Fem regionala projekt tävlar om att få bygga den så kallade pionjärbanan – den första kommersiella spårbilsbananan i Sverige där folk ska få åka på riktigt och genom sitt intresse tala om för investerarna om det är en bra grej eller inte.

Från början var det bara fyra kommuner av totalt 29 intresserade som valts ut av regeringens utredare Kjell Dahlström och gått till final.

Läs Kjell Dahlströms utredning här.

- Men sedan tog Trollhättan mod till sig och ville vara med. Och de fick man, säger Hans Rode på Trafikverket.

Den sista oktober ska Trafikverket ge besked om vem som har det bästa projektet och sedan inleds en offentlig upphandling om tekniken.

De fem som tävlar om Trafikverkets gunst är Stockholm, Södertälje, Trollhättan, Umeå och Uppsala.

De närmaste veckorna ska de gå i närkamp med Hans Rode och Roberto Baudocco på Trafikverket och svara på fjorton kritiska frågor.

- Vi träffade Umeå förra veckan och Södertälje i morse. Nästa vecka blir det Uppsala, säger Hans Rode till Ny Teknik efter invigningen av utställningen.

Läs frågorna häroch bedöm dina möjligheter att få bygga pionjärbanan. Sidan

Favorit att få bygga pionjärbanan är projektet Via Academica i Stockholm.

Det är fastighetsbolaget Akademiska Hus och det kommunala transportföretaget SL som tagit fram ett förslag att knyta samman de tre forskningstäta högskolorna KTH, Karolinska Institutet och Stockholms universitet i det som kallas för Vetenskapsstaden där det finns 70 000 studenter och 10 000 forskare – som en mellanstor svensk stad.

Via Academica i grundutförande kostar 660 miljoner kronor. (se bilden här till vänster)

Det blir en 9 kilometer lång spårbilsbana mellan KTH, Fysikum, det nya Albanoområdet, Kräftriket, Universitetet och Lappkärrsberget med 17 stationer och 90 vagnar med 5 sittplatser i varje vagn.

- Lägger man till en miljard till kan man bygga ut Via Academica till Karolinska Institutet och den nya forskningsstaden på Norra Stationsområdet, säger Kjell Dahlström till Ny Teknik.

Han säger att spårbilskalkylen är den bästa av alla transportkalkyler som han har räknat på.

- Det är samhällsekonomiskt lönsamt. Till skillnad från Förbifart Stockholm som man inte ens vågat räkna på, säger han.

Kjell Dahlström är ganska säker på att det blir koreanska Vectus som vinner den kommande upphandlingen.

- Vectus tar hem det. Det kan jag säga nu när jag är pensionär. Vectus har testat sin teknik i svenska väderförhållanden sedan 2005 och har godkänts i Sverige för persontrafik. Det är viktigt, säger Kjell Dahlström.

Han berättar att när Vectus visade sin videofilm från förra vinterns testkörning i snö så bleknade de två konkurrerande spårbilsföretagen brittiska Ultra och holländska 2getthere.

De insåg att de inte kunde sälja sitt nuvarande system i Norden. Deras hjuldrivna vagnar klarar inte is, snö och halka. Då tappar de orienteringen.

Vectus vagnar drivs fram av platta linjärmotorer med statorn i spåret och rotorn under vagnen. De elektriskt aktiva kompenterna finns i spåret.

Se videofilmen från Vectus vintertest 2008.

Se videoklipp från premiärkörningen av Ultra-systemet på Heathrow i London.

Se bilder från2getthere, systemet som byggs i ekostaden Masdar City i Abu Dhabi.