man blåsa ren växlarna med vattenånga, finns inga isklumpar som står mot det...
Svar till Kapten Stofil
Hur gör dom i Ryssland? Dom har ju mycket erfarenhet av vinter och brukar ha enkla lösningar på problem.
SvaraSvar till TEE
Om de inte kan växla kör de tåget bara rakt fram. Passagerarna har full förståelse för att tidtabeller inte måste följas.
SvaraDet är nog som i Afrika: Någon klev på bussen och frågade när den skulle avgå. Föraren stirrade på denne och svarade: - När den är full förstås!
Svar till Kapten Stofil
Skitbra idé! Vad gör det att tågresan tar mer än dubbelt så långtid?
SvaraSvar till /j
Det gör den ju redan, tar dubbelt så lång tid alltså! Om tåget går över huvudtaget...
SvaraSvar till Jurij
Bussen full, ja så var det på 70talet när jag var på Filipinerna, Thailand, Malaysia- Penang, Sri Lanka, Indien m.fl. länder
SvaraVissa tåg så sa de att man får vara glad om det kom ett ens.
5 timmars försening var normal ibland.
Om SJ kunnat se hur rälsens tjocklek(rost) nära havet såg ut då, så skulle inte en en dressin rullat där.
Fantastiskt att det funkade!
På med mer värme bara, enkelt. 5Kw per växel eller mer, tempstyrt givetvis.
Svar till TEE
De har mycket mera personal ute på bangårdarna som kontinuerligt borstar och hackar is men i Sverige så är det ju för dyrt med personal så det finns inte tillräckligt när vintern blir så vintrig.
SvaraJust nu informerar Banverket på sin hemsida att 1400 personer är ute och röjer snö och is i växlarna. Om de kör 3-skift för att täcka hela dygnet, så finns 467 man kontinuerligt för alla 6343 st viktiga växlar som redan är eluppvärmda. Det ger drygt 13 st växlar/person och skift. Inte undra på att de inte hinner med att hålla växlarna rena.
Svar till Matte2
Tillägg till föregående kommentar.
SvaraDet finns totalt 11428 växlar i Banverkets vård. Ska de borsta och hacka is i alla växlar, så får de drygt 24 växlar/person och skift. Med andra ord där ryker kafferasten och lunchrasten. :P
Svar till Matte2
kanske ett sätt att lösa problemet med galopperande ersättningar till arbetslösa. Med 200 000 som hackar blir det en hel del rensat.. problemet är att omfördela pengar frånarbetlöshetsunderstöd till att ersätta dessa
SvaraSvar till t
Med 200000 snö och ishackare, så blir det nog för mycket personal, som bara är i vägen för varandra. Men det blir ju gott om tid för fika- och lunchrast. ;)
SvaraSom sagt
Kommer säkert att fungera ett tag, tills snö, is och sand/grus ändå letar sig in i utrymmet under gummitungan och blir fullständigt ogörligt att få bort utan att ta loss tungan helt och hållet.
De som jobbat med liknande tätningsproblematik ser sannolikt det med en gång, därför nobben från Banverket/SJ.
Kameraövervakning OCH mera el
Lösningen är ganska enkel. Kameror är nämligen så billiga att man utan vidare kan sätta en kamera vid varje växel. Då kan man också skriva program som lär sig känna igen snö och is, och framförallt kan se om växeln når sina respektive ändlägen.
Om växeln är blockerad av snö eller is, brassa på med värme tills problemet är löst. Eller skicka ut någon som löser problemet.
För övrigt är det ju inte dumt att kombinera flera olika lösningar. För ensligt belägna växlar tycker jag att det låter ganska rimligt att bygga små tak över växlarna som tågen helt enkelt kör igenom. Men det lär ju bara vara en vettig lösning på platser där det tar tid att få dit någon som rensar växeln manuellt. Sverige har dock ett och annat spår i obygden, så kanske vore det inte en så dum idé.
Den här gummiflärpen tror jag däremot inte på.
Svar till Strutsman
Efter att ha jobbat lite perifert med problemet så tror jag att de hårda isklumparna ofta rasar från passerande tåg, typiskt vid en ryckig växel givetvis, varför ett tak kanske inte lser allt heller.
SvaraGummiflärpen är jag rädd kan vara till mera skada än nytta i vissa situationer.
Svar till Wino
En om an byggde lite ojämn räls en bit ifrån växlarna så att tåget tappar det värsta en bit innan kanske? Kanske med något slags automatik som reglerar mängden skakningar efter behov...
SvaraAnnars är jag nog för gropidén. Även om jag såg fram mot dalamålade små tåghus utspridda i landet.
Svar till Loke
Gropidén är lika enkel som genial.
SvaraMen om det är sant att isen kommer från tågen så hamnar ju saken i annan dager. Istället för "taktiska gupp" skulle man ju kunna tänka sig att man helt enkelt avisar tågen. Det är ju inte nåt supergalaktokosmiskt övermäktigt problem att skaka loss eller smälta bort is och snö från själva tågen. Inte bara på stationerna utan även det som eventuellt klibbar fast under färd.
Svar till Loke
En smart och kreativ ide
SvaraStorleken på problemet?
Min uppfattning är att problemet med växlar inte är fullt så stort som NyTeknik försöker få de att låta som. Vist har en hel del tåg blivit försenade i vinter, men de har varit betydligt mer problem med tåg och elledningar än växlar.
Vad de gäller snö som faller klarar de elektriska värmarna av i dagsläget utan problem, om de bara fungerar. De borde underhålla dem ordentligt. Isklumparna är en annan femma. Detta problem har flyget löst
Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Stort och stort. I Stockholm har Pendeltåg dagligen var inställda och försenade pga av problem med växlarna så räknat i antalet påverkade resenärer är problemet stort.
SvaraSvar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Du är långt från verkligheten med problemen
SvaraSvar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
"Min uppfattning är att problemet med växlar inte är fullt så stort som NyTeknik försöker få de att låta som"
SvaraFlytta till Stockholm får du se. Inte en dag det inte är problem med en växel någonstans.
Svar till Frusen Resenär
Något straff ska man väl rimligen ha om man flyttar/bor i "träsket". ;)
SvaraMer värme!
Om man skulle ha växlar som klarade minus 30 grader typ, hur mycket effekt skulle en sådan dra? De skulle förstås vara temperaturstyrda
Galen idé, luftkudde?
Att blåsa luft, med fläkt, drar vanligen inte så värst mycket energi. Att skapa ett luftflöde som håller borta snö och vatten torde inte vara omöjligt, kanske även mindre/mellanstora stenar. isblock är dock alltid svåra men detta problem är väl övergående när de flesta tåg numera är släta undertill?
Galen tanke som sagt men kanske?
Förslaget i artikeln, vad händer om en större isklump skakar loss och lägger sig på gummit över spåret? Nästa tåg som kommer krossar väl isen med en jekla kraft, ingen fara för olyckor då?
Snö och isgrop
Gör en stor grop under växeln, typ smörjgrop, dit snö och is faller och kan smältas eller tas bort i lung och ro.. Dyrt kanske men prioritera de viktigaste väklarna.
Svar till Tåg är svårt
Jag var också inne lite på samma spår :)
SvaraGör en liten järnvägsbro av spåret, som spänner lika långt som växeltungorna, kanske en halv meter ovanför banvallen.
Hittade den här bilden på wikipedia också om gasvärmda växlar:
http://en.wikipedia.org/wiki/File:Weichenheizung.JPG
Hoppas att banverket testar Sten jonssons mycket intressanta idé
En idé som ovan beskrivna är ju i det stora hela mycket enkel att testa!
Låt verkligheten sedan få "fälla avgörandet" om idéns hållbarhet!
Idén är ju som idé betraktad mycket bra, så avgörandet om dess hållbarhet eller inte borde alltså inte få avgöras enbart pga. en massa "tyckanden"!
Självklart så kommer det under "testperioden" sedan att visa sig att det finnas en del kvarstående "problem" som måste förbättras, men så är det alltid inom produktutveckling!
Därför är det också viktigt att INTE ge ett säkert omdömme om idéns hållbarhet efter en "testrunda" utan att uppfinnaren får en chans att ytterligare "produktförbättra sin idé!
En tanke som redan nu slog mig är att gummitätningen kanske även kan ha en annan viss positiv funktion, nämligen att den även får en viss isolerande funktion.
Isoleringen kanske blir så bra så att det elektriska värmeelementets värmande effekt då blir bättre (om växeln även är utrustad med elvärmare förstås).
Och då kan man ju spinna vidare...
...det kanske vore idé att värmeisolera större delar av växeln med typ fastvulkaniserat gummi av "porös typ"?
Vanligt naturgummi kan nämligen fastvulkas synnerligen hårt på stålmaterial! Chansen är då stor att det hela får en långvarig livslängd trots vibrationer, stora temperaturvariationer osv.
Det är alltid roligt och kul att få läsa om enskilda innovatörers tankar och idéer på lösningsförslag av samhällsviktiga problemställningar!
Lycka till Sten!
Svar till Lasse L
Citat från artikeln ovan:
Svara"- Man kan också väva in elektrisk tråd i gummit för att hålla isen borta"
Ja, där ser man! Denna information missade jag då jag "lite slarvigt" läste igenom den intressanta artikeln!
Stens idé om att väva in en elektriskt driven värmeavgivande tråd direkt i gummit är ju riktigt bra!
Enkelt och mycket vettigt.
Sten! Ta bra betalt för denna lösning. Som jag ser det blir det mycket svårt att efterlikna funktionen kontra kostnadseffektiviteten för "andra" sk. lösningar.
Detta håller!
Sälj annars idèn utomlands om dom som vanligt, ignorerar bra lösningar som tas fram av oss svenskar i Sverige.
Landet, som konstant kämpar mot ett allvarligt virus som heter Jantelagen..
Växlar i Moskva.
Hur fungerar växlar i Ryssland/Moskva ? Tåg och Metro verkar fungera där även vintertid.
Svar till Carol S
De skickar ut 500.000 babushkor med kvastar för att hålla växlarna rena.
SvaraSvar till Jerka
Jätteroligt... men det är inte det vi ska fokusera på utan se vilka möjligheter vi har eller kan anamma från andra.
SvaraSå, är det någon som är bevandrad med hur de gör i Ryssland?
Svar till Johan
Det finns arbetslösa och asylsökande och andra som inte förvärvsarbetar full tid.
SvaraHär Nisse, här får du en borste och en spade. Du ansvarar för växel B7, B8, C5, D11 och D12. Till vänster om dig finns Klas och till höger Ahmed. Frågor på det.
Svar till Jerka
vilket förklarar den låga arbetslösheten under sovjettiden
SvaraInte konstigt att vårt land ser ut som det gör !
Det är otroligt vad många självpåtagna experter det finnsa på allt i detta land. En del är så knäppa så man undrar vilken expertskola dom genomgått.Det är inte att undra över att det här landet håller på att havrera med en så stor klunga med självpåtagna experter som finns inom Sveriges gränser.
Svar till Gustaf Wasa
Det är väl positivt att någon bryr sig, det lär ju inte komma några frostsäkra tåg eller växlar från Spanien,Sydafrika eller Frankrike, det får vi nog själva stå för. Att vi sedan kanske underpresterar har andra orsaker!
SvaraSvar till Gustaf Wasa
Det är väl bra att någon bryr sig, för vi lär inte få några lösningar från Frankrike, Spanien eller Tyskland.
Svaraatt vi sedan kanske underpresterar har nog andra orsaker.
.
Kanske du har en bättre lösning?
Smart räls!
Jag tycker det verkar som om det är en veldigt bra rälskonstruktion, särskilt det där med gummi biten över tungan.
Eftertanke
Det finns tillfällen då det kan vara värdefullt även för den mest entusiastiska uppfinnare att luta sig tillbaka och ödmjukt ställa sig själv frågan;
"Varför har ingen kommit på det här tidigare?"
Det är faktiskt så att det är väldigt få tekniska framsteg som kommer ur rena snilleblixtar.
Svar till Wino
När jag var på besök vid Hallandsåsbygget som liten (strax efter problemen med Rhoca-Gil) undra jag varför dom inte fryste ner marken och fick svaret att det skulle bli för kostsamt. Flera år senare prövades metoden i stor skala vid just Hallandsås.
SvaraSvar till Hjalle
Och nu är du ledsen för att du inte fick nobelpriset, eller?
SvaraSvar till Wino
Hjalles inlägg visar väl mest att man inte behöver vara erkänd exper för att ibland kunna hitta en lösning.Ibland kan det vara bra med "friska ögon" som inte hunnit fastna i inkörda banor. Många har en benägenhet att avfärda nya tankar, tyvärr ofta för att de inte kommit på det själva, så "experter" de är.Tänk igenom, få se om du inte måste hålla med.
SvaraSvar till AL
Håller fullkomligt med dig!
SvaraDyr lösning, men fungerar.
En vidareutveckling på "smörjgroparna" vid växlarna är ju att bygga upp hela spårsystemet på stolpar som i tex New York.
Svar till Nicklas
Naturligtvis är "smörjgrop" en lösning, dvs till en del växlar
Svarakanske det går att göra en stor grop under där det kan falla
ned iskokor i. Syllar mm ska naturligtvis ha sina stöd men
däremellan ska vara öppet med lämpligt djup där botten
kan vara utformat så att det kan tas hand om det nedfallna. Fundamenten för syllar mm ska vara så
att de ej har plana ytor där klumparna kan bli kvar på.
Därmed bör sannolikheten att klumpar fastnar "i onödan"
pga att som nu rälsen ligger och gör "snöstjärnor" på
marken, dvs det som hamnar rälsen emellan blir kvar
osv. Bättre det skrapas ned i "smörjgropen" då
Svar till elvrer
Om jag hörde rätt, så sa någon på nyheterna att upp till 30 ton is m.m. kan fastna under tågsetet.
SvaraLåter mycket, även om det är sant så blir det svårt att lösa på kort tid vid en "typ smörjgrop eller annat"
Svar till Mer Växelvärk
trettio ton på en plats ja, men detta sprids efter spåren. Se själv från ngn perrong i väntan på tåg ,hur det ligger olika
Svarastora kokor emellan spåren ganska jämnt utspridda efter
hela vägen, om det gick att infoga foto här skulle jag kunna visa på bild hur det ser ut. Växlarna är under
samma tåg både innna o efter stationerna. Och de kan
kanske blir mindre "bombade" under den korta tid de
är under tågen än perrongtiden
växel
PU gummi är det enda rätta materialet.
isklumpar, problemet?
är det inte snarare vattnet som smälts ner i växelänkaget som är prolemet.
jag kan tänka mig att utan värme så kan det nog fungera men man får nog värre problem då pga. packad snö och is under gummit och då blir det ännu j**gare att rensa.
man skulle få problemen när temperaturen pendlar mellan +2 och -2 (vatten rinner in och fryser till på nätterna)
så länge man inte kan hålla vattnet borta så kommer växlarna att frysa.
en lösnig vore ju att man växlar oftare när det är extremkyla så kanske det inte skulle hinna frysa ihop.
(och behåller värmen i dem)
Svar till siseman
Nej det är ej vatten, läs tidningar och vad som är skrivet
Svarahärovanför. Jmf väder som får snö att bilda klumpar bakom
bilhjulen. Stora kokor som kan lossna lite här o var.
Tak över växlarna funkar ej, Du kan stå på ngn perrong o
vänta på tåg samt se klumpar emellan spåren oavsett
om spåren är fria eller under ( Sthlm C ) stationstak.
Många tåg och täta turer ger fler kokor osv.
Svar till elvrer
Du menar att, bara för att det står i tidningarna så är det sant.och vad menar du med skrivet härovanför?
SvaraJag jobbade själv på banverket på 70 talet och redan då hade vi problem med vatten som frysit under växlarna och jag lovar, det var inte roligt att rensa länkaget när det är som en bottenfrusen sjö.
iskokorna smälts av värmen i växlarna.
Ansvar !
Som kund köper jag vanligtvis en biljett av SJ för att ta mig från punkt A till B. SJ är självklart ansvarig för att jag kommer fram i tid ! Jag förväntar mig att dom kvalitetssäkrar sina medaktörer / leverantörer.
Jag är inte intresserad av ursäkter såsom banverket o dylikt. Bara att det fungerar !
säkrehet först
Det viktigast ar säkreheten, och jag trör inte att den nya idea med gummi täcke funkar som skrevs här. Det skådar inte att prova idean på ett prövnings ställ eller på ett bangård...
Ny typ av växel
En växel där tungan rör sig upp och ner istället för i sidled.
Jag vill royalty
Krångligt
Vad mycket problem man skulle slippa om man byggde tåg utan rörliga delar och tåg som inte behövde ha kontakt med rälsen.
http://byggmaglev.se/
Svar till Zerp
Den teknik jag tror kommer ersätta både räls och bilvägar är någon typ av repellerande magnetbana. Sedan kan något slags tåg som också kan ha gummihjul flyta fram på den plana rälsen med induktiv strömöverföring. I stället för växlar låter man helt enkelt linjärmotorerna dra lite i sidled. Det är nog ett projekt rätt långt in i framtiden men det borde gå att lösa med någon teknik.
SvaraFör övrigt vet jag inte om just växlarna på dagens magnettåg fungerar felfritt i snöoväder.
Norrland
Hur är växlarna konstruerade här uppe i norrland? Åker sällan tåg så vet inte med säkerhet, men har inte hört att det är vanligt med frusna växlar.
Svar till Lulebo
Finns väll inte så många växlar när ni endast har ett spår att välja på ;)
Svara