Grafik: Ny Teknik/Jonas Askergren
Nästa bilgeneration på startlinjen
Av: Lars Anders Karlberg
Publicerad
6 maj 2009 00:00
64 kommentarer
Senaste av Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/ 11 maj 2009 22:47
Rulla så långt som möjligt på en liter bensin. Det är utmaningen för deltagarna i världens största "snålbilstävling". Fem svenska bilar står på startlinjen.
Läs mer
Mer att läsa på Ny Teknik.se
I morgon går startskottet för den 25e upplagan av studentbilstävlingen Shell Eco Marathon. 200 lag med teknologer från Europa, Nordafrika och Asien tävlar i två klasser - prototyper och stadsbilar.
Prototypbilarnas enda uppgift är att rulla så långt som möjligt på så lite drivmedel som möjligt. Utmaningen är att bygga ett så lättrullat och friktionsfritt fordon som möjligt - och att ha rätt körteknik. Nästan alla prototypfordon på Shell Eco Marathon är cigarrformade trehjulingar.
För stadsbilarna i Urban Concept Class finns däremot en rad restriktioner. De ska ha lysen, blinker, dubbla bromssystem, dörrar och bagageutrymme. Och de måste ha fyra hjul.
Stadsbilsklassen blir mer och mer populär. En tredjedel av lagen ställer i år upp med bilar i Urban Concept-klassen. Och av de fem svenska Eco Marathonbilarna är tre stadsbilar - alla nybyggda för årets tävling och alla med ny teknik.
Aurora från KTH profilerar sig med en unik motorkonstruktion, en HCCI-motor, och som miljöbil med kaross i komposterbart biologiskt material. Aurora är en parallellhybrid.
Smarter från Chalmers utmärker sig med sin extremt låga vikt, bara hälften av Auroras, tack vare den superlätta kolfiberväven från Oxeon i Borås. Smarter är en seriehybrid.
Baldos II från Luleå rider på framgångarna för Baldos I förra året och räknar med en hel del priser. När man kommer hem igen väntar en typbesiktning för att kunna rulla på vanliga vägar.
- Det blir första gången i världshistorien som en Eco Marathon-bil får köra på svenska vägar, säger projektledaren Elisabet Kassfeldt, som till vardags jobbar på avdelningen för maskinelement på LTU.
De två andra ekipagen - Agilis från KTH och Vera från Chalmers - är veteraner i sammanhanget.
Agilis var med redan 2006 med en revolutionerande aerodynamisk design. Chalmers hade också en Eco Marathon-bil, en föregångare till Vera. Men båda lagen vill helst glömma premiäråret. Agilis blev påkörd av en spanjor och kom långt ned på resultatlistan och Chalmersbilen EM06 tvingades bryta efter att ha fått fel på bromsarna.
Året därpå lanserade Chalmers en helt ny och lättare konstruktion - Turbo-Vera. Då gick det bättre - 349 kilometer på 1 liter E85-bränsle.
Och förra året gick det ännu bättre. Då satte Vera, som bytt namn till Eco-Vera, nytt svenskt snålbilsrekord med 772 kilometer på motsvarande 1 liter bensin. Det räckte till en 31a plats.
Samtidigt tog stadsbilen Spiros från KTH hem designpriset.
Baldos från Luleå, som tävlade för allra första gången, tog storslam med fyra förstapriser varav Michelin Grand Prize för bilar med förbränningsmotorer var det finaste tillsammans med Grand Prize för låga koldioxidutsläpp.
Ska teamen från Chalmers, LTU och KTH lyckas försvara de svenska färgerna lika framgångsrikt som förra året?
Läs om reglerna i faktarutan här nedan och se bildspelet från avtäckningen av de nya bilarna.
Fakta Alla fem svenskbilarna
Agilis.
Tävlingsklass: Prototype Class
Mått och vikt: 2,90 x 0,65 x 0,65. Vikt cirka 40 kg utan förare. Lättare än
förra året.
Framdrivning: 4-takts Honda GX 25 med frihjul. Kedjedrift.
Bränsle: 95-oktanig bensin
Chassi och kaross: Samma som förra året. Självbärande kompositkaross med
avtagbart skal för förarplatsen.
Tidigare resultat: 102:a plats 2006 (30 mil på 1 liter), ingen placering
2007, 59:e plats 2008 (45 mil på 1 liter)
Förare: Simara Peréz.
Teamet totalt antal: 7 st
Teamets sammansättning: 3 st studenter från industriell design och 3 st utbytesstudenter från Tyskland med fördjupning inom maskinkonstruktion.
Unikt: Ungefär samma bil som förra året. Små modifieringar. Uppgiften för årets Agilis-team är att förbättra komponenterna från gamla Agilis och konstruera en helt ny bil med en annan typ av chassi för att komma igen med ett helt ny konstruktion och utseende nästa år.

Aurora.
Tävlingsklass: Urban Concept Car
Mått och vikt: 2,15 x 1,2 x 1,05. Vikt 159 kg
Framdrivning: Parallellhybrid med två elmotorer samt en förbränningsmotor.
Nykonstruerad HCCI motor.
Bränsle: Bensin 95 oktan.
Chassi och kaross: Biobaserad monocoque med sandwichbaserad bottenplatta.
Materialet är hampa och sojabönsolja.
Tidigare resultat: Föregångaren Spiros rullade 89 kilometer på 1 liter 2008.
19:e plats.
Förare: Fatima Ekekrantz samt reservförare Alina Zolotareva.
Teamet totalt antal: 39 teknologer
Teamets sammansättning: 21 teknologer ifrån Mekatronik, 12 teknologer från Lättkonstruktion, 3 teknologer från Maskinkonstruktion och 3 teknologer från Förbränningsmotor.
Unikt: Världens första bil med chassi och kaross av hampa och sojabönsolja och världens första bil med HCCI-motor som vanligtvis kan hittas i forskningslab runt världen, ej i bilar.

Baldos II.
Tävlingsklass: Urban Concept Car
Mått och vikt: 2,50 x 1,25 x 1,05. Vikt 140 kg
Framdrivning: Seriehybrid; 4-takts 25 cc förbränningsmotor, superkondensator,
långsamtgående elmotor.
Bränsle: Etanol
Chassi och kaross: Monoque i sandwichkonstruktion bestående av kolfiber och
divinycell;
Tidigare resultat: Fyra förstapris 2008 för Baldos I.
Förare: Malin Söderling
Teamet totalt antal: 23 plus handledare
Teamets sammansättning: Civ ing Maskin, Teknisk Design, Teknisk Fysik och Datateknik och högsk ing Bilsystemteknik
Unikt: Baldos II är byggd för att klara krav för att lagligt kunna köras på svenska vägar. Den har t ex fjädring, belysning inkl hel och halvljus, tuta mm.

Smarter.
Tävlingsklass: Urban Concept.
Mått och vikt: 2,30 x 1,20 x 1 meter. 70-80 kilo inklusive drivlina.
Framdrivning: Seriehybrid med en 4-takts 35 cc Hondamotor på 1,5 hk som omgjord till lågvarvsmotor med direktinsprutning och högre kompression. Egenkonstruerad superkondensator.
Bränsle: Blyfri 95 oktan.
Luftmotståndskoefficient: 0,16-0,17
Chassi och kaross: Kolfibermonocoque med extremt tunt och lätt kolfiberlager från Oxion i Borås och gjuten hos Elitkomposit i Uddevalla. Själva väven väger bara 76 gram per kvadratmeter mot 200 gram för vanlig väv. Med epoxy blir vikten 150 gram per kvadratmeter mot normalt 400 gram.
Tidigare resultat: Ny för i år. Första Urban Concept-bilen för Chalmers.
Förare: Sasha Xie
Teamet totalt antal: 35 studenter, varav hälften utbytesstudenter.
Teamets sammansättning: Design, Elektro, Materialteknik, Maskin.
Unikt: Den extremt låga vikten tack vare det nya kolfibermaterialet från Oxion och den egna superkondensatorn som bara väger 5 kilo mot normalt 12 kilo. Vikten blir bara hälften av tillåtna maxvikten på 160 kilo.

Vera.
Tävlingsklass: Prototype Class
Mått och vikt: 2,40 x 0,7 x 0,7. Vikt 30 kilo.
Framdrivning: 35 cc Honda GX 35 4-taktsmotor. Direktdrift med kedja.
Bränsle: 95 oktanig bensin.
Chassi och kaross: Självbärande kolfibermonocoque med avtagbart kolfiberskal.
Tidigare resultat: Ingen placering 2006, 88:e plats 2007 (349 kilometer),
31:a plats 2008 (772 kilometer, svenskt rekord)
Förare: Melanie Despeisse.
Teamet totalt antal: 5 studenter, veteraner från gamla tävlingar med Vera och
med Formula Student-bilar.
Teamets sammansättning: Maskinteknik, Mekatronik plus 2 doktorander.
Unikt: Den extremt låga vikten. Redan Eco Vera 2007 chockade med sin låga vikt på 27 kilo – lättas av alla tävlande.
Fakta Shell Eco Marathon 2009
Från och med i år körs Shell Eco Marathon på den endast åtta år gamla
racerbanan Euro Speedway Lausitz i östra Tyskland, cirka 10 mil söder om
Berlin och 5 mil norr om Dresden.
Tidigare höll man till på Nogarobanan i södra Frankrike.
200 lag från 29 länder i Europa, Nordafrika och Asien tävlar. 58 lag tävlar i
Urban Concept-klassen och 142 i prototypklassen.
Reglerna:
Reglerna är enkla – konstruera ett fordon som färdas så långt som möjligt på
en fast mängd bränsle. Stort utrymme lämnas åt studenternas fantasi och
kreativitet.
Prototype Class: Strömlinjeformade fordon med extrem aerodynamik. Nästan alla
har tre hjul.
Urban Concept Class: Mer lik vanliga bilar – men fortfarande pyttesmå. Fyra
hjul, bagageutrymme, riktiga dörrar, lyktor, bromsljus, blinkers och
tvåkrets bromssystem.
Sju tillåtna bränslen: 95 oktanig oblyad bensin, motorgas (LPG), syntetisk
diesel (GTL), biodiesel (FAME), etanol, vätgas och solceller.
Tävlingen:
Särskilda inspektörer fyller på bränsletanken vid start och mäter kvarvarande
bränsle vid målgång. Utifrån bränsleåtgången på åtta varv räknar man fram
hur långt bilen skulle kunna ha gått på motsvarande 1 liter bensin.
Prototypfordonen ska göra åtta varv på maximalt 51 minuter med en
genomsnittshastighet på omkring 30 kilometer i timmen. Max fyra försök.
Banans längd 3,2 kilometer.
Stadsbilarna kör sju varv på maximalt 53 minuter. Banans längd är 3,173
kilometer. Stadsbilarna måste göra tre depåstopp på vardera 10 sekunder för
att det ska likna stadskörning.
Bränslehistoria:
1985: Vid den första tävlingen körde alla bilar på 97-oktanig bensin.
1989: Alla bilar körde på 98 oktan.
1990: Första dieselmotorn i Shell Eco Marathon.
1999: Första bilarna med motorgas LPG.
2003: Första bilarna som kör på vätgas, solenergi och biobränslen.
2006: En etanolbil vinner för första gången förbränningsmotorernas Grand Prize.
Ny Teknik Jobb
- Teknisk chefSKF Coupling Systems AB
- Senior ProjektledareGetrag
-
Project Manager
- Test Engineer Mechanics Esab AB
- Forskare i FogningsteknikSwerea KIMAB
-
Validation Engineer: Battery Systems
-
Powertrain Sales Manager
- Professor i tillverkningsteknikKarlstads universitet
-
Production Support Manager
-
Senior Systems Engineer
Nyheter/Fordon
Annons
- SolidEngineer ABKostnadsfritt, Lärorikt, Socialt, Inspirerande! Vårens Nya seminarier: Maskintillverkning, Grön Design, Inredning & Design. Läs mer>>
- KOMPLETT SORTIMENT ULTRALJUDSNIVÅMÄTARE.Nivåmätning med ultraljud, en av tio mätprinciper i vårt sortiment för nivåkontroll av vätskor och fasta material.
- CANopen styrning av....de flesta labbaggregat med 150W till 6kW uteffekt från Delta Elektronika är numera möjligt från Polyamp.
- Ny kombikylare MMC från KTR.En kombinerad kylare för olja, vatten och luft i samma enhet. Kombikylaren har sitt användningsområde särskilt i applikationer för mobil hydraulik.
- Korrosionsfria växelmotorerHyCLEAN växelmotorer med enastående korrosionsbeständighet och tålighet mot kemisk/mekanisk påverkan
- Skapa och utforska en komplett produkt digitalt. Autodesk ®Inventor® kan hjälpa dig att skapa och utforska en komplett produkt redan innan något tillverkats.
- Skador på ditt gods?Här finns tekniken som hjälper dig att lösa problemet>>
- Mitec Instrument.Vi levererar kompletta lösningar inom dataloggning och fjärrmätning.
- Kostar ditt system för mycket?Ta då kontroll över kostnaderna igen. Läs Aberdeen Groups rapport som rankar affärssystemen.
- Flexmetall - en flexibel sträckmetallSträckmetall med variabel maska ifrån Häfla Bruk öppnar nya möjligheter beträffande design och funktion.
- Annonsera »
- Se alla annonser »
- Kundorientera på riktigt !Certifierad process- & verksamhetsutvecklare. Verksamhetsutveckling styrd av kundernas behov. Ny utbildning!
- Utveckla nya produkter !Mekatronik suddar ut gränsen mellan maskin data och elektronik och skapar helt nya produkter.
- Läs mätteknik! Med utbildning i mätteknik får företaget jämnare kvalitet, bättre lönsamhet och nöjdare kunder.
- NYTT OM BIOGASENS KLIMATNYTTA.Biogas från avfall ger 95% lägre utsläpp av växthusgas jämfört med bensin, visar forskning från LTH.
- CAD Utbildning.Kurser i AutoCAD, Inventor, 3ds Max och SolidWorks till förmånliga priser.
- Utbilda dig inom LEAN Production!Kursen lär ut vad Lean innebär och vilka krav detta ställer på styrning och ledning av verksamheten.
- Lär solenergiteknik!Ettårigt magisterprogram i solel, solvärme/pellets m.m. erbjuds av Högskolan Dalarna.
- Projektledaren i den agila processen. Seminarieserie i 5 delar - Start 29 mars.Behövs förarbete i agila projekt? Kommunicera lättrörliga krav. Kvalitet genom Lean - en projektledares perspektiv, Projektet är slut. Dags att hämta hem effekten, Agila projekt behöver också projektledas - fast på ett annat sätt.
- Tekniska högskolan vid Linköpings universitet !Ny utbildning! Civilingenjör i medicinsk teknik.
- Lean Produktutveckling 7,5 hpNya kursstarter i vår på Chalmers Industrihögskola. Klicka här för mer information.
- ADVETA TeknikutbildningarEl, elektronik, behörighet, BB2,BB1, AB, automation mm, Stockholm, Göteborg, Malmö Distans/lärarledd
- Skog och träingenjörer får bra jobb !Utbildningen är unik i Sverige just nu med distansmöjligheter och bredden i utbildningen från skog till färdig produkt.
- BiTA – ledande inom ITIL/ITSM/CobiT/MOF/ISO 20000Vi erbjuder kunskaps och kompetensutveckling som verkligen ger nytta och värde för deltagarna.
- Annonsera »









Kommentarer
Senaste inlagd av Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/ 11 maj 2009 22:47 Sortera: Senaste överst
Dags för svenskt mästerskap
Vi har ju fler tekniska skolor i Sverige. Starta en SM tävling för moderna fordon med 2 tävlingar/år
(Sommar och vinter)
Nyttan med denna tävling?
Varför inte ha en tävling som är mer verklighetsbaserad? Låt lagen få varsin Volvo 745 och tillåt endast modifiering av motor och transmission. Då skulle de eventuella innovativa lösningar som studenterna kommer med kunna appliceras på "riktiga" bilar.
Svar till AE
Nyttan är just att NYA ideér ska fram i ljuset, en gammal 745 med ny drivlina är ingen inovation. Man ska tänka i NYA banor. Det är vitsen!
SvaraSvar till N. Roheda
Det är väl knappast användbart att bygga en bil som väger 50 kg om den inte kan användas annat i en tävling för studenter.
SvaraDu får gärna räkna upp de idéer som de här studenterna kommit med som kan applicera på riktiga bilar i den riktiga världen. Kan de framsteg som studenterna gör inte användas i praktiken är ju tävlingen värdelös.
Att de kan få en kolfiber-yttepyttebil (som bara studentgruppens minste kines kan krypa in i) att gå 50 mil på en liter bensin säger absolut ingenting. Med en 745:a skulle man kunna få en uppfattning om vad olika tekniker skulle innebära i praktiken för bränsleförbrukningen hos "normala" bilar. Studenterna skulle tvingas satsa på sådant som är realistiskt, hur realistisk är en vävd kolfiberkaross? Vad kostar den? Hur krocksäker är den?
Varför inte lösa riktiga problem istället för små skojiga låtsasproblem?
Svar till N. Roheda
Håller inte med dig. Vad man är ute efter är att sänka förbrukningen på grund av två faktorer.
SvaraKaross/vikt samt motor/transmition. Ett sätt att tvinga tävlande att använda samma fordon skulle göra att tävlingen inriktas på en specifik del och därför inte ger några kombinations förluster.
Att ha en deltävling med samma fordon och en med samma transmission skulle leda till en snabbare och mer effektiv utveckling.
Svar till AE
"Att de kan få en kolfiber-yttepyttebil (som bara studentgruppens minste kines kan krypa in i) att gå 50 mil på en liter bensin säger absolut ingenting."
SvaraJo det gör det. T. ex. att dagens bilar är på tok för tunga om vi verkligen vill få ner bränsleförbrukningen. Hur krocksäker är dessa bilar? Jag vågar påstå att du kan frontalkrocka två av dessa bilar i deras topphastigheter utan att förarna får allvarliga skador. Vilka andra biltillverkare kan säga det om sina bilar?
Dessa bilar kommer naturligtvis inte finnas på vägarna imorgon (förutom möjligtvis baldos då) men det är inte poängen med tävlingen. Poängen är att visa vad som är tekniskt möjligt och att ge folk tankeställare. Behöver vi alla köra runt i bilar på 1000 kilo som slukar bensin och orsakar otroliga skador om vi krockar med dem? Vad kan vi göra åt problemet med viktskillnader mellan bilar? Om det finns en sorts systemfel i dagens bilpark, går det då att gå över till lättare bilar? Ska man i så fall göra det i ett språng eller stegvis? Tävlingen hjälper till att aktualisera sådana frågor och jag tror det är viktigt.
Svar till Z
Märkligt resonemang du har. Skulle du tycka det vara en bra idé att Volvo stryper maxhastigheten på sina bilar till 30 km/h och använder det som argument för krocksäkerhet? Och kan man verkligen lita på att man bara krockar med en bil som är av samma modell som sin egen? Är du med i tävlingen eller är du bara frånkopplad från verkligheten rent allmänt?
SvaraVisst är dagens bilar för tunga, men skulle du säga att tex Volvo lyckats lösa det problemet om de byggde enpersonersbilar utan reservhjul, vindrutetorkare, värme, krockzoner, normalbekväm sittkomfort etc med en kolfiberkaross som fick bilen att kosta skjortan? Det är ju precis den lösningen alla dessa studenter har kommit med!
Varför inte kräva att bilen ska lasta 4 personer, klara av att köra genom 5 cm snömodd samt få 3 stjärnor i krocktester? Då skulle problemställningen motsvara verkligheten och det skulle bli mindre lekstuga för teknologer och mer användbara lösningar!
Svar till Z
"dagens bilar är på tok för tunga om vi verkligen vill få ner bränsleförbrukningen"
SvaraHar du något belägg för detta, eller är detta ännu ett "jag hittar på för att stödja min synvinkel" "fakta"?
Svar till AE
Avundsjuk? =)
SvaraSyftet är inte att konstruera en bil som ska ersätta din befintliga. Syftet är att främja nytänkande inom transport och drivmedel och på så sätt dra kopplingar till verkligheten. I Urban Concept-klassen finns ett tjockt reglemente med en hel rad krav på dimensioner, säkerhet och annat som bilen ska klara. Försök bygga en ” bil som ska lasta 4 personer, klara av att köra genom 5 cm snömodd samt få 3 stjärnor i krocktester” på drygt 9 månader och du samtidigt ska studera andra kurser alternativt arbeta på halvtid. Och hitta egna finansiärer till projektet.
För att tävlingen ska vara rimlig och genomförbar är allt minskat. Men utgår man från att det ska vara för en person och gällande dimensioner och vikt, så är de flesta väldigt säkra och kvalificerade fordon. Jag skulle vilja säga att minimeringarna är proportionella. Visst – du har rätt i att en sådan bil i ”normal” storlek skulle kosta skjortan att ta fram då allt ska anpassas därefter. Men vad tror du det kostar att ta fram en ny ”riktig” bil i form av utvecklingskostnader? Det är inte förrän man provat som man vet vad man ska prioritera och vad som är genomförbart. En Volvo anno 2009 är inte samma sak som en Volvo från 53. Och 1953 hade man inte en tanke på att utveckla bilar så som är standard idag.
Efter projektet ger sig tusentals teknologstudenter ut i verkligheten och börjar arbeta. Erfarenheterna och lärdomarna från detta projekt är enorma – vilken bransch du än hamnar i - och betyder otroligt mycket mer än det du kan läsa i en bok. Dessutom har de kunskap om ny teknik, miljöpåverkan och erforderliga kunskaper om transport och drivmedel.
Skillnaden mellan det du kallar för teknologernas lekstuga och ett stort företags utvecklingscenter tror jag inte är så enorma ändå. Det härliga är att man har förenar nytta med nöje i båda! Men man måste våga för att lyckas. Annars får man fortsätta med att skriva avundsjuka inlägg på ny tekniks hemsida…
Svar till AE
Håller med dig, men jag tycker du skjuter budbäraren. Studenterna håller sig bara till reglerna, de är reglerna som är tokiga, inte deras insatts. Deras bilar skulle högst troligen kunna byggas dubbelt så stora utan vidare ansträngning och fortfarande vara skapligt bränslesnåla och klara allt de du säger, möjligen med undantag av krocktest reglerna. Man kan inte ha krockskydds regler på prototyper eftersom prototyper per definition är fåserie produkter som ofta alla skiljer varandra , man kan helt enkelt inte krocktesta dem.
SvaraSvar till Kajsa
Du har rätt i att denna "övning" är mycket lärorik för studenterna, dock så tror jag att dess betydelse för framtida transportsystem är starkt överdriven.
Svara"Nytänkade" i all ära, vad har dessa tävlingar bidragit med egentligen? Säg en ide som bilindustrin tagit till sig?
Kolfiber har ju funnits i specialbyggda bilar i tiotals år men är fortfarande inte lämpligt för normalkonsumentens bilar, varför envisas med att fortsätta med detta material när det är en återvändsgränd? Det var detta jag menade kostar skortan.
Kan de förbränningsmotorer som används skalas upp tio gånger med motsvarande bränsleekonomi? Om inte så är ju teknikutvecklingen förgäves (om man nu inte satsar på att bygga bränslesnålare R/C-bilar).
Om nu studenterna har ont om tid så är väl mitt förslag att bygga om en "riktig" och färdigbyggd bil ganska bra? Med samma kaross blir det dessutom enklare att jämföra drivsystemen.
Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
"Håller med dig, men jag tycker du skjuter budbäraren. Studenterna håller sig bara till reglerna, de är reglerna som är tokiga, inte deras insatts"
SvaraDet är ju reglerna jag menar är fel, studenterna säger jag inget ont om, deras framsteg är dock begränsade till denna tävlingsform och inte till verkligheten.
Svar till Z
"Vad kan vi göra åt problemet med viktskillnader mellan bilar?"
SvaraInte är det väl att bygga bilar som väger 50 kg?
Svar till AE
"Aurora från KTH profilerar sig med en unik motorkonstruktion, en HCCI-motor, och som miljöbil med kaross i komposterbart biologiskt material." - taget ur artikeln
Svara"Chassi och kaross: Biobaserad monocoque med sandwichbaserad bottenplatta. Materialet är hampa och sojabönsolja." - taget ur artikeln
Inte nytänkande?
Effekterna av dessa tävlingar kanske inte får en direkt verkan på fordonsindustrin men indirekt. Dessa stimulerar nytänk som kan återskapas på längre sikt.
Det tar tid att implementera saker som är inspirerade av Formel 1, samma kanske kommer gälla här?
Svar till AE
Du missar min poäng. Mina "förslag" som du så fyndigt punkterar är givetvis inte seriösa förslag på hur vi ska förändra bilparken imorgon utan är menade som tankeväckande frågeställningar som kanske kan hjälpa oss att finna långsiktiga lösningar på dagens transportproblem. Om vi skulle införa alla dessa regeländringar som du och SV föreslår så har vi helt plötsligt inte en tävling för studenter som går en kurs på en termin utan ett långvarigt utvecklingsprojekt av en helt ny bil. Undrar vem som kan tänkas vilja göra något så resurskrävande? Ja juste bilindustrin själva kanske?! Vill du ha realistiska förslag på bilar som kan användas imorgon behövs inga studenter. Det är bara att gå till närmaste bilmässa.
Svara"Om nu studenterna har ont om tid så är väl mitt förslag att bygga om en "riktig" och färdigbyggd bil ganska bra? Med samma kaross blir det dessutom enklare att jämföra drivsystemen."
Nej det är inte en bra ide. Om du tror att studenter ska kunna bygga om en bil, utvecklad av proffesionella ingenjörer med starka resurser under kanske ett decennium, på ett par månader och få något som faktiskt blir mycket bättre så är du ute och cyklar.
""Vad kan vi göra åt problemet med viktskillnader mellan bilar?"
Inte är det väl att bygga bilar som väger 50 kg?"
Inte imorgon kanske. Men vi kanske kan bygga bilar som väger 10% mindre imorgon och 10% mindre än det nästa dag? Utvecklingen de senaste decennierna har ju gått åt andra hållet. Jag kan redan nu förutsäga att ditt motargument blir att det finns tunga bilar som faktiskt behövs, som tex lastbilar, och din fråga kommer lyda något i stil med: "Hur ska vi kunna blanda personbilar i 50kg-klassen med tyngre nödvändig trafik?" Det är just den typen av frågeställning som tävlingen vill att vi ska fundera på men ställ frågan i syfte att komma fram till en lösning istället för att skjuta ned förslag. Se tävlingen som en brainstorming där studenter, som inte begränsas av erfarenhet, "så har man alltid gjort"-mentalitet eller trafiklagar för den delen, kastar upp ideer i luften och så ser vi vad som funkar. Lämna implementationen av ideerna till verkliga företag och tänk positivt istället.
Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
""dagens bilar är på tok för tunga om vi verkligen vill få ner bränsleförbrukningen"
SvaraHar du något belägg för detta, eller är detta ännu ett "jag hittar på för att stödja min synvinkel" "fakta"?"
Jag baserar det uttalandet på resultaten från tävlingen och den grundläggande fysikaliska principen som säger att det krävs mer energi att förflytta en tung bil än en lätt bil. Ser du någon annan avgörande skillnad mellan tävlingens bilar och dagens bilar som får dig att tro att tävlingsbilarnas överlägsna bränsleekonomi skulle bero på något annat än vikten? (Ja de flesta lag använder en körstil som påminner om hypermiling men skillnaden mellan tävlingsbilarna och vanliga bilar som körs med hypermiling är fortfarande enorm)
Svar till Z
"Nej det är inte en bra ide. Om du tror att studenter ska kunna bygga om en bil, utvecklad av proffesionella ingenjörer med starka resurser under kanske ett decennium, på ett par månader och få något som faktiskt blir mycket bättre så är du ute och cyklar. "
SvaraOm Volvos ingenjörer kan sänka förbrukningen på volvos småbilssortiment på sin fritid så kan nog 10 studenter som jobbar 40 timmar i veckan (minst!) med detta klara av det också.
Att ingenjörerna lagt ned ett decennium är ju bra för studenterna, då får de mycket gratis. Att häkta på ett nytt drivsystem på befintlig utgående axel till de drivande hjulen är inte särskilt komplicerat, resten av bilen behöver de inte göra någonting åt i ett första skede. Om tex Volvo dessutom går ut och sponsrar tävlingen kan bilarna vara förberedda med hårdvaru- och mjukvaruinterface för att lättare bygga in nya sorters framdrivningssystem. Fatta hur många kostnadsfria och innovativa utvecklingstimmar Volvo skulle få!!!
Sedan är det ju så att flera års studentgrupper kan bygga vidare på bilen, doktorander och lärare kan vara kvar flera år och se till att utveckligen går framåt.
Första året kanske man sätter dit en ny förbränningsmotor kopplad till en elmotor som driver direkt på utgående axel.
Andra året byter man ut elmotorn i motorrummet mot hjulmonterade elmotorer och filar vidare på hybridsystemet med effektivare motorer, nya superkondensatorer etc.
Tredje året tar man bort originalbromsarna och använder motorerna som generatorer vid inbromsning.
Övriga inslag kan vara lätta och lättrullande hjul/fälgar/däck. Aerodynamiska lösningar (flat undersida, sänkt chassie) kan också vara tillåtna.
Under 15 år har man byggt dessa cigarrformade skapelse med cykelhjul som man ligger och kör, i diverse tävlingar för solbilar och energisnåla bilar. När ska man inse att ingen vill köra bilar som ser ut så? När ska man försöka överföra de tekniska landvinningarna (om de ens finns) till verkligheten???
Svar till PeterM
"Aurora från KTH profilerar sig med en unik motorkonstruktion, en HCCI-motor, och som miljöbil med kaross i komposterbart biologiskt material."
SvaraHCCI-motorn är inte ny!
Frågan kvarstår, kan den eventuellt bränslesnåla motorn skalas upp 10-20 gånger så den kan användas i "riktiga" bilar? Kan de material man använder användas i "riktiga" bilar med bibehållen ekonomi och krocksäkerhet?
Svar till AE
Tänkte mer på en ny typ av karossmaterial.
SvaraFrågorna om de tekniska "landvinningar" fungar i verkliga livet som du ställer är befogad. Tror att det saknas en tävlingsform som skulle komplementera denna samt Formula Student, en standardklass där drivlinan är gemensam osv.
Svar till AE
Volvo har inget småbilssortiment, de har endast C30 i skrivande stund.
SvaraSedan är bilar i allmänhet, pga diverse lyx såsom AC, elhissar mm, onödigt dyra.
Svar till PeterM
Med Volvomått mätt så är väl S40 och V50 små... ;-)
Svara(Det var väl dessa bilar de jobbade gratis på om jag inte minns fel.)
Svar till AE
Sådana projekt du pratar om finns också. Studentprojekt där ett företag, exempelvis Volvo, samarbetar med ett studentteam med att förbättra något specifikt område i en bil, ett verktyg eller vad som helst. Shell Eco-marathon är mer ur ett helheltsperspektiv, fast i miniatyr.
SvaraUtvecklingskostnaderna drar dock väldigt fort iväg, även om du arbetar gratis. Jag tror knappast att Volvoingenjörerna tog pengar för material och tillverkning ur egna fickor.
"Att ingenjörerna lagt ned ett decennium är ju bra för studenterna, då får de mycket gratis." Nej, det är inte bra för studenterna, för det är just att låsa sig i befintliga lösningar man till stor del vill undvika. I Shell Eco-maraton fokuserar olika team på olika saker. Det fanns bilar som var helt gjorda i bambu, men med en vanlig förgasarmotor. Det fanns de som satsat allt på designen, eller drivlinnan - men då var ofta bränsleförbrukningen högre eller skalet ganska fult och rangligt.
De svenska lagens bilar är utseendemässigt och funktionsmässigt faktiskt i särklass och det tycker jag att vi ska vara stolta över. Man har försökt hålla hög kvalitet på alla bilens delar.
Svar till PeterM
...och onödigt tunga!
SvaraSvar till Kajsa
Fast trots att studenterna bygger från scratch så väljer de ju i princip samma lösning år efter år när det gäller designen på karossen.
SvaraStudenterna tog väl inte pengar till HCCI-motorn och kolfiberväven från Borås ur egna fickor heller, eller?
Åter igen, vilka ideer som studenterna har kommit med kan bilindustrin dra nytta av?
Svar till AE
För att det tar otroligt mycket tid och arbete att tillverka formar att gjuta i. Man kan lättare ändra på materialet, skärningarna, inredningen och drivlinan.
SvaraJag kan inte svara på din fråga om bilindustrin, men jag vet att företag kontaktat studenter och universitet i efterhand för att diskutera vissa saker vidare. Det har även hållits föredrag på området.
Du verkar missa poängen och jag vet inte hur många gånger vi ska upprepa det. Meningen är inte att ideer ska kopieras rakt av (det skulle dock vara en bonus). Meningen är bland annat att öka mängden tänkare och bredden på deras tankar.
Studenterna i Baldos 08 skötte cirka 80% av finansieringen själva. Det är inte gjort i en handvänding att söka finansiärer utan ett omfattande arbete.
Svar till AE
"Unikt: Världens första bil med chassi och kaross av hampa och sojabönsolja och världens första bil med HCCI-motor som vanligtvis kan hittas i forskningslab runt världen, ej i bilar." - taget ur artikeln
SvaraNu kan jag inte svara på hur de ha gjort eller om påståendet är sant, de har hur som helst löst något som tidigare inte varit vanligt. Säkerligen inte något revolutionerande men problemet har de löst.
Lite upprepning:
" ... kaross i komposterbart biologiskt material." , " ... Materialet är hampa och sojabönsolja." - båda tagna ur artikeln
Fordonsindustrin kanske slipper använda dyr aluminium (som dessutom kräver massor av energi vid tillverkning). Komposterbart material, bra för miljön.
Frågan är självklart om materialet kan fungera i en vanlig bil, en annan är hur många procent av kaross- och bottenplatematerialet är komposterbart? Hur hållbart är detta?
"Baldos II från Luleå rider på framgångarna för Baldos I förra året och räknar med en hel del priser. När man kommer hem igen väntar en typbesiktning för att kunna rulla på vanliga vägar." - taget ur artikeln
Hoppsan! Skulle de lyckas med typbesiktningen har de lyckats med att skapa en liten och bränslesnål bilmodell! Något som varken SAAB eller Volvo har. De skulle tillochmed kunna starta ett företag som tillverkar dessa (alternativt köper upp SAAB:s fabriker i Sverige).
Baldos II samt Agilis har definitivt något som tilltalar mig, stadsbo som jag är. Nu är de säkerligen inte anpassade för ett vardagsliv, men det går att bygga vidare på!
Viktig erfarenhet för deltagarna. Att testa sina kunskaper i ett relativt verkligt projekt, detta kan de tillämpa i fordonsindustrin (och andra branscher för den delen).
Sist men inte minst, inspiration till andra i Sverige, framförallt inom bilindustrin.
Svar till Kajsa
"Meningen är bland annat att öka mängden tänkare och bredden på deras tankar."
SvaraDär slog du huvudet på spiken!
Svar till Kajsa
Jag vet vad poängen med tävlingen anses vara, men bla NyTeknik (med sin rubriksättning) hävdar ju att dessa tävlingar kan hjälpa biltekniken framåt, vilket jag anser den knappt kan alls.
SvaraSjälvklart är finansieringen är svår nöt att knäcka även om jag tror att bilindustrin skulle tjäna på att sponsra en tävling med "riktiga" bilar och viss support/samarbete med deras ingenjörer. Högskolorna kunde satsa mer även de.
Om poängen är att skapa ett brett tänkande bland teknologer så skulle man lika gärna tävla med skördetröskor eller helikoptrar. Kopplingen till bilindustrin/verkligheten är en illusion som skapas av att man bygger just bilar.
Att en ny grupp studenter lär sig gjuta lättviktskarosser varje år säger ju hur mycket tid som kastas bort och jag hävdar fortfarande att en tävling inriktad på drivlina samt optimering av befintlig teknik skulle ge mer användbara resultat.
Svar till PeterM
"Skulle de lyckas med typbesiktningen har de lyckats med att skapa en liten och bränslesnål bilmodell! Något som varken SAAB eller Volvo har."
SvaraKanske för att SAAB och Volvo är vinstdrivande företag och att en enpersonersbil som bara kan köras på sommaren och som kostar lika mycket som en "riktigt" bil för 5 personer inte kommer bli någon succe bland konsumenterna?
Jag låter säkert tråkig men klimat/energi-problemet anses vara ganska akut, då tycker jag att man kan kräva vettiga resultat av en sådan här tävling, istället för att göra det till någon slags lekstuga för ingenjörer....
Svar till AE
"Om Volvos ingenjörer kan sänka förbrukningen på volvos småbilssortiment på sin fritid så kan nog 10 studenter som jobbar 40 timmar i veckan (minst!) med detta klara av det också."
SvaraJag är inte insatt i exakt vad dessa volvotekniker gjorde men är det frågan om lite småmeck här och där så räcker det inte upp till de kraven som ställs på utbildningen. Du får tänka på att på en högskola så fungerar allt lite annorlunda. Studenterna jobbar mot en deadline och sedan är tack och adjö och iväg på sommarlov och nya kurser. Detta betyder att är bilen bara nästan klar vid deadline så blir den aldrig helt klar. Nästa årskull får då i uppgift att bygga en ny bil eftersom det inte räknas som god undervisning att säga åt sistaårs elever på KTH att "fila lite på den där axeln och skriv om några rader kod här och här så ska den nog fungera". Ville man bara uppnå bästa möjliga resultat skulle man inte bygga om bilarna från år till år utan bara optimera dem och göra små förändringar.
Jag skulle gärna se att det fungerar som i ditt exempel att doktorander och lärare stannar kvar men tyvärr ser inte verkligheten ut så. Här är vad som troligtvis skulle hända med ditt år till år koncept: Första året byter man förbränningsmotorn men det går bara halvbra och studenterna får godkänt och kör vidare med sina examensarbeten. Nästa årskull ska nu alltså "finputsa" förra årets lösning? Det går inte skolan med på eftersom det inte blir bra utbildning så då gör man om hela skiten istället.
Utbildningen (för det är det det handlar om i grunden) måste alltså nå en viss nivå av komplexitet varför man inte bara kan byta tex förbränningsmotorn i en befintlig bil (sånt gör man på fordonsgymnasium) och man kan heller inte byta alla delar samtidigt eftersom det blir för resurskrävande. Därför tycker jag att dessa små bilar är en bra kompromiss eftersom eleverna får en bättre utbildning på det sättet.
Svar till AE
Shell Eco marathon går givetvis att kritisera på många sätt men jag håller inte med dig i just din kritik. Däremot ser jag behovet av en annan sorts tävling där man experimenterar med riktiga bilar. En sådan tävling skulle mycket riktigt kunna ge användbara resultat snabbare.
SvaraSvar till Z
Hela idén med tävlingen är fullständigt felaktig, det är själva grunden som är felet. För vem som helst som har ett gnutta rekursivt tänkande så inser man att poängen med tävlingen är att skapa imponerande låga förbruknignssiffror så att folk säger "wow va snål".
SvaraKruxet är att de är inte bilarna som är snåla utan reglerna. Skjutton tror jag t.o.m att jag skulle kunna få en XC90 att dra 0,2liter/mil om jag får följa de där reglerna. Hastigheten och plötsliga inbromsningar är de två största orsakerna till att en bil drar mycket soppa. Man bromsar in 3 gånger planerat under 53minuters tid och kör i en genomsnittshastighet på under 30km/h. Jag kan säga en sak till som klarar det, en cykel. Faktum är att en cykel (med rätt aerodynamiska tillsatser) drar mindre energi än de allra bästa prototypbilarna. Varför ha de här fåniga reglerna? Orsaken borde ju vara uppenbar vid den här tidpunkten. Shell försöker få en image som miljövänliga, genom att anorna en fullständigt meningslös plojtävling med resultat hämtade från kalle anka tidningen så får de exakt den uppmärksamheten de är ute efter, och inte får man kritisera dem för då är man en ond människa.
På senare tid verkar de som att vad man än kritiserar så är man ond... känns lite som att Orwels 1984 redan har börjat. Inte kritisera... de är inte bra! Tänk inte själv!
Svar till Z
"Första året byter man förbränningsmotorn men det går bara halvbra och studenterna får godkänt och kör vidare med sina examensarbeten. Nästa årskull ska nu alltså "finputsa" förra årets lösning? Det går inte skolan med på eftersom det inte blir bra utbildning så då gör man om hela skiten istället."
SvaraJag tror nog inte att högskolan har som krav att alla avancerade projektkurser inte får bygga på tidigare uppnådda resultat, vare sig andra studenters projekt eller annan forskning. Både i den akademiska världen och på Volvo så bygger man vidare på tidigare tekniska landvinningar, man börjar nästan aldrig från början.
När sa jag att man bara ska "putsa" på förra årets lösning, jag gav ju exempel på delsystem som kan utvecklas i egna projekt?
Och du antar att projektet enligt mitt förslag "går halvbra", varför då? Kan inte projekten i dagens tävlingar gå halvbra också?
"inte bara kan byta tex förbränningsmotorn i en befintlig bil (sånt gör man på fordonsgymnasium) och man kan heller inte byta alla delar samtidigt eftersom det blir för resurskrävande."
Nu var det inte själva motorbytet jag menade skulle vara studenternas insats, de skall även ta fram en motor, alternativt modifiera en "färdig" motor. Och snickra gjutformar gör man väl på hantverkslinjen?
När sa jag att man skulle byta alla delar samtidigt? Jag föreslog ju faktiskt motsatsen???
Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
0,2 liter milen på en XC90 i all ära men du ska ner till 0.01 liter milen för att börja närma dig siffrorna som dessa bilar klarar. (jag ger inte mycket för din skalning av bilarna eftersom de inte ska skalas)
SvaraVarför körcykeln i tävlingen ser ut som den gör är ett mysterium men de resten av de fåniga reglerna finns där för att det är en tävling för alla och därmed måste storlek på bilarna och deras maxvikt etc begränsas dels på grund av att det inte ska behöva kosta så mycket att tillverka dem men också av säkerhetsskäl. Det finns en hel del entusiaster och familjer med i tävlingen och jag är osäker på om man behöver körkort för att få vara förare. Är det inte så så kan du räkna med att det sitter folk under 15 bakom ratten på någon av bilarna.
"Jag kan säga en sak till som klarar det, en cykel."
Äntligen en jämförelse som är värd något. Är dessa bilar bättre eller sämre än en cykel ur miljösynpunkt? Du har redan besvarat den frågan. De är sämre men finns det användning för ett mellanting mellan bil och cykel?
Vad gäller Shells syften med tävlingen så håller jag till viss del med men det har ingen bäring på resultaten från tävlingen. Tävlingen hade kunnat vara anordnad av Greenpeace och slutsatserna hade blivit desamma. (hade aldrig trott att jag skulle se dig kritisera de "onda" oljebolagen, det får du äta upp nästa gång vi drabbar samman =) )
Svar till AE
Jag har precis skrivit ett jättelångt inlägg om varför man inte ska bygga om en riktig bil så som du föreslår men har insett att det inte är en så dum ide. Mina poänger gick ut på att det skulle vara resurskrävande etc men det var väldigt svaga argument. Däremot hävdar jag fortfarande att en tävling med riktiga bilar skulle fylla en helt annan funktion än shell eco marathon och därför behövs båda.
Svara"Halvbra" var kanske ett för starkt ordval. Det jag menar är att studenterna siktar högt och anstränger sig mycket men har begränsade resurser vilket gör att de sällan når 100% fram (se tex nytekniks reportage om KTH:s nya racingbil). En sån här tävling kan gå i stöpet för att ett litet chip oväntat går sönder och man inte har nya och då får man inget resultat.
Svar till AE
Studenter är inte och ska inte vara gratis arbetskraft för bilindustin. Dom är i skolan för att lära sig saker.
SvaraSvar till Markus
Isåfall ska man ju inte göra exjobb i samarbete med företag och inga högre projketkurser skall ha något somhelst att göra med industrin. Frågan är om någon skulle tjäna på det?
SvaraSvar till Z
KTH:s bil klara förra året 89km på en liter, de är sämre än 0,1liter/mil.
SvaraSkala de på något sätt måste du göra. Så korta fordon är helt usla i höga farter, och farterna är allt annat än höga i testerna. 30km/h är löjeväckande. Skalning fungerar på de sättet, oavsett om du accepterar det eller ej. Om vi vill ha bilar som fungerar på detta sätt kan vi ta vilken vanlig produktionsbil som helst och skala ner, problemet är att ingen vill ha en sådan bil, annars kan du redan idag köpa mopedbilar. De drar förviss något mer, men skillnaden är inte så enorm.
Svar till AE
Att sammarbete inte ska förekomma har jag aldrig påstått. Det är helt okej så länge fokus ligger på studentens lärande och inte på vinsten hos företaget.
SvaraSvar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Jag räknade fel på liter/mil det stämmer. Men du behöver inte skala om fordonen eftersom de inte är byggda att gå i höga farter. Ett av målen med tävlingen är ju att förändra folks attityd till mindre bilar så att vi kan få ner koldioxidutsläppen.
SvaraSvar till Z
Men de är ju fullständigt meningslöst!
SvaraNy gryning!
Detta är rätt detta är gott !Borde gjorts för länge sen !
Bättre sent än ännu senare!
Oljeschejker bävar och bränslekonsumenter jublar och fredde ska hålla priset uppe på bränsle anser Jag
Ska bli intressant.
Smarter väger bara hälften så mycket som Aurora, om nu vikten har så stor betydelse som många hävdar borde skillnaden i bränsleförbrukning mellan dem bli betydande, speciellt eftersom hastigheten är låga och rullmotståndet är dominant.... eller?
Personligen tycker jag att LTU bil är den mest imponerande, inte för att den nödvändigtvis är den effektivaste utan helt enkelt mycket seriös ur en praktisk synvinkel.
Skalans räkneskola.
Skalans ekonomi gör ju att vi kan låtsas som att bilarna är fullstora och få lite roliga räkneexempel. Om man bygger något i skala 2:1 blir allt följdaktligen 8 gånger tyngre och större. I stället för en person på bredden får man plats med två, två på längden, dessutom blir de högre i tak så även en fullstor vuxen går in. Om man skalar något ändras även tiden i skalan. Responsen blir hälften så snabb, men hastigheten blir dubbelt så hög. Detta gäller för alla linjära och kvadratiska förhållanden. Kubiska förhållanden gäller de dock inte för vilket gör att jämförelsen blir något haltande.
Reglerna blir då följaktligen att man ska köra dryga 50km på 53minuter med 3 stop och en genomsnittshastighet på ca 60km/h
Aurora från KTH (Skala 2:1)
Mått och vikt: 4,3 x 2,4 x 2,10. Vikt 1272 kg
Tidigare resultat: Föregångaren Spiros (skala 2:1) rullade 11,1 kilometer på 1 liter 2008. Eller 0,9liter/mil
Baldos II från LTU (skala 2:1)
Mått och vikt: 5 x 2,5 x 2,1. Vikt 1120 kg
Framdrivning: Seriehybrid; 4-takts 200 cc
Resultat för baldos från förra året (skala 2:1) 37,4km på en liter eller 0,27liter/mil
Smarter från Chalmers (skala 2:1)
Mått och vikt: 4,6 x 2,4 x 2 meter. 560-640 kilo inklusive drivlina.
Framdrivning: Seriehybrid med en 4-takts ,28liter Hondamotor på 12 hk som omgjord till lågvarvsmotor med direktinsprutning och högre kompression
Vera, efter Chalmers (skala 2:1)
Mått och vikt: 4,8 x 1,4 x 1,4. Vikt 240 kilo.
2008 resultat 96,5 kilometer eller 0,1liter/mil.
Agilis från KTH (skala 2:1)
Mått och vikt: 5,8 x 1,3 x 1,3. Vikt cirka 320 kg utan förare.
56,3km på en liter bränsle eller 0,18liter/mil.
Jag kan exemplifiera fler sakar som klarar ungefär samma bränsleförbrukning.... t.ex. en vanlig bil! Jag säger inte att de är något fel på studenterna, men reglerna är vidrigt dåliga, de är utformade på sådant sätt att siffrorna ska verka imponerande medan de i själva verket inte ens slår en vanlig produktions bil.
Om nu någon tänker kritisera mig, vilket definitivt någon kommer att göra, så tala om var felet finns i minna beräkningar i stället för att bara spotta galla.
Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Det finns ganska många fel. Det mest uppenbara, som du själv borde ha märkt var att du skalade upp Baldos och Aurora till att bli 2.1 meter höga. Tror du själv att det är en rimlig uppskalning?
SvaraTror du att bränsleförbrukning är linjär mot massan i allmänhet?
Om man då skalar upp ditt förslag så att en ny Baldos tar 36 människor, skala 1:6 då, så skulle den dra 7.2 liter/milen och vara 6.3 meter hög.
Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Ett fel du gör är att anta att allt blir 8 gånger tyngre. För en dubbelt så stor bil behöver inte materialtjockleken i kaross och rutor etc vara dubbel.
SvaraSvar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Större motorer har i allmänhet bättre verkningsgrad än små.
SvaraSvar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Jag tror däremot att det största felet du gör är att skala om bilarna överhuvudtaget. Det som tävlingsresultaten säger oss är ju att små bilar har bättre bränsleekonómi än stora. Självklart blir det svårt att får bra bränsleförbruking om du per automatik ska multiplicera den med 8 för att ha en lika stor bil att jämföra med. För återigen så är ju poängen att de inte är lika stora och därför är de små bättre.
SvaraSvar till Viktor
Naturligtvis skulle jag byggt bilen lägre själv om jag fått ett val, men nu har de byggt bilen i den storleken.
Svara"Tror du att bränsleförbrukning är linjär mot massan i allmänhet?"
Skalekonomins lag gäller, vilket jag tydligt beskrev. Bränsleförbrukningen ökar INTE linjärt med massan, men om man ökar hastigheten med samma relativa mängd som skalan bibehålls bränsleförbrukningen på samma nivå. Detta är inget jag tror, utan vetenskaplig fakta.
"Om man då skalar upp ditt förslag så att en ny Baldos tar 36 människor, skala 1:6 då, så skulle den dra 7.2 liter/milen och vara 6.3 meter hög."
De är ju de jag säger, de är korkat att bygga bilarna i halvskala eftersom de skalar så dåligt. Fråga vilken skalforskare som helst.
Janne
"Ett fel du gör är att anta att allt blir 8 gånger tyngre. För en dubbelt så stor bil behöver inte materialtjockleken i kaross och rutor etc vara dubbel."
Jo, om du inte tror på mig, räkna på det.
Z
"Större motorer har i allmänhet bättre verkningsgrad än små."
Det är sant, men detta hamnar under högre hastighet principen.
"Jag tror däremot att det största felet du gör är att skala om bilarna överhuvudtaget. Det som tävlingsresultaten säger oss är ju att små bilar har bättre bränsleekonómi än stora."
Antagligen har du inte läst vad jag skrev, eller så har du helt enkelt inte förstått. Problemet är just att de skalar dåligt och kärnpunkten i mitt resonemang var att reglerna var felformulerade. Även om man skalar så blir hastigheten bara 60km/h, men förbrukningen blir trots de hög. Vad händer om du drar upp hastigheten från 30km/h till 90km/h, med kvadratiskt effekt blir det ju 9 gånger högre bränsleförbrukning trots att bilarna förblir små!
Så tvärt emot vad du säger bevisar detta att stora bilar är betydligt effektivare än små. Förstår inte hur du kan missa ditt eget resonemang. Först säger du att om de är 8 gånger större så förbrukar de mer bränsle, sedan säger du att de inte gör det. Väldigt nyfiken på hur du tänker.
Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
När sa jag att de inte drar mer bränsle om de är större? Det jag sa om verkningsgraden var bara för att påpeka ett fel.
Svara"Problemet är just att de skalar dåligt och kärnpunkten i mitt resonemang var att reglerna var felformulerade."
Det är bara ett problem om man förväntar sig resultat från denna tävling som kan implementeras i dagens bilar. Det är där som både du och AE gör fel. Kalla fordonen för självgående cyklar om ni vill så kanske ni ser nyttan istället. Kan man få folk som åker bil till jobbet att "cykla" om de slipper trampa och slipper bli blöta om det regnar?
"Vad händer om du drar upp hastigheten från 30km/h till 90km/h, med kvadratiskt effekt blir det ju 9 gånger högre bränsleförbrukning trots att bilarna förblir små!"
Det blir naturligtvis sämre för bränsleekonomin så varför skulle du göra det?
"Så tvärt emot vad du säger bevisar detta att stora bilar är betydligt effektivare än små."
Lägg inte ord i min mun. Jag pratar inte om bilarnas verkningsgrad jag pratar om deras totalförbrukning av bränsle. Att en Volvo är bättre på att förflytta 1 ton onödig plåt än något som ett gäng studenter snickrat ihop på några månader är inte förvånande utan frågan som denna tävling väcker är behövs all den där plåten verkligen?
Svar till Z
"Det är bara ett problem om man förväntar sig resultat från denna tävling som kan implementeras i dagens bilar. Det är där som både du och AE gör fel."
SvaraJag förväntar mig inte de resultaten av denna tävling. Däremot så verkar NyTeknik och många andra tro att denna typ av tävling kan bidra till utvecklingen av energisnålare bilar.
Jag tycker att tävlingen borde ändras till att handla om riktiga bilar istället, då är problemställningen mer verklighetsanknuten och lösningarna kan då överföras till bilindustrin i en större utsträckning.
Jag förstår att en sådan tävling skulle vara mer resurskrävande, dock så skulle det vara småpotatis för den bilproducent som väljer att sponsra tävlingen och satsar man seriöst och långsiktigt kan högskolorna se detta som vilken forskning som helst och satsa pengar därefter.
Svar till AE
"Däremot så verkar NyTeknik och många andra tro att denna typ av tävling kan bidra till utvecklingen av energisnålare bilar. "
SvaraDet tror jag att den kan också. Bara för att inga fantastiska genombrott gjorts hittills betyder inte det att det aldrig kommer hända. KTH:s HCCI-motor kan mycket väl hamna i en riktig hybridbil om de får ordning på den. Sedan är jag övertygad om att vi behöver lättare bilar i trafiken och denna tävling tror jag hjälper till att göra folk mer medvetna om det och efterfrågar sedan lättare bilar.
Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Jag ifrågasatte inte beräkningarna, utan pekade på varför skalningen inte ger ett resultat jämförbart med verkligheten.
SvaraSvar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Studenter är inte och ska inte vara gratis arbetskraft för bilindustin. Dom är i skolan för att lära sig saker.
SvaraSvar till Z
Kalla fordonen för självgående cyklar om ni vill så kanske ni ser nyttan istället. Kan man få folk som åker bil till jobbet att "cykla" om de slipper trampa och slipper bli blöta om det regnar?
Svarafick mig att fundera iaf....
Alla säger att mopeder är så billiga i drift osv.. Nu vet jag inte vad de väger osv men ur vikt å hastighets synpunkt så måste de dra fruktansvärt mycket??? Låt oss säga de väger 70kg å drar kanske 2 dl milen och tar 1person .. det klingar rätt illa
Svar till emu
Det du ska jämföra med är alla som åker ensamma i 1000 kilos-bilar.
SvaraSvar till Z
Min poäng är att tävlingsformen är fullständigt meningslöst. Man får ingen som helst nyttig information ut från den. Vist är detta en av de första bilarna att montera moderna motorer i, men om dessa bilar inte skulle funnits, skulle testobjektet vara något annat, troligen något mer relevant, så i praktiken är nyttan av de här negativ.
Svara"Det blir naturligtvis sämre för bränsleekonomin så varför skulle du göra det?"
Kanske för att man vill komma nån stans och inte stå å stampa på samma ställe. Om jag vill köra i 30km/h så cyklar jag.
"Jag pratar inte om bilarnas verkningsgrad jag pratar om deras totalförbrukning av bränsle"
Ja dessa små bilar förbrukar löjligt mycket bränsle med tanke på hur långsamt de går. Som jag tidigare sa påverkar vikten i mycket låg utsträckning (ca faktor 1.05 för el och hybridbilar med Li baserade battereir) så den där 1000kg "Onödiga" plåten som räddar liv resulterar i detta fallet endast till ca 40% bränsleförbruknignshöjning relativt till en bil som väger 150kg. Dessutom ger de den extra fördelen att man kan ta med sig lite passagerare och last.
Vad som verkligen förbrukar bränslet på bilar är inte vikten utan höjden och bredden. I nya småbilstrenden är de tydligt att folk är dumma i huvudet som köper korta och höga bilar för att de ska förbruka mindre bränsle.
"Sedan är jag övertygad om att vi behöver lättare bilar i trafiken och denna tävling tror jag hjälper till att göra folk mer medvetna om det och efterfrågar sedan lättare bilar."
Din övertygelse har inget med verkligheten att göra, dags för dig att anpassa dina åsikter till hur verkligheten ser ut.
"Jag ifrågasatte inte beräkningarna, utan pekade på varför skalningen inte ger ett resultat jämförbart med verkligheten."
De är ju de ENDA sättet vi får något resultat alls, för den här tävlingsformen är ju fullständigt meningslös.
"Studenter är inte och ska inte vara gratis arbetskraft för bilindustin. Dom är i skolan för att lära sig saker."
De påstod jag aldrig, men att de ställer upp i jippon för att marknadsföra bränslebolag känns inte helt seriöst heller.
"Kan man få folk som åker bil till jobbet att "cykla" om de slipper trampa och slipper bli blöta om det regnar?"
Finns redan idag, tyvär har åter igen tävlingvärlden avsiktligen förstört. FIA förbjöd kapslade cyklar för tävling. Så om du blir blöt när du cyklar är de FIA:s fel. Enligt en speciell lag för trampdrivna fordon får en hjälpmotor addera upp till 4gånger mer effekt än vad man trampar, detta reducerar behovet av att trampa betydligt.
En Audi A2 3L drar mer per mil än en normal moped, detta borde väll vara bevis tillräckligt att de finns andra saker än vikt som spelar större roll.
Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Vad jag menar är att resultatet av projektet är helt oviktigt, lärandet borträknat. Jag påpekade detta av den anledningen att du ursprungligen (som jag uppfattade det) attackerade studenternas prestationer snarare än jippot i sig.
SvaraFör övrigt uppskattas inte din antydan om att jag skulle propagera för marknadsföringen av bränslebolaget. Ärligt talat förstår jag inte hur du gjorde den kopplingen.
Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
"Kanske för att man vill komma nån stans och inte stå å stampa på samma ställe. Om jag vill köra i 30km/h så cyklar jag."
SvaraDetta är ju en högst personlig åsikt och det är just dessa attityder som tävlingen försöker ändra på. Om du nu har 20 min till jobbet med vanlig bil, skulle du alltså inte kunna tänka dig att dubbla den tiden för att spara på miljön?
"Som jag tidigare sa påverkar vikten i mycket låg utsträckning (ca faktor 1.05 för el och hybridbilar med Li baserade battereir) så den där 1000kg "Onödiga" plåten som räddar liv resulterar i detta fallet endast till ca 40% bränsleförbruknignshöjning relativt till en bil som väger 150kg."
Och 40% är lite eller? Attityden idag är ju tydligen att det måste gå jävligt fort när man åker bil. Med ökad hastighet så behöver vi en massa extra skrot runt omkring oss för att skydda. Kan man ändra på invanda attityder så tror jag man kan komma långt. Med lägre hastigheter kan du ha mindre krockzoner etc och då spar du vikt. Om det är hastighetsändringen eller viktändringen som står för den största vinsten i bränsleförbrukning är ju inte det viktigaste utan huvudsaken är att den går ner.
Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Jag förstår inte hur du kan kalla tävlingen "fullständigt meningslös". Snarare är det väl så att du inte fattat poängen, studenterna skall på ett stimulerande sätt lära sig viktiga kunskaper inom sin ingenjörsutbildning t.ex. CAD, hållfasthetsberäkningar, programmering, elektroniska styrsystem, fordonsdynamik, projekthantering etc.
SvaraMen nu till ämnet om fordonsvikt. Först en lite miss från din sida "En Audi A2 3L drar mer per mil än en normal moped, detta borde väll vara bevis tillräckligt att de finns andra saker än vikt som spelar större roll."
Detta citat skulle ju lika gärna kunna betyda att det bara är vikten som spelar roll, A3:n väger mer och drar mer bränsle.
Varför krånglar du till det och drar in linjär skalning på något som inte är ett linjärt samband? Du skriver att en 1000kilos bil drar 40% mer än en 150 kilos bil. Det kan vara sannt om vi gör ett antal antaganden, säg att bägge bilarna har ett CdA på 0,8m2 (front area x Cd-värde) och kör i 100km/h på en plan väg, då stämmer detta antagande. Sänker vi hastigheten till 50km/h stiger skillnaden till 100%.
Lägger vi sedan till en acceleration på 3m/ss så stiger skillnaden till 6ggr den lätta bilen. Så att säga att vikten ej är viktig tycker jag inte är sannt. En av mina favorit bilkonstruktörer , Colin Chapman, utryckte det bäst "just add lightness".
Det är tre huvudparametrar för beräkna effektförbrukningen för att förflytta en bil på plant underlag i konstant hastighet:
1) Hastigheten
2) Cd x A
3) Vikten
Att minska vikten har inte bara positiv inverkan på bränsleförbrukningen utan gör också underverk med väghållningen.
Den tredje punkten i detta inlägg blir en fråga om varför man skall beskylla FIA att det inte finns täckta cyklar i handeln.
1) FIA hanterar väl inte cykelsport utan bara motorsport.
2) Om en efterfrågan av denna typ av cykel fanns skulle de väl finnas i affärerna oavsett om man tävlar med dem eller ej, de flesta cykelhandlare har ju inte ens rena tävlingscyklar hemma.
Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Jag håller med Z.
SvaraTävlingen är bra för attitydförändring och för lärande, och inte som ett startskott för en hel miljöbil som ska börja produceras nästa vecka.
Skulle dessutom syftet vara att designa och tillverka en hållbar, säker, bekväm och bränslesnål bil som skulle minska bränsleförbrukningen till en tiondedel av dagens, så skulle inget företag lägga pengar på det. Särskilt inte ett företag som tjänar pengar på folk som betalar för oljebaserat bränsle. Tävlingen är med andra ord inte alls riktad på att skapa en riktig miljöbil, trots att teknologin finns.
Det finns också en aspekt som jag inte kunde hitta i diskussionen, nämligen att Smarter var designat med tanke på att de flesta bilarna i stadstrafik kör i genomsnitt 25km/h och endast med en person + lite bagage. Det är en stadsbil, så det finns inga krav på hastighet eller passagerarutrymme. Skulle man designa en all-in-one-bil så skulle det aldrig räcka med dessa studentinsatser, utan det skulle krävas några heltidsanställda ingenjörer med en hel del erfarenhet. Och var får man den erfarenheten? Jo, i en sådan tävling, till exempel. Tävlingen är ett otroligt bra sätt att komma i kontakt med arbetslivet och få erfarenhet, inte minst när studenterna ska söka finansiering.
Så visst, det finns flera miss i tävlingsutförandet, men det finns också många fördelar som i stort avgör just varför en student skulle välja att delta i tävlingen som en del av utbildningen.
Svar till Z
Jag kör i 120km/h för att komma till jobbet (motorväg). Jag bor 1km från motorvägen och jobbet är 1km/h från en större anslutande väg. Om jag skulle köra i 30km/h skulle de ta 3timmar ENKEL resa! Ditt argument håller inte för två öre. Faktum är att de skulle vara rent kontraproduktivt eftersom en cykel gör samma arbete bättre och miljövänligare.
Svara"Och 40% är lite eller?"
Ja om skillnaden är 8 gånger är de lite.
"Varför krånglar du till det och drar in linjär skalning på något som inte är ett linjärt samband? "
Sambandet blir linjärt om m an använder brunells lag. (vilket jag gjorde men du inte förstod)
Lätt vikt är effektivt för att göra en bil snabb, men för bränslesnålhet spelar det i praktiken ingen roll vid högre farter och konstant hastighet. Det har jag redan förklarat för dig, åter igen förstår du inte.
Det är inget fel på att minska vikten, problemet är att de alltid görs till ett pris. Priset behöver inte bara vara pengar, utan även liv eller aerodynamik. De senare är mycket tydligt på moderna småbilar som ofta offrar aerodynamik för längre vikt. Denna effekten är ännu inte så tydlig eftersom de flesta bilar idag har förbränningsmotor. En förbränningsmotors verkningsgrad är relativt till graden av belastning, högre belastning, bättre verkningsgrad. Eftersom små bilar är lättare, så har de mindre motor och därför blir de bränslesnålare. Bränslesnålheten har inget direkt med vikten att göra utan är en indirekt faktor beroende på motorval. En annan faktor som spelar in är att man i en bil med förbränningsmotor bromsar bort stora mängder av energin i EU körcykel.
"1) FIA hanterar väl inte cykelsport utan bara motorsport."
Eller va skjutton dom heter, förstod du inte vad jag menade?
"2) Om en efterfrågan av denna typ av cykel fanns skulle de väl finnas i affärerna oavsett om man tävlar med dem eller ej, de flesta cykelhandlare har ju inte ens rena tävlingscyklar hemma."
Uppenbarligen har du inte förstått kopplingen tävling och konsumentprodukt, eller så gör du dig bara dum. Volvo tävlar t.ex. i BTCC och STCC, men trots de kan man inte köpa en bil som de använder där i affären! Konstigt va? Däremot kan man köpa bilar som visuellt är mycket lika. De flesta cyklar som säljs ser ut på de sättet, två hjul , en sadel och ett styre. Många cyklar påminner antagligen om mountainbikes eller racing cyklar de flesta ser ut som något mitt emellan och kallas allround cyklar.
Att påstå att efterfrågan inte finns är bara löjligt,, efterfrågan finns, de är löjligt svårt att få tag på några. De som byggs är handbyggda av specialtillverkare och kostar därför runt 50 000kr Detta beror i sin tur på att de inte finns någon tävlingsverksamhet att stödja utvecklingen på . Allting hänger ihop, något du jämt verkar missa.
Svar till Natalia
Men snälla nån... att köra 25km/h i genomsnitt och köra de i maxfart är en enorm skillnad. De flesta liter bränsle som bränns i bilar bränns dessutom i högre farter. Jag skulle gärna ha en bil som drog mindre bränsle, men jag har för långt att pendla, precis som de flesta som jag känner som pendlar med bil. De flesta som har så korta avstånd som du pratar om pendlar med cykel!
SvaraDen attitydförändringen du talar om verkar vara att föra från fakta och kunskap till politisk korrekthet och floskler. Åter igen ser vi att folk försvarar fullständiga idioteier med floskler och okunskap.
Jag har aldrig påstått att en all-in-one-bil ska desinas, men man kan ju göra något lite vettigare med sin tid. Men sveriges regering vill ha jasägare till ingenjörer så de kan bygga hallansåstunnlen och inte få massa jobbiga frågor......
Ser ut som om Norge vann :-)
SE LINK:
http://www.vg.no/bil-og-motor/artikkel.php?artid=572559