Den helsvenska störtbombaren
Av: Frida Sjödin
Publicerad 20 juli 2012 14:30
10 kommentarer
När andra världskriget hettade till runt Sveriges gränser stod det svenska flygvapnet berett med ett splitter nytt plan – störtbombaren B?17. Det var den unga flygfabriken Saabs första egenkonstruerade stridsflygplan.
Räknar ut när bomben ska släppas för att träffa målet. Med Wilkensons sikte kunde piloterna göra flackare dykningar mot målet. Före start matades lufttryck och vindförhållanden vid marken in. Piloten gjorde en inflygning mot målet, tryckte på en knapp när det var i sikte och rätade sedan upp planet. Instrumentet räknade sedan blixtsnabbt ut när bomberna skulle fällas. På bilden ovan, ur den amerikanska patenthandlingen, syns den invecklade mekaniken. Siktet är i princip en analog mekanisk dator. Det tar emot indata från tryckmätare, gyron och accelerometer samt manuella inställningar och bearbetar dem i mekaniska beräkningsenheter. I dessa representeras matematiska funktioner geometriskt av ”kamaxlar”, med komplicerade ytor. (Se till exempel nummer 92, 93 och 94 på bilden.) För olika ingångsvärden förskjuts avkänningsarmarna axiellt längs de mer eller mindre koniska kammarna.
Svenska Aeroplan Aktiebolaget grundades 1937 i Trollhättan som ett dotterbolag till Nohab, som ägde Sveriges enda flygmotorfabrik.
Den svenska regeringen anade att kriget kunde komma och lade ut en anbudsförfrågan på en ny svensk flygplansfabrik till den svenska storindustrin.
Det blev en av dåtidens stora industrigrupperingar, Boforsgruppen med Axel Wenner-Gren som huvudägare, som gav bästa budet. Bofors ägde Nohab i Trollhättan och det var i Trollhättan som Saab föddes. Men regeringen lade också ut flygplansbeställningar på Aktiebolaget Svenska Järnvägsverkstäders Aeroplanavdelning ASJA i Linköping. Det bolaget kontrollerades av Enskilda Banken och Wallenberg.
Medan Trollhätteverkstäderna fick i uppdrag att bygga en svensk version av det tyska bombplanet Junkers Ju 86 ritade man i Linköping på en störtbombare som gick under beteckningen L 10.
När licensbygget av Ju 86, som i Sverige blev B3, stannade av redan i början av kriget, lade regeringen en beställning på ett nytt, helsvenskt bomplan Valet föll på ASJA:s enmotoriga L?10, som var konstruerat helt i metall och med försänkta nitar för att minska luftmotståndet. Helmetallplan var framtiden till skillnad från de tidigare planen som byggts i stålrörskonstruktion med träpanel. Det fick till följd att Svenska Aeroplan Aktiebolaget i Trollhättan gick samman med ASJA i Linköping och bytte namn till SAAB AB.
Axel Wenner-Gren sålde sina aktier till Wallenbergarna, som tog över SAAB och flyttade huvudkontoret sin ”sin” stad Linköping, men behöll Trollhätteverkstäderna och fördelade produktionen mellan Linköping och Trollhättan.
Fakta B 17 fanns i 3 modeller
- Produktion påbörjades: 1939.
- Första provflygning: 18 maj 1940.
- Antal tillverkade plan: 325.
- Modeller:
B 17A Störtbombare med svensktillverkad 14-cylindrig P&W Twin Wasp-motor på 1 065 hk.
B 17B Spaningsplan och störtbombare med en licenstillverkad 9-cylindrig Bristol Mercury-motor på 980 hk.
B 17C Störtbombare med en italiensk Piaggio-motor.
B?17 var i helmetall med försänkta nitar för lågt luftmotstånd. Det mycket speciella landningsstället fälldes uppåt-bakåt under vingarna i?stället för att fällas in i vingarna. Stället skyddades av stora kåpor, inte olika en hockeymålvakts benskydd. Landningsställen fungerade därmed som dykbroms vid störtbombning, så att inte planet fick för hög hastighet, max 400 kilometer i timmen.
B 17 fick en kort historia. Den sista leveransen från Saab skedde redan 1944. Sex år senare övergav flygvapnet helt planet.
Fakta Wilkensons sikte en global fullträff
KTH-ingenjören och jaktflygaren Erik Wilkenson gjorde livet lättare för de svenska bompiloterna under kriget. Samtidigt gav han det unga företaget Saab en formidabel exportprodukt.
Erik Wilkenson har gått till historien som uppfinnaren av världens första dykbombsikte, som gjorde bombfällningen träffsäker utan att behöva utföra den för piloterna livsfarliga störtbombtekniken. Han var en av de första unga ingenjörer som kom till det nystartade företaget Saab med utbildning i modern flygteknik. Han hade den perfekta bakgrunden: civilingenjörsexamen från KTH och utbildad jaktflygare vid F8 Barkarby.
Saab hade på beställning från det svenska försvaret konstruerat och byggt störtbombaren B?17. Störtbombning var då den mest träffsäkra metoden att fälla bomber – rakt på mål. Samtidigt var det livsfarligt, sett ur pilotens synvinkel: piloten måste dyka rakt ned mot målet, mitt i fiendens luftvärnseld och efter bomfällning stiga brant för att rädda sitt eget skinn.
Detta blev en nöt för Erik Wilkenson att knäcka. Han gjorde det tillsammans med kollegan Torsten Faxén på den beväpningstekniska avdelningen på Saab i Linköping.
Resultatet blev en mekanisk datamaskin som automatiskt beräknade fällningsdata för bomberna och tillät planet att gör en mycket flackare inflygning mot målet. I stället för störtbombning kunde de svenska piloterna praktisera det som kom att kallas för kastbomning – med lika eller bättre resultat.
Wilkensons sikte blev standard i Saabs stridsflygplan ända fram till och med Lansen. Det såldes också till Frankrike, Schweiz, Danmark och USA och användes bland annat i Boeings bombplan B-47 Stratojet.
Lars Anders Karlberg
Exportsuccé ledde till patentstrid
Wilkensons sikte blev en exportsuccé, men som alla fiffiga tekniska innovationer plagierades idén. Den amerikanska firman Mergenthaler Linotype gjorde en egen variant av siktet, vilket väckte ont blod hos Saab, som ägde de immateriella rättigheterna.
En segsliten upphovsrättsprocess inleddes 1964 i amerikansk domstol. Det gick inte bra för Saab, vars yrkanden avslogs slutligen 1969.
Men historien om siktet slutar inte där. Hösten 2011 publicerade U S Supreme Court Records ett material innehållande alla dokument och yrkanden i målet Saab-Mergenthaler. Tanken är att juridikstudenter ska studera dokumenten och bilda sig en uppfattning om hur man ska döma i tvister utifrån givna lagrum. Därför innehåller boken inga uppgifter om rättens slutliga utslag.
Kaianders sempler
Ny Teknik Jobb
-
Team Leader Physical Integration
-
Calculation Engineer
-
Systemingenjör Konfigurationsledning/Systemsäkerhet
-
Operativ analytiker
-
Sales Engineer
-
Brake and Bogie System Engineer
-
Design Integrity Engineer
-
Electronic System Engineer ATP
-
Senior Technical Leader Driving Dynamics
-
Seniora Beräkningsingenjörer (Senior Project Engineers)
Kommentarer
Det går inte längre att kommentera denna artikel.
10 kommentarer Sortera: Äldsta överst