På utsatt tid, klockan 13.00 den 30 januari,lämnade ÖB Håkan Syrén över sitt 83-sidiga förslag till hur det svenska försvaret bör organiseras och utrustas inom de snäva ramar som Försvarsmakten har att röra sig inom.

ÖB:s rapport utgör underlaget för regeringens försvarspolitiska proposition som ska presenteras senare i vår.

En stor del av rapporten handlar om försvarets organisation och personal och bara en mindre del om materiel.

Hela den svenska krigsmaterielindustrin berörs av regeringens tuffa sparkrav – storföretag som Saab, Saab Bofors Dynamics, BAE Systems Bofors, BAE Systems Hägglunds, Kockums och Volvo Aero.

Ännu fler, mindre företag med specialiserade produkter berörs av försvarets bantade budet, liksom ett antal konsultföretag som sitter tungt med försvarsuppdrag, till exempel HiQ, IFS och ÅF.

Tidigare sparbeting kvarstår
Sedan tidigare finns det krav på att avbryta eller dra ned på ett 30-tal projekt, bland annat obemannade taktiska spaningsplan, luftvärnsrobot till Visbykorvetterna, nya stridsledningssystemet SLB samt uppgraderingen av spaningsfartyg och minröjningsfartyg.

I dag föreslår ÖB alternativ tsom kan vara ekonomiskt försvarbara, till exempel att bara köpa in hälften av de så kallade TUAV:er som man egentligen anser sig behöva.

På tolv punkter föreslår ÖB i dag att man ska investera i materiell förnyelse. Här är siktet inställt även på perioden efter 2014.

1. Ett nytt stridsstödsfartyg från 2015.

2. Ny ubåt från 2018. Utvecklingen är i full gång hos Kockums.

3. Splitterskyddade fordon till markstridsförband 2012-2015.

4. Nytt lätt terrängfordon och nya tunga transportfordon till samtliga förband från 2012.

5. Helikopter 14 i samarbete med Finland och Norge.

6. Sjukvårdsmateriel från 2012.

7. CBRN-utrustning och personlig skyddsmateriel från 2012.

8. Ombyggnad av ett 30-tal JAS 39 Gripen från första generationen till moderna C/D-versioner.

9. Ledningssytemmateriel från 2012.

10. Länk 16 från 2010.

11. Personlig soldatutrustning från 2012.

12. Taktisk obemannad flygfarkost TUAV från 2012.

55 000 personer i det nya försvaret
Den största förändringen av det framtida försvaret är personellt. ÖB vill ha ett frivilligt försvar med fast anställd personal och kontraktsanställda soldater och specialister.

Värnplikten försvinner successivt och det blir bara yrkesmilitärer i försvaret.

Alla ska ha gått igenom en grundutbildning för att sedan antingen bli fast anställda eller kontraktsanställda.

2019 ska det nya "personalförsörjningssystemet" vara på helt på plats och då ska samtliga personalkaterorier vara bemannade.

Det handlar om 55 000 personer totalt, jämfört med 69.000 i dag.

a) 28 000 militär personal i de fasta, stående förbanden och i kontraktsförbanden. Idag: 32.000.

b) 22 000 militär personal i Hemvärnet och i de nationella skyddsstyrkorna. Idag: 30.000.

c) 5 000 civila tjänstemän. Idag: 7.000.

Kalldush för dagens officerare
Det kommer att bli en massiv rekrytering till den nya grundutbilningen - uppemot 4 000 personer måste rekryteras för att det nya försvaret i slutändan ska få rätt sammansättning.

Samtidigt måste Försvarsmakten göra sig av 1000-1500 yrkesofficerare som inte passar in i den nya organisationen.

Och det blir inga treåriga gyllene pensionshandslag som tidigare.

- Att betala ut tre årslöner till en individ som ändå kan sägas upp på grund av arbetsbrist i perioden 2011-2012 är inte ekonomiskt försvarbart, skriver ÖB i sitt underlag.