För omkring 5 000 kronor kan man i dag skaffa en egen flygklar drönare. Den som väljer en helikopter med tre eller fyra rotorer behöver inte ens lära sig att flyga – avancerad styrelektronik håller ordning på balansen och det är bara att välja färdriktning eller stanna och hovra.

Bilden från en liten videokamera ombord sänds trådlöst till ett par videoglasögon och på så sätt flyger man farkosten med upplevelsen att vara ombord. Tekniken är både rolig och användbar men kan också bli problematisk.

– Man kan tänka sig olika nivåer, från ett ofredande om de flygande farkosterna skulle öka i omfattning, till det som skulle kunna vara en grövre kriminalitet med hela skalan upp till hot mot rikets säkerhet, konstaterar Björn Lidö, enhetschef på Rikspolisstyrelsen.

Med relativt enkel utrustning kan farkosterna redan flygas tiotals kilometer från platsen där man står. Det är dock inte tillåtet.

Transportstyrelsens bestämmelser säger att drönare inte får flygas utom synhåll, men frågan är hur kontrollen ska ske om tekniken blir vanlig. Enligt Transportstyrelsen är det en fråga för Polisen, men någon kontroll sker ännu inte.

– Det är något man måste hålla ögonen på för att se vart utvecklingen leder och hur metodik och lagstiftning hänger med om det uppstår problem, säger Björn Lidö.

Även svenska Säkerhetspolisen har ögonen på privatdrönarna.

– Vi ser utvecklingen som problematisk, framförallt när det gäller att skapa bra och billiga förutsättningar för avlyssning, kartläggning och störning av elektronisk utrustning, säger Sara Kvarnström, pressekreterare vid Säpo.

I Sverige används tekniken redan kommersiellt för flygfotografering av allt från fastigheter till skogsbestånd och gruvhögar. Även Polisen undersöker dess möjligheter.

– Vi planerar att starta en förstudie för att se vilket användningsområde det finns för svensk polis av obemannade flygande farkoster. Det skulle kunna vara vid eftersök av försvunnen person, för att styrka bevis eller för att övervaka vid exempelvis demonstrationer, säger Björn Lidö.

Att den svenska försvarsmakten provar drönare för spaningsändamål är känt sedan tidigare, och även säkerhetsföretag Ny Teknik pratat med ser möjligheter, bland annat för att bevaka stora anläggningar från luften.

I USA har luftfartsmyndigheten FAA redan gett tillstånd till polis och andra myndigheter att använda drönare i hundratals fall, och nyligen gav kongressen FAA i uppdrag att ta fram ett regelverk för kommersiell användning. Myndigheten uppskattar att det kan komma att finnas 30 000 sådana drönare i luften i USA kring 2020.

Medborgarorganisationer protesterar samtidigt mot myndigheters användning med argumentet att det hotar den personliga integriteten.

Den privata användningen lär dock fortsätta att växa. Priset på tekniken fortsätter att pressas bland annat för att den också används i moderna mobiler. Små sensorer som gyro och accelerometrar har på kort tid halverats i storlek och blivit billigare. Kameror och processorer följer samma trend, och kraftfulla litiumjonbatterier ökar farkosternas flygtid.

Redan nu finns billiga autopiloter som placerar flygplan på konstant höjd eller låter dem återvända till utgångspunkten om radioförbindelsen bryts.

Så småningom kan godkänd flygning utom synhåll dessutom bli möjlig. Vad som krävs är ett system ombord för att upptäcka och väja för annan luftfart. Några godkända sådana system finns ännu inte men det är bara en tidsfråga. Enligt Transportstyrelsen är de på gång, och liksom all annan elektronik kan de snabbt bli billiga när de väl kommer.