(Uppdaterad version) Det var en leende försvarsminister som på lördagsförmiddagen tog emot pressen på regeringskansliet Rosenbad. Den svenska regeringen har nu bestämt sig för att satsa på att ta fram nästa generations Gripen (Super-Jas) tillsammans med Schweiz.

-Frågan har ju varit hur vi ska klara stridsflygsförmågan i framtiden. Nu har vi ingått en principöverenskommelse med Schweiz om en gemensam anskaffning som innebär att länderna kan anskaffa och driva ett kvalificerat stridsflygsystem till en lägre kostnad än vad vi hade tvingats betala om Sverige i stället anskaffat ensamt, sa Karin Enström (M).

Den svenska regeringen har bestämt sig för att skaffa 40-60 nya plan, medan Schweiz regeringen planerar köpa 22 plan.

Sveriges kostnad för anskaffning, vidareutveckling och vidmakthållande av dessa 40-60 plan uppgår i storleksordning till tre miljarder kronor i 30 år framåt, enligt Karin Enström.

Närmare än så ville hon inte precisera de olika utgiftsposterna. Sammantaget landar alltså den svenska beräknade kostnaden för anskaffningen på 90 miljarder.

Ny Teknik fick en egen kort frågestund med försvarsministern om anskaffningen:

Så livscykelkostnaden för 40-60 plan blir alltså 90 miljarder på 30 år?

-Det är jättesvårt att göra den där bedömningen. Som du vet måste man ju skilja mellan vad det kostar att anskaffa och att driva hela systemet och då är den bedömningen vi gör är att vi de närmaste åren måste betala tre miljarder per år i 30 år.

Säg att vi satsar på 50 plan, då blir det 1, 8 miljarder per plan ungefär. Är det rimligt att betala den summan för ett uppgraderat Jas-plan?

-Vi ska komma ihåg att vi har ett behov och att vi försöker möta det behovet för att få en bättra förmåga i framtiden. Och då har ju försvarsmakten analyserat om det finns andra alternativ och man säger då att nästa generations Gripen är det bästa alternativet och det är också ett kostnadseffektivt system och vi har ju nu också en part att dela kostnaden med, säger Karin Enström.

Hon uppgav i dag också att försvarsmakten redan reserverat medel för att modernisera Gripen-flottan. Ändå behöver regeringen skjuta till 300 miljoner kronor både 2013 och 2014 i extra tillskott, vilket alliansregeringen säger ja till.

Därefter vill man öka försvarsanlagen med 200 miljoner kronor per år fram till runt 2022. Totalt uppgår därmed ökningen av försvarsanlagen till 2, 2 miljarder kronor under tioårsperioden.

Storleksmässigt motsvarar summan den post för utvecklingskostnader som media i Schweiz rapporterat att landets försvarsminister Ueli Maurer sagt nej till att betala. Men Karin Enström vill inte i detalj kommentera innehållet i förhandlingarna mellan länderna utan säger så här:

-Det vi har gjort under sommaren är att verkligen få kostnadsbilden klarlagd. Hur ska vi dela kostnaden med Schweiz, hur ser kostnadsbilden ut ifrån industrins sida? Och vi har haft täta dialoger för att just komma fram till ett bra beslut Och nu ser vi här att vi har en bra fördelning av kostnaderna, när det gäller anskaffning, när det gäller utveckling och när det gäller driften inte minst. Det vi nu lägger till, det är ju för att detta ska rymmas inom försvarsmaktens budget, tillsammans med resurser som man redan har avsatt. Det går inte att härleda den typen av kostnader på det sättet.

I går kväll (läs: fredag) signerade Försvarsexportmyndigheten och dess motsvarighet Armasuisse överenskommelsen. Ingår det flera politiska steg i samarbetet?

-Vi är överens. Den är underskriven av våra respektive försvarsexportmyndigheter. Och eftersom vi gör det här tillsammans Schweiz så vill vi presentera innehållet i den tillsammans med Schweiz och då blir det i början på nästa vecka. Då kommer det mer information, säger Karin Enström.

Anskaffningsprogrammet ska nu beredas politiskt och både den svenska och schweiza regeringen ska lägga fram finansieringsförlag inför respektive parlament. Schweiz önskar få den första leveransen 2018. Planen ska sedan vara operativa från 2023.

Karin Enström fick under presskonferensen också frågan vad som händer om Schweiz drar sig ur?

-Man ska självklart ha respekt för den demokratiska processen. I Schweiz kommer frågan upp på en folkomröstning 2014, svarade hon.

Se även chefredaktör Mats Engströms blogg