I dag tisdag blev så direktiven till den parlamentariska utredningen om det "Luftförsvaret efter 2040" offentliga.

Detta sedan regeringen i torsdags beslutat att tillsätta den nya utredningen, vars ledamöter nu ska utses av riksdagspartierna.

Att utredningen kommer till stånd är en del i uppgörelsen kring vissa sakfrågor på försvarsområdet mellan allianspartierna och flera oppositionsparter.

-Det är viktigt att vi söker ett brett parlamentariskt stöd i försvarsfrågorna även framöver, sa försvarsminister Karin Enström (m) i ett pressmeddelande häromdagen.

Till bakgrunden hör att oppositionen med stöd av Sverigedemokraterna i försvarsutskottet i drev fram ett betänkande i april 2010 med innebörden att luftstridskrafterna efter 2040 ska utredas.

Kraven sågs då av alliansregeringen som ett hot mot den omdiskuterade utvecklingen till en ny version av Gripen, den så kallade E/F-modellen.

Försvarsutskottsmajoriteten ansåg att en långsiktig strategi för luftförsvaret var nödvändig. Man ville därför ha en utredning avseende teknik, förmågeutveckling, operativa behov och försvarsmål för Sverige efter 2040.

Det som ska utredas gäller Gripens livstid och framtida plattform efter 2040 men också obemannade farkoster, sensorer och smygteknik samt luftvärn, robotsystem och stridsledningssystem.

Det som händer med systemen innan dess, alltså de kommande 30 åren, uppges ska bilda grund för utredningen.

Utöver det ska kommittén också se över hur flygstridstekniken utvecklas i andra länder och om det finns större möjligheter att samarbeta med andra länder i Norden.

Enligt regeringens direktiv ska kommittén utgå från att de ekonomiska ramar som gäller i dag "i huvudsak" ska bibehållas.